Herregud vilken dag det blev igår. Så späckad. Efter förskolelämning tog jag och Olle (well han var inte till jättemycket hjälp) emot ett lastbilslass med isolering och brädor som kom hem till oss. Lyckades kånka in det mest fuktkänsliga i förrådet just innan regnet kom.
Därefter åkte vi in till Bokmässan för att maxa den på tre ynka timmar. Mötte upp Axel och hans kollega, sedan Peppe som vi gick och tog en fika med. Mycket trevligt! Är SÅ sugen på att hälsa på dem i LA. Vi pratade om allt möjligt men bland annat om alla ensamkommande nyanlända (som Axel ju jobbar med), och efter fikan köpte jag Blank Spots bok Utvisade och tecknade en ny årsprenumeration hos dem. (Och när jag hade åkt igen köpte Axel Johan Perssons och Anna Roxvalls nya bok Västsahara inifrån: att svika ett folk till mig, som jag längtar efter att läsa men också i smyg önskar att jag själv hade skrivit. Är ju dock sannolikt portad från Marocko/Västsahara efter min reportageresa där 2010. Det är en regim som inte är så förtjust i kritik.)
I alla fall. Vi hann också säga hej till härliga Lisa Bjärbo, köpa hennes senaste bok Rädslolistan och en massa andra böcker, samt lyssna på Malin som pratade om fotboll och journalistik med Olof Lund m.fl på GP:s scen. Och heja på tusen kollegor.
Sen var tiden slut och jag åkte mot förskolan för att hämta det stora barnet. Där kan man tänka sig att en lugn eftermiddag tog vid, men...nä. Hade nämligen också tänkt klämma in en butiksöppning under kvällen, men plötsligt med båda barnen då Axel var iväg på annan grej. Eftersom min kompis Johanna också skulle på butikspremiären erbjöd sig hennes kille att passa de stora barnen så att vi kunde åka dit med de små. Smidigt, låter det! Men den här torsdagseftermiddagen tog nästan kål på mig.
Först var min buss sen så jag blev sen till förskolan, där jag hämtade ett barn som absolut ville vara kvar och leka. När vi till slut kom hem var vi tvungna att gå ut med Elsa som varit hemma hela dagen. (Hund och två barn - inte alltid en perfekt kombo peeps). Det ville inte ena barnet så han fick leka på altanen medan jag och andra barnet skulle ta ett varv med henne i kvarteret. Då ramlade barn 1 ner från altanen med sin cykel. Samtidigt skrek den lilla av hunger. Det hela redde sig och vi åkte till J och E. Väl där gick Nils trollstav sönder vilket renderade honom stor, stor sorg. Det oljiga gucket som fanns inuti trollstaven föll även självklart ner på hans nya läderskor som nu ser... inte så fina ut.
Iväg kom vi i alla fall till slut och på vägen trodde J att vi fått punktering. Fick stanna. Övervägde att vända. Men när Johanna sparkat lite på däcken och konstaterat att de bar åkte vi vidare, och trots ett inkommet sms av typen SÅ mycket folk, abort mission!!! av en kompis på plats så tog vi oss faktiskt dit. Med trötta ryggar pga bebisar i sele och vansinneslång kassakö fick vi i alla fall handlat lite fint krafs och pratat med varandra. Gott så.
Sen ville barnet såklart inte åka hem från sin lekkompis trots att det var läggdags, och ja. SÅ TRÖTT var jag vid det laget. Gick och lade mig före 9 vilket väl... aldrig hänt förut?
Inser att det här kanske inte låter som en särskilt jobbig dag och att det mest var jag som inte var på topp på grund av tröttma och att jag inte hann äta någon middag, men jaja. Så är det ibland!
Nu är det fredag hörrni! Och solen skiner. Medan Olle sover förmiddag får Nils kolla lite barnkanalen och mamman ta igen sig. Sen ska vi åka till Röda Sten och fika med några kompisar. Kanske ta en glass. Och så helg på det!
