I fredags var det min sista dag på GP-viket (utlasad ni vet, det där som man blir i min bransch), och som vanligt när något tar slut var det en lite konstig känsla. Gillar väldigt mycket att vara på Utland och när jag skulle gå sa massa folk så fina saker att jag hade tårar i ögonen (!) i hissen på vägen ner. Jag tror inte att hejdå:et är för alltid, men ändå, på oviss tid är det ju onekligen. Utlasning brukar ha den effekten. (Förutom att det visade sig att jag hade 32 timmar kvar innan jag verkligen är utlasad och därmed nu är inbokad på två inhoppshelger under hösten. Hehe. Man kan säga att det förs stenkoll på det där.)
Men nu är jag alltså tillbaka på frilanskontoret igen, i mitt och Linns fantastiska rum, och som jag älskar det. Också. Det känns nästan som semester trots att jag egentligen har tokmycket att göra. Bara det att kunna ta sovmorgon när man behöver det, jobba som ett as en dag för att gå hem tidigt nästa, jobba liggandes i en soffa för att det är bekvämt eller ägna en hel dag åt att sortera alla papper och pärmar för att man blev sugen på ordning och reda. Fint som snus.
Också kan man lägga sig på golvet en stund och "vila lite". Det gjorde Linn förut idag. I samma sekund som hon sa Äsch, jag lägger mig här lite. Men jag måste gå om en timme så väck mig om jag skulle somna så kände jag ett jubel inombords. Fy fan vad fint vi har det. Frilansfria.
10 kommentarer:
Låter verkligen fint, det där frilandslivet! Skönt att kunna styra sin dag som man själv vill.
Oh, folk blir utlasade i min bransch också ska du veta.
Men ett eget kontor låter grymt, särskilt när man kan vila på golvet så där!
Jag blev utlasad jag med... Efter mer än tre år på samma ställe med olika anställningar. En helt annan bransch, men samma skit. För mig har LAS bara ställt till problem.
Iallafall - så bra alternativ du har liksom, heja heja!
Låter onekligen mycket lockande den där friheten. Blir mycket sugen. Kan dock bli lite klurigt att få till i min bransch. Frilansande förskolepedagog? Kan nog få ligga mycket på golvet om jag vill, jättemycket faktiskt, fast det kommer nog med en drös ungar på hög över mig i så fall skullle jag tro. ;-)
Jojjo: Det ÄR det!
Fifi: Jo, är väl så i många branscher säkert. Men ja, friheten är go.
Anna: Efter tre år tror man ju verkligen att man ska få en anställning kan jag tänka mig. Men LAS-lagen alltå...den gör verkligen inget positivt för dem det är tänkt att den ska hjälpa.
Fröken K: Haha, nej lite svårt att frilansa som förskolepedagog :)
Låter ju FRIGGIN AWESOME!
Emster: I KNOW!
Hej!
Jag och min kompis håller på med vårt projektarbete i gymnasiet. Vi ska åka till ett barnhem i Tanzania i 2 veckor och i mitt sökande av hjälp till att hitta sponsorer samt sätt att samla in pengar så kom jag till backpacking.se och till din berättelse om eran resa till Nicaragua.
Jag skulle uppskatta det enormt om du skulle kunna ta dig tid och skicka iväg ett mejl till mig om hur ni bad er åt för att samla in pengar eller om du har nått annat tips angående detta.
Min melj : evve14@hotmail.com
Tack för din tid! /Evelina
Hej Evelina! Jag svarar dig på mailen!
Men så himla sempigt med utlasning! Fast fint att det blir så bra för dig!
Skicka en kommentar