Sen tvingade min kollega Nicklas mig att vara med på en bild till vår nya hemsida. Efter det har jag nu helt nya insikter i varför folk besöker frisörer även för snabba luggklipp. En liten kunskap rikare.
torsdag 16 januari 2020
Luggen
Sen tvingade min kollega Nicklas mig att vara med på en bild till vår nya hemsida. Efter det har jag nu helt nya insikter i varför folk besöker frisörer även för snabba luggklipp. En liten kunskap rikare.
skrev
Johanna
klockan
15:01
1 kommentarer
En torsdag i januari
skrev
Johanna
klockan
13:54
0
kommentarer
onsdag 15 januari 2020
Årslistan 2019
1. Hände något/gjorde du något i år som aldrig hänt förut?
1. Träna 130 träningspass (snitt 2,5 pass i veckan), varav springa 40 mil (7,5 km i veckan).
2. Se till att få tid att göra sånt jag gillar utöver jobb och familjehäng, som att sy, skriva och pyssla.
3. Dagligen använda tandtråd/mellanrumsborstar trots dödligt trist.
Resultat:
1. Bommade definitivt träningen, jobbade för mycket och prioriterade inte träning mitt i allt. Det vill jag ändra på till 2020.
2. Men BOY DID I LYCKAS med mål nummer två: att få tid att pyssla och sånt! Startade ju för tusan till och med en sybusiness och har skeppat vimplar, handtryckta filtar och annat till länder i både Europa, Nordamerika, Sydamerika och Asien. Helt sjukt! Superglad över detta.
3. Halvklarade det där med tandtråden.
Spanien (Teneriffa med familjen) och Portugal (Lissabon med jobbet).
Jobbmässigt att jag faktiskt helt på egen hand kirrade en ny och sviiiinrolig organisation som kund till vår byrå, som jag nu har förmånen att jobba jättemycket med. (Okej ska inte vara kryptisk: det är Bris). Är stolt över detta och jätteglad över att få skriva om barnrättigheter, göra fina böcker om barns inflytande och allt annat roligt och viktigt som följer med Bris-samarbetet. Kul! (Plus visste ni att FN:s barnkonvention blir lag i Sverige IDAG, när jag skriver detta? 1 jan 2020. Mäktigt.)
Som småbarnsförälder avlöser förkylningarna varann såklart men har mest varit frisk ändå. Ska ej klaga.
11. Bästa köpen?
Fast det rimligaste svaret är nog: allt med Tänketankar, Pappa Kapsyl, Kiss och Twisted Sister. Nils favoritmusik alltså. Går varmt här hemma och är väl därmed det absolut sannaste soundtracket till vårt liv 2019.
Önskade mig också att komma iväg på en resa med familjen (alltså min familj och min ursprungsfamilj) och det gjorde vi ju!
Plus det jag skrev om under punkt 13.
På Axels födelsedag dagen före min var han och Nils i Malmö på inspelning av Sommarlov med barnens farbror och kusiner.
Sen firade vi oss båda och min lillebror med familjen i Bexet veckan därpå eller så.
Det givna: klimatförändringarna och Greta Thunbergs otroliga genomslag med fredagsstrejkerna. Och alla bränder, nu senast de fruktansvärda som härjar över hela Australien. Också: Brexit-crazinessen, Sveriges många och ibland mycket dåligt underbyggda utvisningar av afghanska pojkar och unga män, kuppen som avsatte Evo Morales i Bolivia, när Julian Assange greps i London, branden i Notre Dame, protesterna i Hong Kong, Trumps... ja "politik".
1. Snitta minst tre träningspass i veckan. Bli "en löpare" och få milen att bli min vanliga distans istället för 5 km:arn jag oftast kör nu.
2. Göra fotoböcker av mina bilder. Bland andra Jenny kommer väl skratta åt detta löfte som hängt med många, många år nu! Tradition som sagt. Nån gång händer det (dagdrömmer om att skada mig på något sätt så att jag måste vara sjukskriven ett litet tag och då kan fokuserat ägna mig åt detta roliga).