Därefter åkte vi in till Bokmässan för att maxa den på tre ynka timmar. Mötte upp Axel och hans kollega, sedan Peppe som vi gick och tog en fika med. Mycket trevligt! Är SÅ sugen på att hälsa på dem i LA. Vi pratade om allt möjligt men bland annat om alla ensamkommande nyanlända (som Axel ju jobbar med), och efter fikan köpte jag Blank Spots bok Utvisade och tecknade en ny årsprenumeration hos dem. (Och när jag hade åkt igen köpte Axel Johan Perssons och Anna Roxvalls nya bok Västsahara inifrån: att svika ett folk till mig, som jag längtar efter att läsa men också i smyg önskar att jag själv hade skrivit. Är ju dock sannolikt portad från Marocko/Västsahara efter min reportageresa där 2010. Det är en regim som inte är så förtjust i kritik.)
I alla fall. Vi hann också säga hej till härliga Lisa Bjärbo, köpa hennes senaste bok Rädslolistan och en massa andra böcker, samt lyssna på Malin som pratade om fotboll och journalistik med Olof Lund m.fl på GP:s scen. Och heja på tusen kollegor.
Sen var tiden slut och jag åkte mot förskolan för att hämta det stora barnet. Där kan man tänka sig att en lugn eftermiddag tog vid, men...nä. Hade nämligen också tänkt klämma in en butiksöppning under kvällen, men plötsligt med båda barnen då Axel var iväg på annan grej. Eftersom min kompis Johanna också skulle på butikspremiären erbjöd sig hennes kille att passa de stora barnen så att vi kunde åka dit med de små. Smidigt, låter det! Men den här torsdagseftermiddagen tog nästan kål på mig.
Först var min buss sen så jag blev sen till förskolan, där jag hämtade ett barn som absolut ville vara kvar och leka. När vi till slut kom hem var vi tvungna att gå ut med Elsa som varit hemma hela dagen. (Hund och två barn - inte alltid en perfekt kombo peeps). Det ville inte ena barnet så han fick leka på altanen medan jag och andra barnet skulle ta ett varv med henne i kvarteret. Då ramlade barn 1 ner från altanen med sin cykel. Samtidigt skrek den lilla av hunger. Det hela redde sig och vi åkte till J och E. Väl där gick Nils trollstav sönder vilket renderade honom stor, stor sorg. Det oljiga gucket som fanns inuti trollstaven föll även självklart ner på hans nya läderskor som nu ser... inte så fina ut.
Iväg kom vi i alla fall till slut och på vägen trodde J att vi fått punktering. Fick stanna. Övervägde att vända. Men när Johanna sparkat lite på däcken och konstaterat att de bar åkte vi vidare, och trots ett inkommet sms av typen SÅ mycket folk, abort mission!!! av en kompis på plats så tog vi oss faktiskt dit. Med trötta ryggar pga bebisar i sele och vansinneslång kassakö fick vi i alla fall handlat lite fint krafs och pratat med varandra. Gott så.
Sen ville barnet såklart inte åka hem från sin lekkompis trots att det var läggdags, och ja. SÅ TRÖTT var jag vid det laget. Gick och lade mig före 9 vilket väl... aldrig hänt förut?
Inser att det här kanske inte låter som en särskilt jobbig dag och att det mest var jag som inte var på topp på grund av tröttma och att jag inte hann äta någon middag, men jaja. Så är det ibland!
Nu är det fredag hörrni! Och solen skiner. Medan Olle sover förmiddag får Nils kolla lite barnkanalen och mamman ta igen sig. Sen ska vi åka till Röda Sten och fika med några kompisar. Kanske ta en glass. Och så helg på det!
 |
| Det fina krafset. |
2 kommentarer:
Jodu det där lät som en väldigt jobbig eftermiddag. För mkt planerat liksom. Fattar att du blev trött!
Så fruktansvärt kul att ses! Håller tummarna för att ha er här i LA asap. kram!
Skicka en kommentar