Är det normalt att bli så excalterad över sin nya kontorsplats att man går och dagdrömmer om tidskriftshållare och förvaringslådor och krukväxter? Och att man sen drömmer om det på nätterna också? Om inte är jag onormal.
Berättade just för Josefine att jag upptäckt att jag går och svänger mig med kommentarer som "måste nog dra till kontoret en vända" och "den här skulle kanske passa på kontoret?" bara för att det känns så gött att ha ett. Ett eget kontor. Det är liksom så mycket roligare än jag trodde att det skulle vara. Igår kväll var jag på bio med mina föräldrar och min brorsa, och efteråt lämnade mamma över en stor påse med snygga kontorsgrejer som hon varit på Ikea och köpt. Lyckan! Mamma känner uppenbarligen mig rätt väl. Hon hade till och med köpt en grön kudde till fåtöljen som matchar de olivgröna pappershållarna. Man bara mmm olivgrönt, mmm matchar. Samt tyg att "klä in" skrivbordet i så att det ser lite mer hemtrevligt ut. Ville åka dit mitt i natten bara för att ställa i ordning allt, men det gjorde jag såklart inte. Nån hejd på det hela får det ju vara. *gömmer bilnycklarna för mig själv*
14 kommentarer:
Haha lite knäpp är du allt ;) Men e jätteglad över att du trivs! och det bara efter typ tre dagar!
Haha, jamen så nöjd bara. Att jag äntligen gjort slag i saken liksom.
Låter sannerligen som du är allvarligt jobbskadad nu! :) Botemedel? En månads arbete så borde du vara normal igen :)
Nä, helt normal tycker jag. Jag skulle med största sannolikhet göra samma. Och eftersom jag inte fått tillgång till det jag ska inreda härnäst så sitter jag kvällarna igenom och GÖR KOLLAGE över hur det ska se ut. Alltså, jag menar, RITAR våra möbler. På den nivån.
Så: helt normal.
Heeelt normaaalt!
/A
Helt normalt säger jag, eftersom det är just DITT kontor och DU inreder det. Skillnad att bara bli placerad på ett kontor liksom. This is all yours. Ditt alldeles egna.
Du visar väl bild sen?!?!
Gud, jag blir helt avundsjuk! Nog för att jag jobbar på ett "kontor" (fast öppet landskap), men det måste vara en alldeles speciell känsla när det är ens eget liksom. Förstår dig helt och fullt och tycker du är högst normal.
Hahaha! Det är helt underbart! Jag hade också gjort så. Och jag älskar kontorsgrejer. Gärna saker jag inte ens behöver egentligen. Skulle tex gärna ha en sån gammal rollodex att bläddra i!
Alldeles väldig normal skulle jag vilja säga. Drömmen om ett eget kontor är ett av de huvudsakliga skälen till att jag funderar på att skola om mig, på allvar. Och jag är ju alldeles väldigt normal menar jag. Förstås. ;-)
Amen, så himla fint att du gillar ditt ställe. Det är ju helt fantastiskt. Och det där gröna. Aj lajk too. Har jag insett.
Haha, tack för stödet alla. Känns bra att man inte är ensam om att vara überentusiastisk över sånt här.
Och duktiga tjejen: det lovar jag att göra! Måste dock vänta tills jag är själv där nån eftermiddag, kommer skämmas ihjäl över att springa runt och fota annars..haha.
Jag förstår dig! När jag var preggo och omplacerad jobbade jag ju på kontor, vilket jag pratade om så ofta jag kunde. "Jag ska ju vara på kontoret på måndag", "På kontoret har vi…" osv. Jag kan ju då tillägga att jag inte ens hade ett eget rum...
Har nyligen också fått eget kontor och är löjligt stolt :)
Skicka en kommentar