Svenskinvation

Det bor ganska många svenskar i Schweiz, inte minst sådana med innebandy-anknytning. Och vi umgås visserligen en hel del med svenskar här nere. Men igår slog nog svenskumgänget alla rekord! Linda hade galej hemma hos sig och vi var inte mindre än elva svenskor samlade på ett och samma ställe. Elva svenskor och en Jens. 

De andra männen var på annat håll, exempelvis var en krasslig Daniel tillsammans med David och Andreas hos oss och spelade tv-spel. Jag misstänker att de var nöjda med det. (Chips och rollokola-rester tydde på detta).

Efter förfesten åkte vi till ett ställe som heter Barstreet, ett tillfälligt fenomen i Bern. Barstreet är en gigantisk mässlokal ompimpad till, tja, en gata med miljarrrder barer helt enkelt. Roligt även om känslan, trängseln, hettan, svettodören, det unga klientelet och den tillfälliga atmosfären påminde lite om att vara tillbaka på ett Partille Cup-disco anno 1999. Men jag hade en grym kväll och till er som var där: skitkul att träffa er!

Och just det, schweizarna kan ju det här med att fira sina traditioner. Om två veckor (?) infaller något som heter Fassnacht, en högtid då alla klär ut sig, och igår eftermiddag tjuvstartades detta av nån anledning där vi bor. Som från ingenstans uppenbarade sig plötsligt en parad av hundratals utklädda människor med instrument på gatan utanför vårt fönster. De gick runt, runt, runt kvarteret och barnen slängde konfetti som vildar, ungefär som på Zibelemärit. Jag och David tittade förundrat på från sovrumsfönstret.

Söndag.

Igår var vi på middag hos Sofia och Andreas, och deras schweiziske vän Philipp var också där. Efter maten körde vi ett drinking game. Jag var asbra två vändor. Sen var jag sämst. S-ä-m-s-t. (Vilket såklart föranledde dagens huvudvärk. Men nog om den.) Vi gick till ett mysigt ställe jag inte varit på tidigare och tog en öl, och fortsatte sen till Turnhalle, baren som är en omgjord gympahallen jag berättat om tidigare. Mycket bra ställe det där. Man gillar ju att skymta romerska ringar i taket och en och annan ribbstol längs väggen, det gör man ju.

Sämst med dagen idag: Huvudvärken, som dock har gått över nu. 

BÄST med dagen idag: att jag för första gången på rätt länge inte hade det minsta ont i ryggen när jag vaknade utan kunde LIGGA KVAR och DRA MIG och njuta av det (istället för att, som jag vant mig lite vid, vakna tjugo gånger, sen gå upp och vanka runt som ett skadeskjutet djur i lägenheten innan ontet släpper). Kanske behövdes ingen osteopat som körde karate på mig, utan det kanske var en fylla som var nyckeln?

Gött att ni fortsätter att Formspring-fråga förresten. David tycker att det var en himla löjlig funktion men jag tycker att den är kul. Vem vill inte svara på frågan varför simpsons är gula och inte rosa, liksom?

Min granne är också en nattsudd

Klockan är halv fyra på natten och min granne spelar Robbie Willams och gamla klassiker på jätte- jättehög volym. Jag tycker att det är helt underbart. Inte låtarna just, utan fenomenet att kunna med att spela musik jättehögt på nätterna. Precis så vill jag att man ska ha det! Heja grannen!

Själv kom jag nyss hem efter en väldigt trevlig kväll på Uppåt Framåt. Vi började med förfest i Björns nya lägenhet i Amerikahuset, och fortsatte med Absint (björns fel) och trevligt umgänge på Uppåt. Jag tycker väldigt mycket om Uppåt Framåt, av en rad olika anledningar. 1. Det är trevligt folk, trevlig musik och en trevlig lokal. 2. Det är litet och trångt, och ändå får man alltid ett bord. Konstigt men bra. 3. Jag stöter alltid på min vän Ylva där. Alltid. Ylva är en vän jag tycker jättejättemycket om, men som jag träffar jättejättelite. Jag börjar fundera på om någon som driver klubben kanske har henne i en liten lucka i golvet, och plockar fram henne just när det kommer folk. Det verkar lite så. 4. De stänger klockan två. Det briljanta i det är att om man vill gå ut ännu mer än man redan gjort, är det två timmar kvar till klockan fyra (och inte en timme kvar, som när man är på ett ställe som stänger klockan tre), och vill man åka hem kommer man hem i rimlig tid. Så jävla smart.

Heja Uppåt Framåt, och Heja alla mina fina vänner. Jag tycker om er.

UPPDATERING 03.41:
Nu ligger mina grannar med varandra.. Jag hör dem. Det känns minst sagt märkligt att ligga här och lyssna på deras ljud. Vem vill ligga till Robbie Willams och gamla 80-tals-klassiker? Riktigt osexigt låter det. Själva musiken alltså. De andra ljuden låter ju... tja...sex-iga, I guess. Hä. Nu lyssnar de på Torn, med Natalie Imbruglia.
Ehum.... heja grannen? Heja heja.

Replokalen i Gårda

Utgång igår, en ypperligt fin sådan. Jag hade på mig ett par vinröda pumps och var tämligen säker på att jag skulle dö av smärta innan jag nått spårvagnen. För säkerhets skull fanns converse och raggsockar i handväskan, man vill ju inte vara oförberedd. Jag mötte Johanna på Olskrokstorget och vi inledde kvällen hemma hos Martin L & Andreas, där vi halvtittade på melodifestivalen och drack rödvin ur Johannas medhavda Bag in Box. Sedan gick allihop till Uppåt Framåt och premiären av klubben Replokalen i Gårda, som med sitt alldeles fantastiskt briljanta namn var hela anledningen till att jag ville gå ut. Replokalen i Gårda visade sig vara riktigt bra, precis som jag tänkt mig och hoppats. De fina pojkarna i Samtidigt Som spelade på scen, Kitty Jutbring skällde ut Martin på toan med frasen "Jag HATAR när killar bara kan gå före kön sådär!" (när han gick till pissoaren) och i baren såldes turkos "punk-öl" för 45 kronor. I burk. Alldeles strålande.
Bäst av allt var att det var så många jag kände där. Från alla möjliga gäng. Det är kul att kombinera sina olika vänkretsar ibland, och det hela kändes mycket lyckat. David anslöt efter hemkomsten från grannlandet, och nån gång i slutet av kvällen stod han, jag och Martin L och spelade Black Jack inne på Sticky. Vi gick plus. Sen vinglade vi hem och när jag gick från taxin insåg jag att jag hade klarat av att gå i pumps hela kvällen utan att på något sätt avlida. Det är en seger, måste jag säga. Hurra! Jag trodde bara att flickor som exempelvis Karin F klarade av det, men tydligen kan även jag. En stor upptäckt.

Idag har jag lite ont huvudet, men det är ändå världens bästa söndag. Bara så ni vet. Per och David är här och jag ska laga min bästa svamppaj till dem. Sen ska vi "plugga" (Läs: spela sällskapsspel på mitt golv).