Heja D och Canada!

Ni vet när jag råkade skriva ett inlägg som visade sig vara lite hemligt fast jag inte hade fattat det. Nu är det inte hemligt längre! Bland annat här, här, här kan man läsa om att David har blivit förbundskapten för Canadas herr-landslag i innebandy, inför VM som går i Schweiz nästa vinter. Kulkul!

Orkar inte skriva igen så här klistrar jag in det borttagna inlägget:

På tal om att det var Davids passion för innebandy som fick oss att flytta till Schweiz: nu känns det plötsligt som att innebandyn tar honom överallt. Tidigare i år skulle han ju till Iran några veckor för att coacha ett lag (även om det aldrig blev av) och igår blev det klart att han – trumvirvel tamtadaaa: – blir förbundskapten för Canadas landslag! Jag är mycket stolt (samt väldigt exalterad för mig egen del, för vill ju åka dit!).

Uppdraget har den här väldigt betungande innebörden: D måste åka över Atlanten TRE gånger nästa år: en gång till Californien, en gång till Vancouver och en gång till Toronto. Och sen coacha dem på VM i Schweiz nästa vinter. Man bara jaha, vad tråkigt, stackars dig. 

Världens bästa Brenna.

Tyvärr har han inte hört en enda "Bring your girlfriend, we´ll pay" när han Skypeat med den dära kanadicken (säkert jättebrusig linje och så..) men jag är ju inte dummare än att jag smider planer på att åka med ändå. Blir lite dyrt att hänga med på alla resorna dock, så what to do? Vill såklart till Californien igen (eller stavas det med K på svenska?), men jag vill också jähähättegärna till Vancouver (bland annat för då kan jag hälsa på Shila) och till Toronto (bland annat för då kan jag hälsa på världens bästa Brenna). Svåra val man ställs inför i livet ibland faktiskt.

Och så grattis till D, såklart.