Konsumtionshoran eller "Tack frisörhenrik"

Ibland undrar jag om frisörer tänker ut olika fraser som de kör på sina kunder. Jag var nämligen och klippte mig idag och min frisör drog dels den om att min hårkvalitet var "så väldigt speciell" (det har jag extremt svårt att tro på, även om speciell inte alls behöver vara något positivt), dels sade han att håret såg "elegant, klassiskt och dyrt" ut när han var klar med det. Jag höll verkligen med, han hade ju piffat till varenda hårstrå så att det låg alldeles perfekt, men framför allt såg inte frisyren bara dyr ut, den var också dyr, eftersom klippningen kostade sexhundra spänn som sen blev tusen.
Nöjd och glad vandrade jag i alla fall ut från Toni&Guy med lite nya hårprodukter i en påse, ganska så övertygad om att de kommer att revolutionera mitt hår och att det aldrig någonsin mer kommer att vara minsta störigt. Detta trots att jag före klippingen sa till mig själv att Johanna, du ska inte köpa massa dyrt klet sen, det ska du bara inte. Men grejen är nog den att när de fönat och stylat håret till världens Hollywoodsvall inbillar man ju sig att det kommer se ut sådär varenda dag om man bara slänger i samma klet som de gjorde. Och lägg därtill det där lilla dåliga samvetet över att man är så dålig på hårprodukter och borde bli bättre och vara snäll mot sitt hår, och känslan man får inombords när de säger sitt "mjahaa, jo det blir ju lite frissigt om inte tar hand om håret, host, och eh...du använder billigt schampo eller?".
Kan vi inte bara enas om att ett svindyrt schampo och en dito leave in conditioner var det absolut bästa jag kunde köpa idag? Är det här ett onormalt lättlurat beteende eller gör ni också såhär?