Miami Beach har verkligen infriat alla våra förväntningar och föreställningar. Alltmedan Baywatch-soundtracket spelats i huvudet har vi sett ihärdigt visslande badvakter i sina hytter, tatuerade muskelknuttar, tjockisar, surfare, färgglada parasoller, miniminibikinis och en massa bara bröst - precis som man tänker sig.
Även om myllret mitt på dagen är en fröjd för ögat är stranden kanske allra bäst tidigt på morgonen. Två morgnar har jag varit hurtig och gått ut och sprungit längs med den, precis när solen gått upp men ännu inte blivit stekhet. Det kändes som en väldigt Miami thing to do. Då möts man av det vackra folket som joggar med sina ipods eller kör yoga och tai-chi i grupp, och av en och annan lurig lirare som sovit på stranden under en palm.
Nu är det dock strax dags att lämna Florida. Söndag eftermiddag kliver vi på det stora kryssningsfartyget i Port Canaveral utanför Orlando och sedan bär det iväg mot Karibien i bästa lyxförpackning. Vi byter hostel-dorm mot lyxbåt och det ska bli både intressant och väldans göttigt!
4 kommentarer:
Hej!
Jag läste om ditt projektarbete som du gjorde på backpacking.se. Det börjar bli dags för mig att fundera på projektarbete och jag vill gärna göra något liknande och skulle behöva lite tips och så. Jag skulle bli jätteglad om du ville hjälpa mig :)
/Emy
Hej söt! Hoppas ni har det gött som lyxlirare bland alla pensionärerna :) Schweiz är fortfarande som ni lämnade det...förutom att Young Boys förlorade titel-finalen i helgen så alla sörjer. Bis später. Puss
Hej stumpan! Det nästan vattnas i munnen på mig... (?) jag vill också USA-frossa! Gillar bilderna skarpt. Men det är roligt att vara avundsjuk när man vet att man snart får uppleva detsamma, eller åtminstone något liknande! Instämmer med Schweiz-Sofia (hihi) och hoppas ni har det bra, men ändå att det inte är föööör mycket pentionärer som är i vägen på båten ;) Kram!
Emy: vad skoj! Jag hjälper dig såklart gärna, kan höra av mig när jag är hemma i Sverige igen.
Söfu: Attans för YB! Vilken besvikelse för Bernarna! Nu är vi tillbaka från lyxen, och vet du? Det var faktiskt inte så många pensionärer alls på kryssningen. MYCKET lägre medelålder än man hade trott.
Nico: Snart är du här, hurra hurra. Och som sagt; nope, inte så mycket pensisar! (stavas det så?)
Skicka en kommentar