Vi var på Pustervik igår och såg Goat. Det kändes extra glammigt eftersom vi på torsdagskvällar vanligtvis brukar träna städa storhandla. Goat var så bra, så balla med sina konstiga masker, och det var så härligt att mingla runt på lokal med en öl i handen bland alla människor, få syn på sin kille och bara: !!. Honom får jag gå hem med i kväll. Honom får jag gå hem med alla andra kvällar i resten av mitt liv. Stå där i folkmassan och titta mot scenen och andas in hans doft precis vid halslinningen på tishan. Stryka översidan av mina fingrar mot den lena huden på undersidan av hans underarm. Axel.
Axel. Axel. Axel. Alltid, alltid du.
(Och sen, när vi gick ut, och han sa "Kände du också att vår hud var i total harmoni? Det var som när man sover med Nils, att ens hud har exakt exakt samma temperatur som hans så att man liksom är som en enda. Det är vackert ju!". Och ja, jag kände det. Kunde inte tänka på annat. Livets små stunder alltså.)
Axel. Axel. Axel. Alltid, alltid du.
(Och sen, när vi gick ut, och han sa "Kände du också att vår hud var i total harmoni? Det var som när man sover med Nils, att ens hud har exakt exakt samma temperatur som hans så att man liksom är som en enda. Det är vackert ju!". Och ja, jag kände det. Kunde inte tänka på annat. Livets små stunder alltså.)
5 kommentarer:
åh! gåshud, så fint, vilken känsla! <3
Äehmen fy fan vad fint! Läste inlägget typ fem gånger bara för att det var så fint. Grattis till er!
<3
Åh! Så jäkla fin och häftig känsla!
Men så härligt att ni har hittat varandra! <3
Skicka en kommentar