"Raggamuffin på svenska"

I Partille finns ett område som kallas Paradiset. Längst upp på berget i Paradiset, innan skogen börjar, ligger ett galet stort hus som man nästintill kan gå vilse i. Jag har varit där många många gånger och varje gång hittar jag ett nytt rum. De tycks oändliga. Huset, aka Partille Mansion, är mina vänner Hannes och Luddes föräldrahus. På gymnasiet hängde vi alltid där, i biljardrummet, och i fredags var jag där igen för första gången på flera år.

Anledningen var... reaggaefest! Ingen kan ordna fester som kvartetten Weschkebröder. Jag kan inte beskriva i ord hur roligt det var. Det var många nostalgiattacker, det var mycket folk, det var makalöst bra livemusik (i form av två killar från USCB Allstars och Radio something), det var bardisk i vardagsrummet och en det fanns en hemmagjord palm. Bara en sån sak.

Roligast var återseende av vänner som känts försvunna under en lång tid. Ni har varit saknade. Att få krama om er igen var en av de bästa saker som hänt på länge.
H, jag blev så väldigt väldigt väldigt glad att se dig igen. Jag har saknat dig också. Mer än jag förstod.