Om att det är köldrekord på köldrekord i Sverige just nu men inte direkt verkar vara det på andra sidan el mar

David är ju som sagt i USA för tillfället, och jag får såklart en hel del rapporter därifrån. Hittills har de handlat om palmkantade alléer på vägen mot Pasadena, sol, värme, diverse hotell vid diverse stränder och så. Plågar mig själv genom att fråga om temperaturer (senaste svaret: mellan 25 och 30! Shouldn't have asked.)

Inatt ska de tydligen på här, På Roosevelt Hollywood hotel i, ja Hollywood. Och det jag vill säga med det här är helt enkelt bara att he-re-guuud, vad det inte hade suttit fel med lite sol just nu. En hög pocketar, en fruktjuice, lite sand mellan tårna. Solglajjor, linne, brun hud som luktar sådär solkysst (brännskadat skulle vissa säga men solkysst låter så mycket vackrare). Det hade inte suttit fel.

Vi bildsätter med två pix från förra gången David var i LA, för då var ju jag med också. Och Nicole och Martin. Och Sara och Abel.

PS. Det här är visst inlägg NUMMER TUSEN på bloggen! Tusen. Det är ju helt sjukt. Antar att man borde göra något särskilt, men vad liksom? Jag säger grattis bloggen, och tack alla ni som läser det jag skriver (haha nu lät det som att jag talade till jääättemånga människor) för jag tycker det är superduperkul att ni vill hänga här. Verkligen tack, och välkomna, och hoppas ni trivs och blir kvar. I tusen inlägg till. Puss och hej.