Å nu är det vår! sa min mamma alltid när vitsipporna kom när vi var små. Hela skogsdungen bakom vår trädgård brukade bli alldeles vit och ljusgrön då, lagom till hennes födelsedag den 20 april. Och då visste man att snart är det sommar, snart kan vi leka ute på kvällarna utan att det blir mörkt, snart kan vi vada i bäcken utan strumpor och skor och leta små grodor vid stenarna i kanten. Bygga kojor i det stora trädet och klättra i björken med de böjda grenarna.
När vitsipporna kom, då visste man. Snart blir det t-shirtväder. Och idag har jag plockat vitsippor.
4 kommentarer:
Ja precis så. Våren som man längtar efter i sju himla månader, äntligen!
Och visst är det väldigt mycket barndom över vitsippor på något vis. De får mig att nostalgitrippa som hejsan i alla fall!
Håller med! Tussilago är ett väldigt optimistiskt vårtecken, det kan liksom komma ett snöoväder dagen efter en ser de första, men när vitsipporna kommer, då är våren här för att stanna!
Ja underbart! När vi var små var vi alltid uppe på Hallandsåsen i bokskogarna och plockade sippor. Det är nog ett av mina favoritminnen från då.
Skicka en kommentar