Hej hej sommar.

Att komma hem till ett soligt Göteborg när fåglarna kvittrar och det regnar små rosa blomblad från träden utanför skolan är fantastiskt. Speciellt när det råkar bli valborg och alla människor är lediga så att man kan träffa dem igen efter resan. Jag träffade till exempel min höggravida kusin Sara, som förmodligen har en superwoman-dress under den blommiga sommarklänningen. Hon skulle ha fött barn i lördags, men det hade jag nästan svårt att tro på när hon kom cyklandes till slottskogen och berättade att hon just varit på gymet och kört det sista träningspasset. My gosh, en sån gravid quinna ska jag också bli en dag! (Till bebisen: din mamma är verkligen skitvacker och det var skoj att känna dig buffa på min hand genom magen, men snälla kom snart. Vi längtar ihjäl oss efter att träffa dig.)

Dagen fortsatte med mer sol, glada människor, Håkan Hellström-soundtrack, glass och gräsmattor. Jag mötte mina föräldrar och käkade pannkakspicknick vid näckrosdammen när mammas kör hade sjungit där och till pannkakorna hade vi färska hallon som var rödare än rödast.



En stund senare satt jag på vagnen och älskade Göteborg och försommaren. Vi grillade i Sandarna hos Martins trummis och sen dansade vi bort natten på Svanen på Jazzhuset (varför prova något nytt när det gamla är så bra?). Martin jitterbuggade mig tills svetten rann längs ryggraden och tills håret, om man överdriver lite, snuddade taket över dansgolvet under de många lyften. Martin är en lyftens man.