"Hotellet" -följetongen del III

Nya karaktärer spottade i hotellets frukostsal den här veckan:

Fransmannen som ser ut precis som klichébilden av en ung parisare; svart krulligt hår, varje dag väldigt trendiga kläder helt i svart, bland annat uppvikta byxor som blottar skorna utan strumpor i. Mycket franskt. Och, icke att förglömma, svarta Ray Bans inomhus mycket tidigt på morgonen. Som han inte tar av sig någon gång under sammanlagt fyra morgnar. Fantastiskt!

Mindre fantastiskt: Den medelålders belgaren som tvångsmässigt ger läskiga "komplimanger" i stil med You are VERY nice (tar en på armen och ler) och Sometimes you dont see things with your own wife that you see with other women, like you (vad svarar man då?).
Idag skulle han äntligen resa hem och jag tvingade mig själv att säga Bye, nice to meet you. Då svarade han med it was nice to SEE you. You have very nice... och gjorde en lodrät vågrörelse likt formen av en kropp i luften med ena handen. Jag ville dö en smula. Sen tog han en halv kopp kaffe i taget, i fem omgångar, tills hans fru kom och undrade varför han åt frukost i en och en halv timme.
Efter att en fransos, också medelålders, förra veckan ville att jag skulle ringa honom om jag åker till Paris på semester trodde jag att jag nu skulle slippa den här typen av män. Men tydligen finns det fler.

Räddade morgonen gjorde dock en grupp män och kvinnor från flera afrikanska länder, som varit i Bern på konferens med Internationella Post-unionen. Liksom alla andra morgnar började allihop med att säga "Maaning, howa yoou?" till mig och de såg alla lite förvånade ut när jag faktiskt svarade (parentes: Är how are you lite som "how do you do?" -en sån där fråga man inte ska svara på?)
Trevligt hur som helst. I morse hade de lärt sig att säga hejdå på tyska; "tschüss", men de uttalade det "schiss"och sade det med världens största solskenssmiles. Att höra "schiss, schiss, schiss" i kör hela morgonen gjorde mig glad hela dan.

Tveklöst konstigast under veckan var att min chef fyllt i att jag ska betala skatt till schweiziska kyrkan, för han "antog att jag var kristen". (Que!?) I Schweiz har alla tydligen en religion. När jag sa att jag inte är religiös såg han lite förvirrad ut och meddelade att han nog hade "gissat fel". Jag blev omåttligt sugen att fråga om han inte tyckte att det var uppenbart att jag var hindu, muslim eller zen-buddhist, men avstod. Så nu får jag betala skatt till schweiziska kyrkan "ett tag, tills de hunnit ändra i pappren", vilket i Schweiz kan vara precis hur lång tid som helst. Mycket, mycket, mycket märkligt.
_____________________________

För övrigt har vi eminent Sverige-besök här nu i form av Emma, Davids lillasyster! Det är väldigt roligt och som krydda på moset hade hon med sig världens mest gigantiska påse med lösgodis, mörk sirap så att jag kan baka bröd, och nya Buzz-spelet till PS3:an. =) Daniel och Linda var här och invigde igår kväll och spelet uppföljde alla förväntningar. Vi har definitivt en quizzhöst att vänta.

SCHISS!