Finfinfrämmat!

Tre (och en halv) person jag längtar extra mycket efter att flytta hem till i maj: Min kusin Sara, hennes kille Johan, deras underbara unge Klara och bebisen i Saras mage. De är några av mina absoluta favoritpersoner, och nu har de varit här hela helgen och hälsat på. Hurra för det! 

När jag och Sara var i fjällen när vi var små brukade vi alltid leka att vi var fattiga barn och äta "vattenchips" i nederslafen på våningssängen. Jag minns det väldigt väl, det var väldigt spännande på något sätt. Vi låtsades att vi var föräldralösa stackare och att vi var tvungna att ransonera maten. Det gjorde vi genom att ta en droppe vatten (som man hällde ur min lillebrors nappflaska) på varje chipsflarn och sen mumsa i sig dem. Sen hade vi melodifestival och sjöng en egenskriven text till "Fångad av en stormvind" för resten av familjemedlemmarna.
Det finns en aldrig sinande ström fina minnen från alla de där fjällenresorna. Sen har det förstås blivit en hel drös fina minnen till genom åren, som till exempel när Sara och Johan ringde och berättade att de skulle bli föräldrar. Herregud vilken lycka. Och sen kom hon, den lilla guldklimpen Klara. 
En av helgens insikter: tvååringar måste ju vara världens mysigaste människor. Så smarta och roliga och uppmärksamma. Klara hade feber nästan hela tiden stackarn, men var trots det glad för det mesta. Trött ibland men aldrig missnöjd - det är ju lite fantastiskt faktiskt. 21 månader gammal och betydligt mindre gnällig än vad jag är när jag är sjuk. Imponerande.

På fyra dagar hann vi kolla alperna, fika, slappa mycket, äta god mat (och lösgodis! tack för perfekt present), promenera, käka middag med Sofia och Räzu, kolla lite innebandy samt göra både Bern och Zürich. Sjukt skoj med besök, redan årets tredje. (Och i mars har vi redan fyra besök inplanerade, så ni som tänkt komma ner innan vi flyttat hem: det är läge att ta tag i saken a.s.a.p.)

Mitt i njutandet av våra sista månader här nere ser jag nu väldigt mycket fram emot svensk sommar. Att grilla i trädgården i Saras och Johans nya fina hus och få säga hej till nästa lilla bebbe som ska komma lagom tills vi flyttat hem! Det blir härligt. Tack för att ni kom hit, finaste ni.