3. Skaffa mig en värdig hudvårdsrutin.
Det får räcka.
Hejdå 2019!
skrev
Johanna
klockan
00:09
44
kommentarer
tisdag 7 januari 2020
Tre dagar, två bästisar, två städer
Kanske var det 2007 och vi var en trio förresten, vi är fortfarande en trio, jag, S och N. Men det var jag och S som gjorde alltid likadant och tillsammans. Vi gick i samma klass hela grundskolan och gymnasiet. Vi skaffade vårt allra första extrajobb på samma ställe, där vi sorterade videofilmer för 53 kronor i timmen på lördagar. Vi fixade också vårt andra extrajobb på samma ställe, där vi jobbade med barn med olika funktionsnedsättningar under somrar och helger i många, många år. Alltid med exakt samma schema. I samma arbetsgrupper. Vi reste ihop, vi tränade ihop, vi tillbringade all fritid med varandra. Vi åkte till andra sidan jorden ihop en månad sista terminen på gymnasiet, vi gjorde alla skolarbeten ihop och slappade hemma hos varann övrig tid. Om inte, pratade vi i telefon.
Sedan jag fick det där sms:et om flytten till Danmark för kanske 13 år sedan har vi inte bott i samma stad mer. Nästan, för en höst något år senare bodde vi i Stockholm samtidigt, när jag jobbade på DN och S hade kommit in på läkarlinjen där istället. Men förutom det har vi bott i olika städer hela tiden. Hon i Århus, Stockholm, Kalmar, Kampala och nu Malmö. Jag saknar henne jämt. Jag är skitdålig på att ringa, verkligen skitdålig, men jag saknar henne jämt.
I helgen åkte jag och N äntligen och hälsade på! Det har vi såklart gjort förut, jag har hälsat på S i alla städer hon bott i. Kampala också. Men nu var det längesen och helvete hörrni vad fint det är att få få hänga helt ostört i flera dagar med sina äldsta vänner. Dricka vin. Äta godisglasschips. Kolla på film men prata hela tiden under filmen. Hänga i S:s lägenhet (som visade sig vara en 120 kvm stor sekelskiftesvåning som hon lyckats få förstahandskontrakt på). Åka till Köpenhamn och äta svinbra mat och prata mer och inte behöva bakgrundsförklara en enda grej eftersom de vet ändå.
En sån helg var helgen som gick. Uppskattade den otroligt mycket. Mina fantastiska väninnor, för att citera Ferrante. Vi kan bli frustrerade på varann sådär som man kan bli på syskon, för att vi är så nära, men jag skulle också göra vad som helst för dem.
Nu för tiden är det jag och N som har alla de där gemensamma faktorerna. Vi som bor i Göteborg, vi som köpt hus, vi som skaffat män och två barn var. Vi som inte kan spontanåka till Etiopien när S slänger ut ett sms med några veckors varsel. Men oavsett livssituation, geografi och allt annat jox kommer vi alltid att vara den här trion. Och som jag älskar den.
Bilderna ovan är på mig och N, förutom den lila skuggan som smälter ihop med väggfärgen på bilden med en dansk tonfiskmacka nere till vänster. Det är S. Vacker som en dag men envis som en get har hon nämligen inte varit med på bild ordentligt under de senaste 22 åren. Så kan det gå.
skrev
Johanna
klockan
12:36
0
kommentarer
onsdag 1 januari 2020
1 januari 2020
Igår var vi på nyårsmiddag hos grannarna och Olle sov trots sin feber helt ostört i vagnen i deras skafferi hela kvällen. Otippat och välkommet! Vi som trott att vi skulle få vara varannan timme med honom här hemma och varannan timme på middagen med Nils. Men nu sov han gott, vaknade kvart i tolv och fick vara med om alla fyrverkerier som folk i kvarteret sköt upp. Titta där! Ute! MammaPappaNinni! Mitt lilla gull.
