Kul korsning

Jag tycker inte så värst mycket om hundar. Det har jag aldrig gjort. Jag minns som igår när jag vid 6 års ålder konfronterades med mina kusiners nya svarta livliga hundvalp utan svans. Han skuttade omkring under köksbordet som en vilde, och jag satt ovanpå, skräckslagen med (föreställer jag mig såhär i efterhand) uppspärrade ögon. Och jag minns att alla skrattade åt mig och sa att han inte var farlig. Inte alls. Hu.
Men visst är de söta, några av dem, och... snälla säkert. Men jag har bara lite svårt att bli kompis med nån som luktar illa, utnyttjar sina looks för att få godis och måste ha med sig någon för att uträtta sina behov. Jag och min bästa vän har dock som hobby att skratta när vi ser särdeles fula hundar. Till exempel sådana med stövlar och trench coat (jag har aldrig och kommer aldrig att förstå i vilken värld det kan vara tufft) och sådana som ser ut som att de krockat med en vägg.
Roligaste upplevelsen av dem alla fick jag i stadsdelen La Boca i Buenos Aires, när jag fick syn på den här hunden. Som en korsning mellan schäfer och... tax! Jag vek mig dubbel och kunde inte andas på en stund. Jag menar, hur fult kan det bli? Allvarligt?



... och HUR, gick detta till?