Bästisbesök.

Min mycket upptagna vän Sofia har äntligen hittat ett litet hål i sitt späckade läkarstudie-schema och till vår stora lycka fyllt det med ett ett sex dagar långt Bernbesök! Som en bonus kom Davids kompis Andreas också ner i veckan så här har varit fullt upp och väldigt skoj die ganze Woche.

Jag hämtade Sofia i Zürich när hon kom i tisdags, och vi passade på att göra stan. Hon hade inte sovit på hela natten men orkade ändå med både strosande och Starbucksfika. 

Sen blev det - såklart - en heldag med skidåkning. Vi drog till Grindelwald allihop och trots att Sofia provade skidor för första gången efter typ fjorton år på snowboard, så var hon grym!

En annan dag åkte jag och Sofia upp till Engstligenalp och "firade våra födelsedagar" med att åka snowtubing! (Sofia fyller år om en vecka, jag om sex månader...) Det var plusgrader och vi befarade att det inte skulle gå så fort, men jävul så fel vi hade. Det gick FÖR fort, vi flög som vantar, skrattade och skrek oss hesa och slutade inte förrän Sofia skadade sig rätt rejält. "Hahahahahaaa, jag har kanske bruuutit armbågen" var de ord jag mitt i farten minns starkast från det åket. Brutit den hade hon dock inte som tur var.

I fredags kväll var vi på Lötschberg, stället som har små kabinliftshytter utanför som man kan sitta i och äta. Där käkade vi svingod schweizisk mat (typ bröd och sallad och gigantiska mängder panerad ost) och när killarna åkte hem till oss för någon form av tv-spelsevent gick jag och de båda Sofiorna på barrunda i Bern. Vi avverkade bland annat Lorenzini, Volver, Kreissaal och Turnhalle, mycket bra ställen allihop.

Igår hade vi en riktig slappedag, men jag och Sofia tog oss i alla fall i kragen och vandrade upp på mitt berg*. Där uppe drack vi varm choklad, kollade på alperna på håll, klappade en gullig katt och klättrade upp i tv-tornet. (Att jag är med på alla bilder och Sofia på inga förklaras med att hon sedan femton år tillbaka har en fobi för kameror. Ja, den är på riktigt. Om ni undrade.)
Sen hade vi en kväll i äkta Johanna-och-Sofia-anda, det vill säga vi sket i att duscha, lagade lyxpastasallad med allt gott vi kunde hitta i affären och sen frossade vi i goda saker. Vi bakade bland annat, med riktigt fint resultat, en kladdis fullproppad med jordnötter och jordnötsbågar. Den satt fint.
David var på bortamatch i Zürich och Andreas valde att stanna hemma med oss. Ett bra val, dels med tanke på all götta vi lagade, och dels med tanke på hur det gick i matchen (Köniz ledde med en minut kvar, då lyckades GC göra tre mål och vinna. Sånt vill man ju helst inte se).

Idag åkte både Andreas och Sofia hem igen, och efter lite öl och fotboll på Pickwick med Sofia och Andreas (den Sofia och den Andreas som bor här, alltså) kom vi hem till en väldans tom lägenhet. Sofia ser jag inte igen förrän i maj, hon åker snart till Nicaragua för att forska i tre månader. På bajs. Genom att ta bajsprover från barn. Varken hon eller hennes reskompis kan spanska, så ja, lycka till med den kära vän!

( * Ulmizberg, som ligger alldeles här bakom. )

PS. Samtliga bilder är tagna med iPhonen, därav den ibland väldigt svajiga kvallen.