Innan festen igår var jag och Nils nere vid havet och tog årets sista dopp. Eller Nils gjorde inte det, men jag. Han hejade på från klippan. Solen sken, äntligen sken solen, kom knappt ihåg hur sol mot hud kan kännas. Så mjukt trots årstiden. Och det var vindstilla. Jag badade i ungefär tre sekunder. Inte så imponerande. Men nu är det bara våren kvar, sen har jag badat minst en gång i månaden i ett år.
Apropå traditioner förresten: det här med nyårslöften. Helt enligt traditionen lovar jag mig själv följande:
* Snitta tre träningspass i veckan (bonuslöfte: blir bekväm med att springa en mil).
* Få gjort fotoböcker av alla miljarrder bilder.
* Börja använda någon form av vettig hudvårdsrutin istället för att som nu tvätta ansiktet med tvål eller inte alls.
Har haft samtliga punkter som nyårslöfte tidigare som den uppmärksamme kanske noterar, men skam den som ger sig va? Och varför döda en bra tradition?
skrev
Johanna
klockan
20:15
1 kommentarer
måndag 30 december 2019
Knack knack, nån där?
Men jag gillar ju att skriva här. Och gillar att något finns kvar att kika tillbaka på. Så kanske börjar jag igen nu. Kanske tar jag sakta men säkert igen lite av det jag missat att skriva om i år. Kanske skiter jag i det och fortsätter härifrån. Kanske kommer det massor nu, eller något sporadiskt här och där. Vi får se.
OM någon tapper fortfarande är kvar här: Hej! Fint att se dig. Hoppas du haft en go jul! (Ge dig gärna tillkänna bland kommentarerna om du vill, det känns som att jag står i en tom skog och pratar för mig själv. Ganska trevligt det med, fast mycket roligare om ni är med, såklart!)
skrev
Johanna
klockan
14:22
11
kommentarer
torsdag 3 januari 2019
Årslistan 2018
1. Hände något/gjorde du något i år som aldrig hänt förut?
- Huset: Få klart renovering i hallen, lilltoan och tvättstugan. Därefter arbetsrummet och minsta sovrummet som nu båda används som förråd. Bygga en altan. Byta lite fasadpanel, flytta ut staketet till tomtgränsen och bygga ett förråd. Detta är vad vi tänkt oss att hinna (innan april..haha), hoppas det går.
KLARADE DETTA! Två förråd till och med. Arbetsrumsväggarna behöver dock fortfarande målas om och göras i ordning på riktigt. Resten fixade vi tamejtusan. - Träna. Kommer inte sätta upp ett konkret mål eftersom det är svårt att veta hur pigg kroppen är efter förlossning, men är sugen på att komma igång lite lagom när det känns rätt. Innan årsskiftet hoppas jag att jag fått tillbaka flåset, känner mig stark och kanske boostat en och annan muskel en aning.
Trodde verkligen att jag skulle ha bommat träningslöftet men eftersom jag visst satt en sån otroligt låg ribba får jag nog säga att jag klarat det. Har tränat litegrann i höst men är framför allt väldigt peppad att träna ordentligt 2019. - Läsa minst 36 böcker, avancerar alltså från 2 till 3 i månaden. (Inkl ljudböcker). Tänker att föräldraledighet borde göra det ganska lätt att uppnå (hoppas).
Ha! Verkligen inte. Läste nog inte ens tolv? Får sammanställa för bok-inlägget sen och se. Men nej, höll inte ens nästan detta löfte.
Och! Skrev ju förra året på nyårsaftons förmiddag att det kunde komma en bebis till innan tolvslaget och det gjorde det! Brors lillebror Ola blev alltså ett 2017-barn, med minsta möjliga marginal. Skriver ändå in honom här eftersom han inte kom med på förra listan.
Svarar exakt som förra året: Nej, och LÅT DET ALDRIG HÄNDA.
5. Vilka länder besökte du?
Inga! Detta trodde jag nog faktiskt aldrig skulle hända mig. Det känns ju toppen ur klimatsynpunkt att inte ha flugit alls men jag kan inte helt sanningsenligt hävda att klimatet är enda anledningen. Det blev inte av, helt enkelt. I våras var jag höggravid, i somras njöt vi av ny bebis och magisk varm Sverige-sommar, och i höst har vi också hållit oss hemma. (Dock ska vi åka på semester nu i januari med min familj! Längtar. Med flyg dock, förlåt världen.)
Jobbmässigt innan föräldraldraledigheten tog vid: att jag tog över en grej på jobbet som då var ett sjunkande skepp och som jag tack vare att jag jobbade röven av mig trots att jag egentligen var rätt trött och ville/behövde varva ner lyckades vända till framgång de tre sista månaderna under graviditeten. Det kändes gött, men var också tufft.
Knappt! Eller jo, jag fick en blodpropp efter förlossningen. Det får ju räknas hit. Annars tämligen frisk!
11. Bästa köpen?
Klimatförändringarna och alla sätt de yttrar sig på. Hjälp alltså. När ska mänskligheten (dvs vi alla) reagera ordentligt?
skrev
Johanna
klockan
02:23
1 kommentarer
onsdag 2 januari 2019
Gott slut och nytt
Nyår firade vi med Andrea och Magnus plus barn, de kom till oss och Axel lagade en trerätters till ungarna (pizza, pannkakor, glassbomb) och en till de vuxna (laxsushi, kalkon och krossad ugnspotatis plus gästernas medhavda efterrätt som var någon sorts cheesecakeliknande grej med kondenserad mjölk. Mycket gott).
Det var en rolig nyår, dock var antalet minuter utan att något av barnen var vaket lätträknade: noll. Tänkte ändå att de skulle sova en stund alla samtidigt medan vi åt vår dessert typ, men så blev det inte. Gjorde inte så mycket dock, det var härligt och blev sån där hela huset fullt av barn-stämning som man får välja att bejaka för att inte blir helt slut. Fyra barn, eller fyrahundra barn? Ingen vet. Samtliga sov i alla fall till efter nio dagen efter. Utom Olle. Han vaknar sju, det kan man lita på!
Första januari blev en perfekt seg hemmadag att inleda året med, och sen var vi igång med 2019. Vet ni förresten hur sjukt jag firade ut 2018 dagen innan nyårsafton? Med löpning och bad (igen!) från klipporna, med vår granne och hennes svägerska. Detta kändes helt bisarrt men var verkligen skönt (och jävulskt kallt) och ganska roligt. Fick boken Kalla bad av Torunn i julklapp och om vi bara lyckas bemästra detta kommer vi ju kunna njuta av havet hela året. Känns som ett bra drag när vi nu ändå flyttat så nära det.
Och fult är det ju inte, havet.
skrev
Johanna
klockan
15:44
0
kommentarer
lördag 29 december 2018
Julen
Nytt sedan förra året är ju dock att julaftonen tillbringas hos oss och det är otroligt skönt. Slippa åka nånstans. Våra familjemedlemmar har dessutom den goda smaken att ta med sig en massa fantastisk mat. Själva hann vi inte alls laga allt vi hade tänkt eller ens dammsuga färdigt (ja tvåbarnskaos, jag tittrar på dig), men det gör ju inte så värst mycket eftersom de andra briljerade mat-wise. Axel gjorde dock en lax- och wasabikrämssushi som var sinnessjukt god, och vörtbröd som han lade ner hela sin själ i. (Any day bättre prio än dammsugning).
Gulligast på julafton var som vanligt Nils möte med tomten (morfar) och allt han hade att berätta för honom:
"Tomten, jag undrar en grej bara innan du går, får jag börja öppna mina presenter nu? Och tomten, en sista grej bara: Olle min lillebror kan inte öppna sina presenter själv! Är det okej om jag hjälper honom?"
Han hade ritat en teckning på vår familj i julklapp till mig. Förskolepersonalen hade laminerat den, och sen hade Nils slagit in den, kommit ihåg att ta med den hem och lagt den under granen. Började lipa så fint detta var. Jag hade min lilla My-frisyr och allt på bilden.
