Julen är nog de dagar på året som vi alltid tillbringar på exakt samma vis. Menar inte att vi på något sätt är unika i detta, men det känns nästan lite lustigt varje gång jag ska blogga ett inlägg om vad vi gjort eftersom det liksom är till punkt och pricka samma som föregående år. Julafton firas med båda våra familjer minus Axels bror + familj, vilka vi sedan firar med på juldagen hos Axels föräldrar. Och sen åker vi några dagar till Bexet med min familj.
Nytt sedan förra året är ju dock att julaftonen tillbringas hos oss och det är otroligt skönt. Slippa åka nånstans. Våra familjemedlemmar har dessutom den goda smaken att ta med sig en massa fantastisk mat. Själva hann vi inte alls laga allt vi hade tänkt eller ens dammsuga färdigt (ja tvåbarnskaos, jag tittrar på dig), men det gör ju inte så värst mycket eftersom de andra briljerade mat-wise. Axel gjorde dock en lax- och wasabikrämssushi som var sinnessjukt god, och vörtbröd som han lade ner hela sin själ i. (Any day bättre prio än dammsugning).
Gulligast på julafton var som vanligt Nils möte med tomten (morfar) och allt han hade att berätta för honom:
"Tomten, jag undrar en grej bara innan du går, får jag börja öppna mina presenter nu? Och tomten, en sista grej bara: Olle min lillebror kan inte öppna sina presenter själv! Är det okej om jag hjälper honom?"
Han hade ritat en teckning på vår familj i julklapp till mig. Förskolepersonalen hade laminerat den, och sen hade Nils slagit in den, kommit ihåg att ta med den hem och lagt den under granen. Började lipa så fint detta var. Jag hade min lilla My-frisyr och allt på bilden.
Fällde sedan en tår till när Nils öppnade paket med tröjor som mamma stickat till honom och Olle, blev så rörd både över hur otroligt fina tröjorna var och över att Nils var ett enda gull som kved "åh wow, tack!, nu blir jag så himla himla glad" efter varenda paket. (Ni får ursäkta floden av idylliska detaljer här men vill komma ihåg detta rara sen när han är tonåring och kanske inte tycker att något duger :)).
Och just det: en nyhet för året var att vi tog seden dit vi kommit och deltog i årets juldagsbad på Fiskebäcksbadet. Det vill säga havsbad med kanske 150 andra människor på juldagsförmiddagen. Det var kul! Kallt. Konstigt. Tänker mig att det var första gången av många.
Nytt sedan förra året är ju dock att julaftonen tillbringas hos oss och det är otroligt skönt. Slippa åka nånstans. Våra familjemedlemmar har dessutom den goda smaken att ta med sig en massa fantastisk mat. Själva hann vi inte alls laga allt vi hade tänkt eller ens dammsuga färdigt (ja tvåbarnskaos, jag tittrar på dig), men det gör ju inte så värst mycket eftersom de andra briljerade mat-wise. Axel gjorde dock en lax- och wasabikrämssushi som var sinnessjukt god, och vörtbröd som han lade ner hela sin själ i. (Any day bättre prio än dammsugning).
Gulligast på julafton var som vanligt Nils möte med tomten (morfar) och allt han hade att berätta för honom:
"Tomten, jag undrar en grej bara innan du går, får jag börja öppna mina presenter nu? Och tomten, en sista grej bara: Olle min lillebror kan inte öppna sina presenter själv! Är det okej om jag hjälper honom?"
Han hade ritat en teckning på vår familj i julklapp till mig. Förskolepersonalen hade laminerat den, och sen hade Nils slagit in den, kommit ihåg att ta med den hem och lagt den under granen. Började lipa så fint detta var. Jag hade min lilla My-frisyr och allt på bilden.
Fällde sedan en tår till när Nils öppnade paket med tröjor som mamma stickat till honom och Olle, blev så rörd både över hur otroligt fina tröjorna var och över att Nils var ett enda gull som kved "åh wow, tack!, nu blir jag så himla himla glad" efter varenda paket. (Ni får ursäkta floden av idylliska detaljer här men vill komma ihåg detta rara sen när han är tonåring och kanske inte tycker att något duger :)).
Och just det: en nyhet för året var att vi tog seden dit vi kommit och deltog i årets juldagsbad på Fiskebäcksbadet. Det vill säga havsbad med kanske 150 andra människor på juldagsförmiddagen. Det var kul! Kallt. Konstigt. Tänker mig att det var första gången av många.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar