Hängde på bokmässan igår med Nico. Får alltid ett lyckorus när jag går in där men sen blir man ju HUR trött som helst. I fötterna, öronen, ryggen, huvudet.
När minglet började tog vi vin på ett ställe och skulle sedan fylla på glasen i nästa monter (halva poängen med mässor ju), varpå Nicole gick och slängde sitt plastglas för att ta ett nytt. "Så att det inte ser ut som att vi går och pimplar vin överallt". Hon ville alltså inte göra bort sig. Två sekunder senare gjorde istället jag bort oss genom att - lite för högt och euforiskt - utropa "Nicole det finns chips!!" varpå tre människor vände sig om och skrattade högljutt. Och ganska hjärtligt faktiskt, men antagligen för att de måste ha trott för en sekund att det var ett charmigt litet barn som tjoat om chipsen. Jag log soligt,"bjöd på mig själv", och skulle öppna en flaska cider (oh well, pärondryck av ciderkaraktär) eftersom jag var mer törstig än sugen på vinpåfyllning. Men då var flaskan givetvis skakad och jag sprutade läsk över några finklädda bokmässedeltagare, bland annat dem som just skrattat åt min glädje över chipsen.
Men det var ju himla tur att Nicole hade gått och slängt sitt plastglas med en droppe rödvin kvar när hon skulle fylla på med vitt. Hade ju varit sjukt pinsamt annars liksom.
(Vi pep iväg till den här gigantiska fåtöljen gjord av pocketböcker och satt sedan där mycket stilla och kollade på folk och gjorde inte bortoss mig mera.)
PS. Lyssnade också på Johan Persson och Martin Schibbye som kom och höll tal om pressfrihet. Är så sjukt impad över att de klarar av att vara så starka/målinriktade/välformulerade/ej bittra - de har ju för fasen bara varit fria i någon vecka eller två. Heja dem, verkligen.
När minglet började tog vi vin på ett ställe och skulle sedan fylla på glasen i nästa monter (halva poängen med mässor ju), varpå Nicole gick och slängde sitt plastglas för att ta ett nytt. "Så att det inte ser ut som att vi går och pimplar vin överallt". Hon ville alltså inte göra bort sig. Två sekunder senare gjorde istället jag bort oss genom att - lite för högt och euforiskt - utropa "Nicole det finns chips!!" varpå tre människor vände sig om och skrattade högljutt. Och ganska hjärtligt faktiskt, men antagligen för att de måste ha trott för en sekund att det var ett charmigt litet barn som tjoat om chipsen. Jag log soligt,"bjöd på mig själv", och skulle öppna en flaska cider (oh well, pärondryck av ciderkaraktär) eftersom jag var mer törstig än sugen på vinpåfyllning. Men då var flaskan givetvis skakad och jag sprutade läsk över några finklädda bokmässedeltagare, bland annat dem som just skrattat åt min glädje över chipsen.
Men det var ju himla tur att Nicole hade gått och slängt sitt plastglas med en droppe rödvin kvar när hon skulle fylla på med vitt. Hade ju varit sjukt pinsamt annars liksom.
(Vi pep iväg till den här gigantiska fåtöljen gjord av pocketböcker och satt sedan där mycket stilla och kollade på folk och gjorde inte bort
PS. Lyssnade också på Johan Persson och Martin Schibbye som kom och höll tal om pressfrihet. Är så sjukt impad över att de klarar av att vara så starka/målinriktade/välformulerade/ej bittra - de har ju för fasen bara varit fria i någon vecka eller två. Heja dem, verkligen.
7 kommentarer:
Nästa år kommer jag också ner. Vill gärna träffas där i vinminglet :) och ps jag tror inte ni gjorde bort er alls. var såklart bara charmiga och bästa
Ja, kom hit! Det är mycket roligt med bokmässa faktiskt.
Haha, jag är precis likadan när det bjuds på mat/godis nånstans, kan liksom inte spela cool utan måste skrika ut min glädje.
Jag vill också vara där! Som Baglady säger, nästa år då jäklar... Och det klart man ska bjuda på sig själv, precis så där skulle jag också kunna gjort!
Hahaha du är så himla rolig!
Nästa år ses vi där! Kanske en bloggträff på
Mässan?
Anna: Ja, bra idé!
Skicka en kommentar