Fällde sedan en tår till när Nils öppnade paket med tröjor som mamma stickat till honom och Olle, blev så rörd både över hur otroligt fina tröjorna var och över att Nils var ett enda gull som kved "åh wow, tack!, nu blir jag så himla himla glad" efter varenda paket. (Ni får ursäkta floden av idylliska detaljer här men vill komma ihåg detta rara sen när han är tonåring och kanske inte tycker att något duger :)).
Och just det: en nyhet för året var att vi tog seden dit vi kommit och deltog i årets juldagsbad på Fiskebäcksbadet. Det vill säga havsbad med kanske 150 andra människor på juldagsförmiddagen. Det var kul! Kallt. Konstigt. Tänker mig att det var första gången av många.
skrev
Johanna
klockan
16:56
0
kommentarer
lördag 22 december 2018
Årets julklapp och att beggat är det nya svarta
Jag har absolut handlat second hand eller redesignade/återvunna kläder tidigare också, men då mer som "en grej" då och då. I år har jag nästan bara handlat kläder på Tradera, både till mig och barnen. Ungarna har fått några nya butiksköpta plagg, men det är inte många. På Tradera har jag väl i och för sig kanske köpt mer än vi egentligen "behöver" (Olle har ju tex fått ärva alla Nils kläder så rent tekniskt behöver han väl inte ett enda nytt plagg...), men det känns ju ändå så mycket bättre när det handlar om kläder som någon annan redan haft, och som nu får ett längre liv. Har också varit bra på att sälja och skänka vidare en del kläder som våra barn vuxit ur.
Utöver att det känns som att man gör något litet men viktigt för klimatet och framtiden så är det ju också så mycket roligare att handla såhär? Bara det med att pengarna räcker till så mycket mer! (Stor brasklapp: Försöker såklart tänka att vi framför allt måste konsumera mindre för att rädda framtiden. Men det är svårt ändå att inte glädjas åt möjligheten att kunna få en hel drös plagg, ibland helt nya eller knappt använda, för en mindre summa än ett av plaggen hade kostat i butik). Har dessutom gått plus med råge på Tradera, alltså sålt mer än jag handlat för. Skön känsla ändå.
Inget av det här var väl egentligen en nyhet, men jag känner mig ändå inspirerad. Upplever att många av mina vänner också traderar mer än de handlar nytt nu för tiden. En kompis föreslog häromdagen att vi skulle byta lite färdiglekta leksaker med varann istället för att bara köpa massa butiksnytt till barnen i julklapp. Så enkelt och smart. En annan kompis tipsade då om att hennes familj använder sig av leksaksbiblioteket i Majorna, där man kan låna leksaker i en månad i taget. Också en briljant grej ju. (Liksom Jennys smarta idé om att låna 24 böcker på bibblan till barnens julkalender.)
skrev
Johanna
klockan
01:00
0
kommentarer
onsdag 12 december 2018
Listonsdag
Förnamn + mellannamn tack
Karin Inez Johanna. Karin efter mormor (och mamma som också heter det i mellannamn), fast felstavat eftersom mormor stavade med C. Måste ändra detta någon gång. Eller? Inez efter farmor.
Stjärntecken?
Kräfta tror jag, om det inte ändrats. Visst ändrades alla datum nyligen? Är enormt ointresserad av stjärntecken.
Vilken är din favoritbokserie?
Två bra jag läste nyss (eller ja, förra året) var Ferrante-böckerna samt Mobergs Utvandrarna-svit. Gillade båda.
Vilken är din favoritsmak av de fem grundsmakerna?
Salt! Absolut. Gillar det dock väldigt mkt tillsammans med sött, tex flingsalt på glass eller turkisk peppar i samma tugga som en chokladbit. Det är livet det.
Vad är din största rädsla?
Att någon jag älskar ska dö! Är livrädd för det. Känns så otroligt oacceptabelt och orimligt att det kan (och någon gång kommer att) hända. Uäääh.
Vilka adjektiv använder du för att beskriva något bra?
