tisdag 10 mars 2015

Frieriet

Tack för alla era kommentarer och grattis, här och live och på sms och på fejjan och insta! Blir jättejätteglad. 

Vi har pratat sedan länge om att vi vill gifta oss någon gång. Inte så mycket detaljer, men liksom drömt om tanken. Hela tiden har vi på skoj, båda lika envist, uppmanat den andre att fria, hehe. Men det var faktiskt min tur nu, Axel har varit först med allt annat. Och det var jätteroligt att få överraska!

Som sagt firade vi årsdag i fredags och medan Axel var och klippte sig efter jobbet smet jag och Elsa upp på Skansen Kronan (en hög kulle här i Haga med en tjusig gammal stenborg på) och förberedde en picknick. Längst upp i borgen finns en massa stengluggar, som stora burspråk liksom, och en av dem kan man sitta i eftersom en brandtrappa leder dit. Jag hade bett personalen lämna dörren längst ner olåst och på så vis kunde vi ta oss upp till gluggen. Därifrån ser man hela Göteborg.

Eftersom det är mars och inte juli kånkade jag massor av filtar och kuddar uppför de tusen trappstegen och pyntade gluggen med ljuslyktor och lite ostar, choklad och gravidvänligt bubbel. Ringar vill jag såklart att vi väljer tillsammans, så i fickan låg två billiga i låtsasguld som skomakaren bakom Hagabion hade hjälpt mig att slipa till tidigare under dagen.

När Axel var klar på Sharper Barbershop gick han hem och möttes av en lapp om att han var välkommen på picknick, och så kom han efter oss upp på berget. Han tyckte att jag var världens knäppaste som hade ordnat picknick mitt i vintern. Jag hade tänkt på tusen saker jag ville säga, förstås, men var nog mest ganska tafatt tror jag. Pekade ut platser i stan som betytt olika saker för oss, blev lite rörd, fumlade efter orden. Axel sa efteråt att han tänkte friar hon inte nu är det ju helt sjukt. Haha. Men det gjorde jag ju! Och han sa Det vill jag! Eller ska man säga ja? I så fall ja!


Den lite mer strukturerade versionen av vad jag hade tänkt säga, skissad på en lapp tidigare under dagen, löd såhär:

Axel, världens finaste. 
All tid som jag känt dig har varit fantastisk. Det du står för, allt du är, allt det vill jag ha nära. Med dig är saker liksom självklara och den känslan försvinner inte ens för en sekund. Det är det bästa.  
Minns du när vi hade känt varandra i två veckor, och det kändes overkligt att det var så kort? Två månader, samma sak. Nu har det gått två år, och jag vet att jag vill ha två hundra till. Två tusen till. Två evigheter till. 

Jag har tänkt på vad som är bästa platsen eller tillfället för detta. Kanske under en resa, eller i Bexet eller Bergsvik? Men bästa stället är platsen där vi tillbringar den allra bästa tiden, nämligen alla vanliga dagar. Som jag älskar alla våra vanliga dagar! Jag älskar att somna och vakna intill dig, att äta frukost till morgonnyheterna och fastna i hallen när någon av oss kommer hem och prata bort två timmar utan att märka att tiden går. Att det här är vårt liv gör mig nyp-i-armen-lycklig. Vad som än händer vill jag ha detta, med dig. 

I Haga träffades vi första gången, här i krokarna hade vi vår första dejt. I Haga flyttade vi ihop. I Haga skapade vi vårt gemensamma hem och gjorde den lilla bebisen som vi snart får träffa. Därför är ju Haga rätt plats. Så nu undrar jag om du vill gifta dig med mig!

***

Efter Skansen gick vi hem med Elsa och filtarna och sedan åt vi middag på nya Mexikanska Monarkin på Kastellgatan. Färgglatt och fint. Sen gick vi hem och såg på film och åt massor av godis. En briljant, briljant fredag.
På lördagsmorgonen gjorde vi champagnefrukost med bubblet och ostarna och allt det andra som var kvar från kvällen innan (eftersom det visade sig vara lite för kallt för att picknicka någon längre stund utomhus i mars. Vem kunde ana? :)). Sen gick vi ner på stan och tittade på ringar. Så roligt! Men svårt. ("Vad har ni tänkt er för skena? Rundning? Material? Yta? Borstning?" Eh hjälp?) Men vi tyckte i alla fall väldigt lika om vad som blir fint visade det sig. Nu ska vi bara klura lite och känna in innan vi bestämmer oss och beställer. Efter ringkollen blev vi bjudna på lunch på Hello Monkey av Axels föräldrar och på söndagen åt vi en grattis-till-förlovningen-middag hos mina föräldrar som gjort i ordning så fint.

Hurra för att jag vågade fria, det var fantastiskt kul. Plus: ska få gifta mig med en sån galet bra människa. Och ha bröllopsfest med alla nära och kära! ROLIGT.

16 kommentarer:

Linn sa...

Ähmen okej, nu grät jag lite på jobbet. GUD VAD FINT JOHANNA! Grattis igen och jag är så pepp för er skull!

Anna Granström sa...

Så himla fint och grattis igen!

Fifi sa...

Åh, helt fantastiskt fint! Grattis igen!

felicia sa...

åååååååååååh! fantastiskt ju :´) GRATTIS!

S sa...

Så himla fint! Och så himla häftigt att det var du som friade. Händer typ aldrig känns det som, att tjejen frågar alltså. Men åh. Måste läsa igen, så himla fint är detta.

Emma Esteban sa...

MEN ÅH. ❤️️ Här sitter jag och tjuter på jobbet.

Cinderalley sa...

ÅH VAD FINT! Jag sitter också och grinar på jobbet nu haha. STORT GRATTIS!

4everfine sa...

GUD VAD FINT DU ÄR SÅ FIN NI ÄR SÅ FINA

Den där om Jenny sa...

Håller med alla ovan! Vill typ flytta till Göteborg och tokhänga så att jag blir bjuden på bröllopet för du är så fin och din BLIVANDE MAN verkar asfin. Plus att jag också vill fria! Och gifta mig! Igen!

Arne sa...

Verkligen inte ett öga torrt här, så otroligt bra gjort av dig!

Kära Syster sa...

Så vackert, så bedårande vackert! Och jag höll mig från att grina på jobbet för när jag såg att du lagt in talet till Axel var jag tvungen att kolla en annan websajt en stund och stålsätta mig... Så jag klarade mig. :)

Grattis igen!

/Anna

Sophia sa...

Så romantiskt! ❤️ Stort grattis till er båda!!

Johanna sa...

Tack snälla för alla fina kommentarer, blir alldeles mållös <3

inte skyldig sa...

Så jäkla fint!

egoistiska egon sa...

min kommentar här verkar aldrig ha kommit iväg. men jag instämmer med alla andra: SÅ JÄVLA FINT. Och så impad över att du orkar ro ihop detta i slutet av din graviditet! Ni verkar så jäkla fina.

Jojjo sa...

Så himla, himla fantastiskt!