lördag 21 januari 2017

Den missade bröllopsfesten

Just nu pågår en bröllopsfest för min barndomskompis Pelle, min allra första vän, som gifte sig i dag. På nån supervacker bergstopp i Dalarna. Vi växte nästan upp tillsammans kan man säga, eftersom våra mammor (som var och är bästisar) jobbade halvtid och turades om varannan dag att vara hemma med oss. Det var väldigt härligt. Sen fick han tvillingbröder som döptes samma dag som min lillebrorsa föddes.

I alla fall, just nu gifter sig Per, och jag är inte där. Och jag är så himla ledsen över det. Ingen helgresa till Dalarna med Axel, inget fira Per och Sanna. Nej, istället ligger jag fortfarande sjuk, det går liksom aldrig över? Nils blev också sjuk så Axel har varit hemma och vabbat honom i veckan medan jag har legat och varit allmänt meningslös. Sen blev Axel också dålig, men "bara" vanligt förkyld. I torsdags trodde jag att jag skulle kunna jobba igen, influensan började ge sig, febern var borta. Då hade jag ändå varit dålig en vecka. Men jag kom bara ut genom dörren innan jag kände att det aldrig skulle gå.
Sen fick jag öroninflammation. Eventuellt berodde det på att jag sprutade in vatten lite för våldsamt i näsan med Axels nässkölj, och fick med bakterier upp i örontrumpeten (varför händer sånt bara mig?). Penicillin på det. Sen borde jag ju ha blivit bättre, men nej. Blev eskalerande sämre dagen efter, när jag vabbade Nils dessutom eftersom jag trodde att jag skulle må bättre på penicillinet. "Åk in direkt om du får feber igen, i värsta fall kan man få hjärnhinneinflammation" sa 1177. Fick feber igen. Och ont i nacken. Och ont bakom örat. Allt det som inte var bra. Så jag åkte in igen, men på Sahlgrenska var det "fullt" (kul), så jag fick åka vidare till Alléjouren där jag halvlåg som en liten våt fläck i väntrummet.

"Man byter ju aldrig ut penicillinet efter bara ett dygn" sa läkaren. Sen tog hon ett blodprov. Sen bytte hon ut penicillinet. Fick någon superantibiotika som ska vara kraftigare och bredare. Nu är jag hemma igen och hoppas att det ska bita. Märker ingen jätteskillnad än, efter ett dygn, men LÅT OSS SÄTTA VÅRT HOPP TILL MORGONDAGEN!

Tills dess ska jag följa bröllot på Pelles mamma Else-Guns insta.

(PS. Tack alla guldmänniskor, som föräldrar och svärisar, som passat upp på oss i veckan!)

10 kommentarer:

Colombialiv sa...

Nej så surt! Hoppas också att du blir frisk snart!

SARA sa...

Fy det låter hemskt! Stackars dig! Hoppas på snabb vändning nu med det nya penicillinet! ❤️

tankarochvardagslunk sa...

Huvva. Hur går det med dig. Jag ser att det är ett dygn sedan du skrev så jag hoppas att det börjar vända nu. Läget på Sahlgrenska och akuten kan man skriva hur mycket som helst om. Är man inte urakut sjuk tror jag tyvärr man gör bättre att åka till Borås eller annat sjukhus som man når på några timmar om man har möjlighet. Kram

egoistiska egon sa...

Äh men vad sjukt mycket sjuka du får. Din stackare! Hoppas det hjälper och vänder nu.

S sa...

Usch så surt. Krya på dig nu! kram

Arne sa...

Äh men fyyyy... <3 Så tråkigt att missa bröllop.
Men du? nässköljen i örat? ba gör inte om det?
Tusentals krya på dig-tankar från mig!

Johanna sa...

Tack för alla kommentarer och påkryningar! Är på jobbet idag, trött och utan att höra något på vänsterörat, men väldigt skönt ändå.

Och Arne: jag använde den alltså inte i näsan!! Jag är inte galen :) Men bihålorna och örontrumpeten sitter ju ihop, så det KAN ha kommit upp vatten och lite bakterier i örontrumpeten thanks to nässköljen. Men det kan ju vara en slump, också, att öroninflammationen kom just då.

Arne sa...

Hahaha – inte i örat va? Skönt att höra ändå och hoppas att du mår mycket bättre nu. Kram

Johanna sa...

Hahaha ja nu skrev jag ju fel ÄNDÅ. Herregud... Såhär: JAG ANVÄNDE NÄSSKÖLJEN I NÄSAN, INTE I ÖRAT.

Slut på missförstånd? Haha.

Arne sa...

Hahahaha! <3