Första praktikdagen är klar, och det känns otroligt bra eftersom 1. förstadagar alltid är hemska och 2. förstadagen inte var hemsk, utan jätterolig!
Den började med att jag fick vänta i GPs foaje en halvtimme, i en röd fåtölj, innan utrikeschefen kom inflängandes med andan i halsen. Han mumlade något i hissen upp om "journalistikens rolls royce" och sa sedan "sätt dig där, jag ska på morgonmöte nu, har bråttom, ses sen!". Försiktigt satte jag mig ner vid min lilla workstation med en dator och penställ med en massa olika pennor i. Jag tittade mig nervöst omkring, låtsades fingrandes på telefonen att jag var en riktig journalist och bet lite i en av pennorna. Jag hann även konstatera att unga killar och medelålders kvinnor är sådana som säger hej och välkommen. Unga tjejer och äldre män gör det inte. Popklädda Vikarie-Jonas från nyhetsredaktionen var hjärtligast av dem alla, och en av få som saknade måndagsmorgonstonefacet, hann jag tänka. Sedan kom bossen tillbaka. Då tog han sig tid med mig och vi satt och pratade länge och väl vid ett runt bord med en ny röd fåtölj, fast en annan stort, utanför hans kontor. Han berättade om sina visioner för utrikesjournalistiken, och han bjöd på många anekdoter från sina resor. De handlade om journalistkonversationer i hotellbarer och om en vild jeepfärd genom Nicaraguas inre, då han och en fotograf med ett journalistigt namn skulle träffa Contras någonstans i djungeln mitt i den nicaraguanska revolutionen. Och om mycket annat. Spännande.
Någonstans där nämnde jag att Nicaragua är mitt absoluta favoritland och att jag är intresserad av hela Latinamerika, som ligger nära mitt hjärta. Det var ett smart drag. Då sa bossen nämligen, till min stora förvåning: "men skriv något om Latinamerika då! Nåt du tycker är intressant". Jag blev alldeles paff. Jag har fått helt fria händer och får skriva om vad jag vill. Hur roligt som helst! Det är ju min dröm! Jag är så glad! Aaah!
Jag satte mig och funderade över vad som är tillräckligt intressant för att skriva om, tillräckligt aktuellt för att skriva om, men samtidigt inte dagsfärskt eftersom det ska in på onsdag. En stund senare smög jag in till bossen och sa att jag ville skriva om abortlagstiftningarna i latinamerikanska länder och om hur utvecklingen sett ut det senaste året angående det, och angående andra sexualpolitiska tendenser. Chefen gillade min idé så nu håller jag på med en artikel om det. Det känns bisarrt, men väldigt kul, att få skriva en riktig artikel om något jag själv "hittat på".
Heja Utlandsredaktionen!
måndag 7 januari 2008
Jag har ett eget skrivbord så det så :D
skrev Johanna klockan 19:52
Ämnen: GP, GP Utland, Göteborgs-Posten, JMG, journalistik, praktik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
skitbra, nu gör du så här. Infiltrera dig i kulturdelen och byt först ut TV-mats, sen kommer det rulla på. GP ringde mig för övrigt idag och hade ett otroligt förmånligt erbjudande. Jag tackade nej.
Åh vad spännande det låter. Man ska visa framfötterna när man är på praktik. Det tjänar du på i längden. Tro mig. :)
Skicka en kommentar