Nils, 14 månader

(Fast om bara några dagar är han 15 månader, jag är lite sen med att posta detta). 

Hej hej mitt stora lilla barn!

Nu är du fjorton månader. Jag har ju skrivit tidigare att det känns som att den roligaste tiden hela tiden är NU, och så är det verkligen fortfarande. Allt slår liksom rekord om och om igen. Tänk att just VI har fått världens roligaste människa till unge!!

Det roligaste just nu är att du pratar och pratar och pratar. Du kan en drös olika ord men du pratar också med låtsasord, men väldigt övertygande tonfall. Jag älskar när jag kommer hem efter jobbet och du säger ”Mamma!” och sen börjar berätta en massa härliga men obegripliga saker (”gooka poto mitipippi-BAO” osv, låter som portugisiska). När jag svarar lyssnar du noga och sen kommer en ny lång harang av ord. Du låter så övertygande och engagerad och det är uppenbart att du själv känner att du berättar saker. Jag är supernyfiken på vad!

Du har jättelångt hår nu, blont och ganska lockigt och rufsigt och du är fasen världens sötaste med ditt lilla smajl. När du äter något du gillar kisar du, lyfter hakan i vädret och säger "Mmmmm!!". 
Persikor är favoriten just nu, du kan äta OÄNDLIGA mängder. Ibland klättrar du upp på en köksstol, vidare upp på bordet, plockar en persika i fruktskålen, klättrar tillbaka ner på stolen och sätter dig och äter den. Helt nöjd. Du är faktiskt väldigt bra på att klättra, tar dig upp i soffor och fåtöljer och ner på egen hand från vår jättehöga säng. "Rumpan först" har du full koll på, så att du inte störtdyker framlänges.
Gå kan du däremot inte än, inte utan stöd, och vi skrattar nästan åt det nu för du har haft sån bra balans och stabilitet hur länge som helst. Det är säkert tre månader sen vi började säga ”han kommer gå vilken dag som helst nu!”. För du kan ju gå, du kan till och med springa när vi håller i dina händer, men du är så försiktig och lyfter inte på fötterna om du inte håller i dig ordentligt samtidigt. Jag tycker det är redigt av dig. Fast jag längtar också lite efter att kunna gå små promenader med dig hand i hand, så liiite kanske du kan snabba på gåendet, eller vad säger du? Jag tror kanske att du mest är upptagen med att lära annat bara, för det kommer nya ord nästan varje dag nu. De allra senaste: da! och en liten nick till ja, eeejj (eller ej-ej) till hej, do-dah till bada, ooo ooo ooo till voff voff, djuul till hjul och tiii-taa till ticktack. Det säger du så fort du ser en klocka, oavsett om det är på väggen, på bild i en bok eller på morfars handled. Jag är så förundrad över att du förstår att det är samma pryl fast de ser så olika ut. Samma sak om jag och Axel vaknar på morgonen och frågar varann vad klockan är. Då kommer ett litet "tiii-taah" till svar från dig. 

För ett tag sedan var du sjuk för (nästan) första gången. Magsjuk! Jag tyckte så otroligt synd om dig och önskade att vi kunde byta. Du kräktes tre gånger i sängen och vi duschade dig och kramade dig och låg halvt vakna hela natten och lyssnade om du skulle vakna till fler gånger. Men du repade dig snabbt och stojade runt redan nästa morgon. Sen blev Axel också smittad, men inte jag. (Trots att jag pussade dig på håret när du hade kräkts och fick lite spya in i munnen.) Du har ju varit sjuk väldigt lite hittills i livet, HOPPAS att det håller i sig även när du börjar förskolan i höst. 

På tal om det så har vi fått plats till dig nu, på en förskola som verkar jättemysig, till vår stora glädje. Den ligger på en innergård mitt i Haga, med de där vackra skeva träväggarna omkring och en liten lekplats på gården. Vi var där nyligen och hälsade på och de andra barnen var nyfikna på dig och verkade snälla. En liten flicka frågade Axel om du kommer sakna oss sen när du ska vara där själv och vi ska vara på jobbet. Alltså mitt hjärta! För ja, det känns ju superkonstigt att vi ska lämna dig där flera timmar varje dag när vi är vana vid att vara med dig jämt. Men det känns också jättespännande att du ska få göra och lära dig en massa nya saker och skaffa kompisar och ha roligt även utan oss. Personalen verkade bra och du själv trivdes, kröp raka vägen in i ett av rummen och satte igång att leka. Hurra! Hoppas så innerligt att du ska ha roligt där.

Du har sexton tänder redan, alltså alla mjölktänder utom de fyra längst in. För ett tag sedan var tand nummer tolv tretton fjorton femton och sexton på väg att tränga igenom samtidigt (!!) och då tog du dig för munnen efter några tuggor mat för att det gjorde ont. Lilla liten.

Du älskar att bada. Det har varit varmt en tid nu och när vi var hos Björn och Malin för några helger sedan badade du och Folke i en uppblåsbar pool på deras altan. Du klev rakt i med kläderna på så fort vi hade kommit dit. Vi sov över, och morgonen därpå hade vattnet blivit riktigt nedkylt efter natten men du skulle ändå i direkt. Du stod med händer och fötter under ytan och skrek för att det var så kallt, men ville ändå absolut inte bli upplyft. Vi fick fylla på med varmvatten istället så att du kunde doppa rumpan och fortsätta leka.  

Du älskar böcker också. Ibland kryper du iväg själv och då hittar vi dig ofta i något hörn där du sitter och betar av en bokhög. Du har pekböcker och böcker med lite mer text, och några med bilder som låter när man trycker på dem. De tycker du är allra roligast. En som din mormor har köpt låter som olika instrument och de ljuden sätter du på och sen diggar du till dem och gör jätteroliga rörelser med händerna och armarna, som att du spelar själv. Tror att det är din pappa som lärt dig detta. Ni har det så himla fint ihop på dagarna ni två. Axel är lite ledsen över att hans föräldraledighetsperiod närmar sig sitt slut nu. (Men först väntar en hel sommar när vi ska vara lediga allihop tillsammans. Jag längtar ihjäl mig efter den!)

En till grej du älskar: att mysa. Du sätter dig gärna i knät och lutar huvudet mot bröstkorgen, framför allt om du tagit med dig en bok att läsa eller elefant-snutten att tugga på, och när du blir buren letar sig din lilla hand in vid nacken och gosar in sig i nackhåren. Du ger oss ljuvliga pussar och när du ligger intill mig på sängen brukar du rulla in ett varv så att du hamnar i en perfekt lilla sked i min famn. Då ligger jag där och luktar i ditt hår och världen stannar.

Jag ska alltid vara din stora sked och finnas där för dig. Jag ska alltid vara din mamma. Jag ska alltid älska dig som en himla galning.