Oj. Det beror ju på vilket sätt det är bra. Men säger nog "härlig" ofta om trevliga personer, och "så jävla roligt" om saker som hänt som varit roliga. Strösslar rätt mkt med superlativ och förstärkningsord. Det är ju härligt ;)
Vad är du peppad på just nu?
JULEN. Ledigt med familjen. Resan vi ska göra i januari.
Föredrar du att vara bakom eller framför kameran?
Absolut bakom. Tycker dock att det är lite lite trist att jag oftast tar alla bilder och att de som tas av mig därför blir dem som jag bett någon ta, och som därför aldrig är caught in the moment. Finns nog heller knappt någon spontan caught in the moment-bild av mig och Axel tillsammans.
| Undantaget. Här är ju en omedveten bild någon tog av oss midsommar 2013. |
Vad är det snyggaste du vet?
Förlåt för cheesy men: Axel!? Har ni sett honom!? Så jävla snygg ju. Hans fina armar, hans nästan serietidningsvågiga tjocka hår, hans perfekta skägg. Mmmm. Älskar att han är min.
Senaste filmen du såg?
Är dålig på film men ser mycket serier. Senaste film var nog "Husdjurens hemliga liv", med Nils på fredagsmyset. Creddigt!
Skolkade du i skolan?
Nej. Var nog sjukt ordentlig. Var dock borta en hel månad sista året i gymnasiet för att jag och min bästis gjorde vårt projektarbete i Nicaragua. Fortfarande så himla nöjd med det.
Morgonpigg eller nattuggla?
Verkligen nattuggla! Urpigg kvällstid.
Kan du jonglera?
Haha, nä. Kom nu att tänka på när alla anställda på ett tidigare jobb jag hade fick tre jongleringsbollar som julklapp, med företagets "värdeord" tryckta på. Och någon lapp om att "vi på XX har många bollar i luften". Hahaha. Togs inte emot med så glada miner kan jag säga.
skrev
Johanna
klockan
23:23
0
kommentarer
tisdag 11 december 2018
En riddare och en julstjärna av kompostpåsar
Min kompis N messade att det ger henne ångest att se allas pyssel överallt för att hon själv vill pyssla men inte hinner, och herregudja vad vi nog alla kan känna igen oss i den känslan. Måste därför dela med mig av ett supersnabbt och resurseffektivt pysseltips jag hittat på diverse inredningskonton på insta: Vika julstjärnor av kompostpåsar! (OBS viktigt: Man måste alltså inte pyssla. Man är inte en dålig människa om man inte pysslar. Men om man gillar att pyssla och vara kreativ och vill göra det, men inte har så mycket tid, är detta ett toppentips!).
Julstjärna av papperspåsar
Du behöver:
Sju kompostpåsar av papper (eller andra papperspåsar).
Limstift.
Sax.
Ev ett tygband att hänga stjärnan i.
Gör såhär:
Lägg första papperspåsen med botten mot dig. Limma ett upp-och-ner-vänt T med limstiftet (det vill säga limma längs påsens botten och sen ett streck i mitten rakt upp). Lägg på nästa påse och upprepa tills du har en hoplimmat hög med sju påsar. Klipp sedan påsens överkant så att den blir en spets. Klipp ev ur jack på sidorna (som blir stjärnans hålmönster).
Limma på tygbandets ändar upptill på spetsen, kanske någon decimeter ner så att det håller, och "vrid sedan ihop" stjärnan och limma ihop påse 1 med påse 7.
KLART! Tar fem minuter och blir ganska fint. Använder du kompostpåsar blir stjärnan också enormt stor.
(Var beskrivningen obegriplig? Hojta i kommentarerna så fixar jag en steg-för-steg-guide!)
Slut på pysseltips för dagen.
