Bald sind wir Bernish.

Att för första gången besöka en stad som ska bli ens hem i nästan ett år innebär någon sorts skräckblandad förtjusning. Man är otroligt nyfiken och samtidigt lite rädd att inte gilla den.

Men jag gillade Bern, jättemycket. Vi har varit där några dagar nu och lämnat ett första lass väskor och bekantat oss med stan och diverse människor.
Nästan allting med Bern var bra. Det är sinnessjukt vackert. Utbudet av...ja allting, var mycket större än jag hade väntat mig. De har massor av biografer och det finns film som INTE är dubbad (men textad på både tyska och franska samtidigt). Floden som går som ett kantrat U runt hela stadskärnan är helt grönturkos och klar och ser ut som på låtsas. Precis som alperna i bakgrunden som har snö på topparna, trots att det är sommarvarmt. Schweizarna är löjligt trevliga och glada. När man hör något som låter som en koklocka, så är det en koklocka. Det kan nämligen gå omkring kor och beta i sluttningar mitt i bostadsområden. Samtidigt är stan verkligen en stad, proppad med mysiga fik, butiker och restauranger.

Så. Nu kan alla som känner oss börja planera in när ni ska hälsa på. När kommer ni? =)

(Jag måste för övrigt också bekänna den orimligt stora glädje/lättnad jag kände när jag insåg att det finns flera stycken HM, och även Zara. Man ska definitivt inte underskatta betydelsen av att ha ett HM inom räckhåll.)

Tyskland som vi oundvikligen kört igenom har inte heller gjort oss det minsta besvikna. På vägen ner tog vi in på hotell i Frankfurt för att kunna se Sverige-Danmark i fotbolls-VM-kvalet (oh denna massiva besvikelse!) och på vägen hem stannade vi i Soltau och tillbringade en hel dag i Heide-Park. Som Liseberg, fast mycket större. Många fler berg-och-dalbanor. Jag älskar att man får vara barn fast man är 25.

Farewell and thanks

Nu ligger jag i sängen i min lägenhet på Stockholmsgatan och äter choklad som min fantastiska mamma hade hängt på dörren när jag kom hem igår. Sängen ser ut som en ren och skär dröm, för jag har bäddat med nya fina lakan som glänser som pärlemor i morgonsolen. Sånt gillar man ju.

Jag håller på och tar farväl av lägenheten, för i dagarna ska jag ju flytta in hos David på riktigt. Det ska bli roligt och härligt, men eftersom jag är en person som fäster mig så lätt vid platser (J, jag vet att du skrattar) behöver jag lite tid här för att säga hejdå.

Vi har verkligen trivts ihop, jag och lägenheten.

Johanna var här och igår för att hjälpa mig med avskedet, vi åt flottig pizza och pratade som vanligt om hur lika vi är. Den här gången diskuterade vi att vi båda är svimmiga personer, såna som kan svimma lite då och då. Jag sa att jag har märkt tendensen att jag ofta svimmar om jag slagit i huvudet, och då blev Johanna jättesugen på att prova att slå mig i huvudet och se vad som hände. Det fick hon inte. Jag fruktar lite att hon kommer stå bakom dörren i skolan någon dag med en påk.

Om 11 dagar...

...flyttar jag. Ljuvligt. Jag tänker konstant på var jag ska ha vilka möbler, hur många gröna växter jag ska köpa, hur jag ska ligga på tvären utspridd i min 140-säng och vilka färger jag ska ha på de tusentals blockljusen som ska matcha de minst 100 kuddarna i sängen. Jag tänker också lite (läs: oavbrutet) på var jag ska sätta upp hyllor och vilka foton och bilder jag ska ha på väggen.

Åh, härliga härliga tankar.

Jag hade dock en viss ångest igår när jag slutgiltigt skulle välja mellan två olika lägenheter. Det är såklart ett lyxproblem att behöva välja mellan två bra lägenheter. Men ändå. Jag tänker oja mig lite trots att det finns människor som inte har någon bostad och yada yada. Det får man.
(De ligger i samma stadsdel, nära Redbergsplatsen men åt olika håll. Båda kostar 4500/månad.)

Lgh 1: Mysiga landshövdingehus, väldigt fin innergård och omgivning, 45 kvm, charmig med trägolv och "gamla dörrar", jättenära spårvagnarna. Större badrum än lgh 2, men med lagom kul våttapet. Rolig planlösning, med ett "hål" i väggen mellan kök och vardagsrum.
Lgh 2: Högst uppe på berget = fin utsikt över hela stan (dock inte från lägenheten, men direkt utanför porten), 38 kvm, helt nyrenoverad och fräsch (men ett nytt men opersonligt kök). Yttepyttelitet men väldigt fint badrum med badkar.

Valet gäller alltså ungefär följande:
Charmigt vs Nyrenoverat,
Stort vs Fräscht,
Nära vagnen (slippa uppförsbacken) vs Utsikt
Hyra bostadsrätt vitt men inte helt säkert hur länge (dock minst ett år) vs Hyra hyresrätt svart men med större chans att hyra längre.

Valet kommer med allra, allra största sannolikhet att bli... Gissa/Tyck till! (Och säger ni fel lägenhet nu blir jag riktigt sur.)

Idag den 17 november har...

... det gått tolv år sedan den var snökaos här och man fick vara hemma från skolan.
... Sverige förlorat i en pinsam fotbollslandskamp mot Spanien i EM-kvalet.
... jag packat det mesta jag äger i ganska många stora kartonger. Och väskor. Och kassar.
... jag gråtit kanske fyra gånger när jag packade det mesta jag äger i ganska många stora kartonger.
... jag peppat mig själv till att vara stark när jag packar det mesta jag äger i... de där kartongerna, ni vet.
... jag lyssnat mycket på Ben Folds "Landed" som är en väldigt fin sång.

Det tog 23 minuter...

Det var lite tuffare än jag trodde att lägga mina saker i kartonger med texten "denna sida upp"

Sista veckan på sunflowerstreet

Vi har bestämt att Johan ska bo kvar här. Det gjorde vi redan i lördags. Både ville att den andre skulle få lägenheten, men jag insisterade på att få vara den som låter honom bo kvar.. Det känns bra, och rätt, och allt sånt. Så nu bor jag min sista vecka på sunflowerstreet. Ensam.

Men nu måste jag alltså ta tag i två saker:
1. Hitta en lägenhet.
2. Packa alla mina saker.

Eftersom jag inte har en aning om hur man hittar en lägenhet (och tänker hitta en perfekt, fin, mysig, lagom dyr, lagom stor, lagom charmig lägenhet i en härlig del av stan, där jag kan flytta in jättesnart) börjar jag med punkt 2.

Så nu ska jag packa lite. Jag börjar med böcker. De har så bra form för att ligga i lådor.