Just nu befinner vi oss HÄR:
Men, innan vi berättar om det måste vi vara en smula retroaktiva och skriva om i söndags! Efter kryssningen tillbringade vi ju ett dygn i Orlando och det var alldeles lagom långt för att hinna med vårt inplanerade besök på Sea World. Inträdet visade sig vara hutlöst dyrt (90 dollar per person) men hade jag haft några späckhuggare, en isbjörn, massor av delfiner, valar, fiskar, sjödrakar och berg- och- dalbanor hemma i trädgården hade jag nog också begärt minst en sjuhunka för att folk skulle få komma och leka av sig. Det var verkligen häftigt, några få men ruggigt vassa åkattraktioner (man låg exempelvis ner i en av berg- och dalbanorna, jäkligt skum känsla) och massor av coola djur. Späckhuggarna (de som dödade en av sina tränare av misstag för ett tag sen som ni kanske minns) var alldeles otroliga. Stora, skinande blanka och väldigt graciösa.
Davids favoriter var manatees, tror de heter sjökor på svenska. De såg ut som gigantiska potatisar i vattnet, rörde sig superlångsamt och mumsade på... isbergssallad! Som flöt i vattnet. Göllegöllegöll. Sjökorna på Sea World har räddats från den farliga vilda tillvaron där de ofta dödas av båtar eftersom de inte hinner simma undan trots att de hör motorerna komma. Inte så jättesnabba djur med andra ord.
Dagen var mycket lyckad förutom det faktum att jag blivit dunderförkyld sista dagen på kryssningen på grund av AC:n på båten. Hur tänker folk egentligen, när det är 33 grader varmt ute kan man ju inte hålla på med AC inomhus. Då blir man ju sjuuuk ju. Det vet ju vem som helst. (Var dock bara jag på hela båten som frös inomhus tror jag). Hur som helst, lite feber förstörde inte roligheten på Sea World som tur var, och förkylningen försvann lika snabbt som den kom så nu är allt frid och fröjd. Lägligt nog snorade jag som mest på flyget till New York, och när vi kom fram hade jag liksom snorat klart. Bra timing.
Davids favoriter var manatees, tror de heter sjökor på svenska. De såg ut som gigantiska potatisar i vattnet, rörde sig superlångsamt och mumsade på... isbergssallad! Som flöt i vattnet. Göllegöllegöll. Sjökorna på Sea World har räddats från den farliga vilda tillvaron där de ofta dödas av båtar eftersom de inte hinner simma undan trots att de hör motorerna komma. Inte så jättesnabba djur med andra ord.
Dagen var mycket lyckad förutom det faktum att jag blivit dunderförkyld sista dagen på kryssningen på grund av AC:n på båten. Hur tänker folk egentligen, när det är 33 grader varmt ute kan man ju inte hålla på med AC inomhus. Då blir man ju sjuuuk ju. Det vet ju vem som helst. (Var dock bara jag på hela båten som frös inomhus tror jag). Hur som helst, lite feber förstörde inte roligheten på Sea World som tur var, och förkylningen försvann lika snabbt som den kom så nu är allt frid och fröjd. Lägligt nog snorade jag som mest på flyget till New York, och när vi kom fram hade jag liksom snorat klart. Bra timing.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar