Tillbaka för häng på franska cafét

Att börja skolan igen efter ett härligt sommarlov brukar ju sällan kännas kul. Men i år gör det verkligen det för mig. Det har känts alldeles underbart att komma tillbka, få krama om alla fina klasskamrater och sätta tänderna i roliga journalistiska uppdrag. Det gör mig glad.

Vi har även fått nya lokaler den här terminen, då vi lämnat Haga-änden av Vasagatan för undervisning i Annedalsseminariet där jag ju pluggade UIS förut; en stor, gammal, gul, vacker träbyggnad. Nackdelen är få hängutrymmen men fördelarna är minst två:
1. Framför byggnaden finns en liten minipark som är mysig och trevlig.
2. På fjärde våningen, i grupprummen där vi kommer hålla till en del, finns jättestora burspråk där man kan sitta och äta kanelbullar och se ut över staden. Det har jag och Johanna bestämt att vi ska göra ofta under kommande termin(er).
En annan sak vi bestämt är att vi ska Sushivägra. Sushi till lunch funkar ju inte. Dels för att det inte är jättegott, men framför allt för att man inte blir mätt. Två egenskaper jag annars föredrar hos mat.

Det nya slutar dock inte vid kanelbullar och minipark. JMGs egna nya flashiga hus ligger alldeles bakom seminariet, det är jättefint och har en väldigt journalistisk inredning. Mycket glas, raka linjer, blått och rött och en blandning av mörka och ljusa träslag. Trådlöst internet ska det visst också finnas. På tiden. Thorsten visade oss runt och sa berättade bland annat om passerkorten. Tänk på att nån måste hålla dörrn om ni går ut efter kl 23 och vill tillbaka in. Man kan inte bli inlåst såklart, men man kan bli utlåst. Björn gav mig ett av de största leenden jag sett. Det går visst att bli inlåst på JMG.
Göteborg har visat sig från en vacker pre-höst-sida den här veckan, och vi har redan hunnit med två luncher på gamla vanliga Pizzeria Paris, samt häng i Hagaparken, precis som förra terminen. Jag blir alldeles nostalgisk.