Skidor, kängurur och en förlovning.

Senaste tiden har varit såhär: mycket sol, mycket aktiviteter och mycket besök! C'est merveilleux!

Förra helgen var som sagt Susanne och Martin här, ett par som vi träffade på en resa i Venezuela för två år sedan. Det var jätteskoj att träffa dem igen förstås, och hela helgen gavs en glänsande guldkant när Martin tog Susanne lite avsides under vår promenad i alpbyn Mürren, och friade! Den såg man inte komma! Väldigt skojigt att få vara del av en så speciell dag, och framför allt: massor av grattis till er! 

Sedan har finfina Emma och Johan varit här över påskhelgen och hälsat på. Vi åkte lite mer skidor i Elsigen-Metsch, och nu hade det kommit massa mer snö så det blev en helt perfekt dag. Emma uppfann dessutom en alldeles egen metod för att ta sig ner för de riktigt branta svarta partierna i backarna, verkligen inte illa!

Påskafton firade vi hos Sofia och Andreas som också hade besök, så totalt var vi tio glada svenskar som åt påskbord, beundrade en gigantisk chokladhare och drack grappa. Vi målade ägg också, och körde "äggknäckarleken" som var ny för mig. Roligt. Det är intressant hur man som vuxen målar ungefär lika bra som en femåring, jag undrar när ens förmåga att rita liksom stagnerar för att sedan aldrig mer ta fart... (Obs, jag pratar nu om alla utom Sofia, som har talang av rang!) Väldigt roligt var det hur som helst att måla ägg och gissa vem som målat vad. Påskpyssel är ju för övrigt alltid väldigt roligt, ett av mina bästa minnen är från fjällen nån gång på nittiotalet, då min kusins kille inte förstod att man kunde böja piprensarna. Således hade hans kyckling en väldigt väldigt lång hals och fick namnet den döende svanen.

Vi har också kollat på björnungar, kängurur och lamor (konstig fauna här i alplandet), varit på fest hos Schmocker i Wimmis, käkat Raclette och hängt en förmiddag i Fribourg. Det är så lustigt med Fribourg, det ligger 25 minuter bort men tillhör franska delen av det här multikultilandet. Vips så får man beställa sin hamburgare på français istället för deutsch och allt, även människorna, ser lite mer franska ut. 

 Har man roligt går det fort, i morse körde jag Emma och Johan till tåget och så var de puts väck. Bara sådär. Himlarns. Men till alla besökare: tack för att ni varit här! Vi uppskattar det något alldeles väldigt! Nu väntar vi en vecka ungefär och sen kommer näste man i ledet hit och hälsar på.