Kanotsuccén del II

I helgen var vi tillsammans med tolv andra någonstans i skogen någonstans utanför Lerum. Där paddlade vi kanot till en ö, och på den ön tältade vi, allt enligt traditionen (som inleddes förra året såhär års). Den här gången fick vi dock ingen gädda, och Kristoffer hade mer kläder med sig.
Såhär jättejätteskoj och mysigt och bra var allting under hela (nästan, se nedan) helgen:









Sen kom stunden då vi skulle paddla hemåt och vinden valde att jobba på med storm. De flesta av oss kom ingenstans. Jonas och Jonny kantrade och låg plötsligt och guppade med sin packning i 9-gradigt vatten. De kunde inte röra sig men flöt sakta men säkert i riktning mot en ö. Malin och Emma var närmast men panikade lite lätt och Malin tappade sin mobil i sjön. Plopp. Till slut var vi åtta personer, inklusive de nedfrusna stackarna, som tagit oss iland på samma ö. Efter ett tag kom Björns pappa Lasse och räddade oss i en båt. Vi fick paddla ut i vågorna igen och kasta oss efter ett rep, och sen blev under relativt säkra omständigheter bogserade till lugnare vatten. Inte hade man trott att en kanoting kunde bli så äventyrlig. Ganska så spännande ändå tyckte jag.


(Några av bilderna snodda från fellow kanotpaddlare, några är tagna med min något besynnerliga mobilkamera)

Skogsmullar är vi allihopa, allihopa, allihopa

Mina axlar och min rumpa är ömma men friluftshelgen har varit enormt rolig. Vi var fjorton glada mysbyxbeklädda personer som i lördags morse begav oss ut i skogarna nånstans utanför Lerum för att paddla kanot och slå läger på en öde ö. Vi vandrade med kanoterna en bra bit och paddlade som aldrig förr genom två sjöar. Väl i land på den lilla ön slog vi upp tält, hämtade ved och spelade MIG i solen. Björn 'arrangören' Jansson hade anordnat en skattjakt för oss andra. Jag älskar skattjakter. Vi paddlade omkring mellan öarna och jag klättrade upp i ett träd och låg och grävde inne i en rotvälta. Mina lagmedlemmar ropade "men gud, springer ni?!" åt de andra lagen och eftersom vi låg sist just då höll jag tyst men ville egentligen ropa "komigen vi måste springa! Vi måste komma först till SKATTEN!". Dessvärre var Davids lag strået vassare och vann.

Efter att vi hade grillat korv och kött och annat gött gav jag, David, Per och Björn oss ut på en liten fisketur med kanoterna. Först fick David en abborre och sen hände det sjukaste av allt. Jag fick en stor gädda! Det var otroligt coolt och roligt och jag fick hjärtklappning av upphetsningen över att ha -med mina mått mätt- en hel monsterfisk på kroken. David guidade mig väldigt pedagogiskt och jag lyckades dra upp gäddan i kanoten. Som tur var hade kroken satt sig ordentligt, för jag fumlade en bra stund med slirbromsen och allt vad det heter..

För att riktigt showa när vi kom tillbaka till de andra lyckades David trilla i vattnet. Det var nog inte så varmt, men han fick snabbt tina framför lägerelden där vi satt i en ring allihop resten av kvällen. Otroligt mysigt. Natten blev ganska kall, och värst var det nog för Kristoffer som inte hade med sig någonting. Inte en sovsäck, inte extra kläder, inte så mycket mat. Han hade tygskor, begie byxor, en jättetunn regnjacka, ett äpple och lite pasta. På morgonkvisten såg han smått chockskadad eftersom temperaturen krupit neråt nollan under natten och till och med vi som hade trippla tröjor och sovsäckar huttrade på våra liggunderlag.

Vi har med andra ord lärt oss att man måste ha med sig varma kläder, att det inte är så himla svårt att kissa utomhus och att det är väldigt skojigt att vara i skogen. Och att man blir helt utmattad av frisk luft :)