Igår var det luciafirande på Nils förskola och redan i oktober bestämde han vad han skulle vara i luciatåget: Riddare. Mitt lilla hjärta.
skrev
Johanna
klockan
10:57
0
kommentarer
torsdag 6 december 2018
Todo sobre 'el padre'
Just nu håller vi på att plöja Narcos, serien baserad på Pablo Escobars liv. Inte först på bollen direkt men nu har jag i alla fall blivit besatt av storyn om honom. Vill läsa mer mer mer, och Escobars son (som skrivit en bok om sin pappa) är tydligen arkitekt numera och bor i Palermo, de lite flådiga kvarteren i Buenos Aires där jag en gång fick mitt livs bästa klippning av en frisör i rosa skjorta som hoppade med saxen mellan min och mina två vänners stolar, samtidigt som han på ett lite misstänkt bekräftelsesökande sätt skröt om sin tid på glammiga salonger i New York. Men klipp klipp och håret föll som en dröm minns jag, så något gjorde han ju rätt! (Eller så var jag bara i ett extremt behov av en klippning efter några månader på resa i Central- och Sydamerika.)
Nu tappade jag eventuellt tråden här. Det jag skulle skriva om var den nyfunna besattheten av Escobar och Colombia. Har någon läst Pablo Escobar: Mi padre? Den borde ju finnas på engelska också, måste kolla upp detta. Och för att stilla det nya Colombiaintresset borde jag också beta av Ingrid Betancourts biografi om hennes tid som Farc-gisslan, som legat oläst på min hylla mer än lovligt länge. Eller "nya Colombiaintresset" förresten, nygamla snarare. Skrev till exempel en uppsats om inbördeskriget när jag pluggade fred- och konfliktvetenskap för några år sedan. Och ville så förtvivlat gärna hinna åka på reportageresa till Colombia och hälsa på Annika, Oscar och Gael i Bogotá medan de ännu bodde där.
Väldigt synd att jag var för långsam.
Här är förresten en bild som är tagen samma dag som den där klippningen i Palermo. Frippan andas kanske lite 2006 men minns hur jag kände att jag hade livets hårdag. Haha!
skrev
Johanna
klockan
23:55
6
kommentarer
onsdag 5 december 2018
Julklappstips om du känner ett barn!
Hörde någonstans att man ofta blir så kreativ som föräldraledig eftersom det är tillfredsställande att göra något "som blir något", mitt i allt diskplockande och bajstorkande en ägnar sig åt. Och kanske det! Det började i alla fall med att jag blev kär i en massa fina tyger i somras och så ursugen på att sy grejer till Nils och Olle. Sagt och gjort, men sedan tänkte jag att jag skulle testa att sälja lite för att gå plus minus noll på alla fina tyger jag köpte. Plus att det var roligt att sy lite mer. Ingen dum idé alls om jag får säga det själv!
Till exempel syr jag sådana här vimplar:
Och sådana här, lite mindre, som exempelvis passar fint att hänga i barnvagnens ligg- eller sittdel:
Har också sytt ett gäng babyfiltar i "bubblig" bomull, och ett lövformad lekfilt som man kan lägga sin bebis på (japp just som ni tänkte nu: idén till det där lövet har jag snott från Lagerhaus som har ett liknande. Förlåt Lagerhaus):
Kanske vill någon av er beställa något?! Kanske till ett barnrum, eller som julklapp till någon gravid eller nyförlöst, eller till någon unge som ska ha kalas eller så? Vimplarna är också rätt fina att bara hänga på nån krok någonstans om jag får säga det själv. Jag kan självklart anpassa både färg och form efter önskemål.
(För de stora vimplarna, löv-lekfilten och baby/barnfiltarna tar jag 250 kr och för de små vimplarna 70. Eller lite mer i min Etsy shop, men vill såklart ge lite bloggrabatt :) Och så bjuder jag på frakten! Skriv i kommentarsfältet eller kontakta mig någon annanstans om du vill köpa, vilket som går fint! Tyckte först att det var lite pinsamt att ens fråga, men nu kör jag bara. :))
Se nedan tyger och mönster att välja bland. Alla tyger är i hundra procent bomull, och de flesta mönstrade tygerna är handtryckta.
skrev
Johanna
klockan
17:47
3
kommentarer
























