torsdag 16 december 2010

"När den stora halkan kom till Göteborg" eller "Min släkt i ett nötskal".

Var hos min ljuvliga kusin ikväll och fikade. På vägen hem till dem ringde mamma för att berätta att det var halt ute. Ja, jag vet, sa jag. Lovar att gå försiktigt. För att vara riktigt tydlig lade mamma till att alltså ISGATA, är det. ISGATA

Jag kom (visserligen efter att ha gjort en bambi-dans ute på isgatan) hem till Sara och Johan. Det dröjde kanske en kvart - sen ringde Saras mobil. Det var hennes mamma (min moster) som bara ville säga att hon sett på nyheterna att det är JÄTTEHALT i Göteborg idag. Tydligen höll hon på att dö av lättnad över att Sara, Johan och lilla Klara var hemma och välbehållna. 

Det gick ytterligare en kvart. Sen ringde Johans mobil. Ja, det var hans mamma. Ja, hon ville bara säga att även på Skåne-nyheterna varnades det för den oerhörda halkan i Göteborg och ni håller er väl inomhus nu?

Det hela var ganska komiskt. Ändå, när pappa ringde eftersom han lovat att hämta mig, hörde jag plötsligt mig själv säga: kör försiktigt! Det är sviiinhalt.

Antar att det är genetiskt det där. Hönsmammagenen.

Inga kommentarer: