Snorkling, strömavbrott och hemfärd

(Från vår reedagbok på resdagboken.se)

Hej på er!

Nu är vi hemma igen och är otroligt nöjda och glada. När ni andra festade igår satt vi på ett flygplan, ett lite udda men trevligt sätt att fira midsommar. Vi hann fira med lite vin innan Johanna rullade ihop sig till en liten boll och somnade på golvet under sätet.

De sista dagarna i Venezuela har vi solat, badat, slappat och göttat oss. En dag var vi på en marknad i Porlamar, den största "staden" på ön, och sista dagen åkte vi på en snorkelutflykt med Susanne och Martin, ett jättetrevligt par som vi umgåtts med litegrann. Till vår glädje var det inte alls många i båten som gungade fram över havet mot ögruppen Los Frailes, utan bara vi fyra, en fruktansvärt blek och väldigt gammal tysk kvinna med berlin-tisha och ett överviktigt par som rökte i båten tills vi hostade högt och menande mot dem.

Efter att ha sett hur fiskarna (människorna, inte vattendjuren) på huvudön vid Los Frailes knåpade ihop hummertinor av pinnar och stenar medan pelikanerna hungrigt tittade på, körde båten ut oss till några vackra korallrev och vi hoppade smidigt ner i det klara vattnet. David, som premiärsnorklade, var väldigt lycklig och det hela peakade när han såg en stor fisk hugga till helt oväntat och käka upp en liten ensam stackare. Hel. Det var grymt skoj.

Sista kvällen gick strömmen på hela ön, något som händer lite titt och tätt. Vi satt på en restaurang på stranden och som vanligt var vi de enda gästerna där. Vi fick lite stearinljus, men månen var så stark att den ensam lyste upp hela stranden, otroligt vackert. Ett perfekt sätt att avsluta två härliga veckor på!

Resan hem gick fint. I Caracas träffade vi en norrman som såg ganska härdad ut. Han hade seglat till Venezuela med sina tre polare. Från Norge. "Ja, och ingen av oss hade seglat förut!" sa han på käck norska och vi spärrade upp ögonen och så nåt i stil med "Euhmghk...Jävlar!"
10-timmarsflighten gick smidigt trots att just våra två hörlurar till filmerna inte fungerade och vi fick en flaska champagne i kompensation av Lufthansa. Schysst, eller juste, eller sjysst, eller hur ni nu vill stava det.

Hoppas ni alla mår toppen och att vi ses mycket snart. Skitkul att ni läst och kommenterat så mycket!

Puss och kram,
Johanna och David