Grekland

Grekland var fantastisk göttigt. Mysigt att resa med familjen, vi hade jättebra väder och hotellet var en lyckträff. Vi var helt betagna av snyggheten, det fanns marockanskt kakel och ljuslyktor hängandes i olivträden, snygga industrilampor i baren och jordglober i bokhyllorna. Vårt rum var en hel lägenhet, den hade en terass som man kunde hoppa rätt ner i poolen ifrån och det var inte alls mycket folk. Gott om plats överallt. Det var så jävla jävla härligt.

Några dagar hyrde vi bil och börnade runt på ön. Vi hittade små stränder där vi tog oss ett dopp, små bergsbyar där vi tog oss en kaffe och små slingrande vägar där vi stirrade på utsikten. Utom mamma som stirrade i guideboken eftersom serpentinvägar milt uttryckt inte är hennes favvo. En dag stannade vi till i en pytteby vid havet för att äta lunch, och när vi gick längs kajen sa Linnea att hon kom att tänka på Tzatziki, morsan och polisen. Någon minut senare, när vi satt oss vid blåmålade träbord för att käka meze, berättade kvinnan som ägde restaurangen entusiastiskt att det minsann spelats in en svensk film just där – Tzatziki – och att både hon och hennes farfar varit med i den.  Linneas magkänsla hade varit rättare än hon kunnat ana.

En dag badade vi vid Europas enda naturliga palmstrand. Andra dagar läste vi böcker, morgonmotionerade på stranden, köpte silversmycken av en jättetrevlig kvinna nere på byn, spelade kort och M.I.G och åt sinnessjukt mycket ost och annat gött. Vi badade, lekte i stora vågor som små barn, solade och klappade en massa katter. Ungefär så. Ljuvigt var det. Och så tog jag en del bilder också. Här är några!

Sigge

För några år sedan hittade min bror och hans tjej en katt som var illa behandlad. Sigge. De tog hand om honom, blev kära i honom, och letade rätt på ägaren som sa att hon inte ville ha honom. Sen såg de till att han fick ett nytt hem på en gård utanför Borås.

Sedan dess har de tagit bussen dit flera gånger för att hälsa på och se att han har det bra. Idag var en sådan dag. Och såhär ser Anders och Linneas intagram ut just nu. Fint.

In your face workload

Klockan är typ halv åtta och jag är redan på kontoret.
mvh, Superwoman.

Hipp hipp hurra!

Semestern är fantastisk, vi har det hur gött som helst. Jag lär ju bildbomba som vanligt när jag kommer hem (som om det inte räcker med instagram :)). Hehe.

Men nu vill jag bara flika in och berätta en sjukt kul grej först. Ikväll firar vi nämligen lite extra här, på grund av detta:

Så jävla grymt. Heja Linnea! (Men lillebrors flickvän, alltså, som inte kan ta emot priset personligen idag eftersom vi är här nere i Grekland). Är mycket stolt och glad. Här kan man läsa mer om vinsten samt lyssna på det vinnande reportaget: ”Språkanalyserna som avgör liv” som sändes i Kaliber i Sveriges Radio P1 den 4 mars 2012.

Äntligen!

Idag är det dags! 

Så jävla underbart, har typ aldrig längtat efter något så mycket. Hejdå kalla Göteborg och jobbstress. HEJ Grekland, familjehäng, ledighet och värme.

Mitt hem

Det tog visst "bara" tre månader, men bättre sent än aldrig tänker jag. Här kommer inlägget om nya läggan! De flesta bilder tog jag när jag just hade flyttat in, men det ser i princip likadant ut nu, give or take a few things.

Den ligger i ett gulligt gult stenhus mitt bland Bagaregårdens alla landshövdingediton och känns faktiskt som ett hem, som mitt hem. Trots att jag för en stund trodde att inget nytt ställe skulle kännas så. Jag trivs här, det är himla mysigt. Älskar mina färgglada trasmattor och spröjsade fönster och att det är lagom stort, lagom litet. Jag älskar träbjälkarna i taket, att grannarna är goa, att S & A och J & E bor i knutarna och hur det känns att komma hem hit.
Lite mindre älskar jag det dova muller som hörs från någon ventilationstrumma som aldrig tar vila, att det kostar en förmögenhet att bo här, och soffan som gnisslar. Men det där stör mig å andra sidan inte så värst heller. Mest är det bara gillakänslor på det här stället faktiskt.

Så, här är det: mitt hem! Känn er hjärtligt välkomna och så vidare. 

Same same?

Valborg 2012:

Valborg 2009:

Och så valborg 2013:

Surprise much?

Tar efter veckor av ångest äntligen tag i deklarationen. Och det börjar som väntat helt förträffligt.

Näru bor här

Alltså bloggen When you live in Gothenburg. Så sjukt rolig.

Dagens felskrivning i GP...

 ... var av det - åtminstone för min del - mer oväntade slaget (!):

Jag har nämligen inte skrivit boken i fråga, och inte någon annan bok heller för den delen. Den riktiga författaren till den här boken heter Johanna Langhorst, så någon redigerare som känner mig måste uppenbarligen ha fått ett litet hjärnsläpp och skrivit mitt namn istället. Ganska roligt ändå. GP:s kulturchef har bett mig om ursäkt, och jag försöker se det som något positivt att jag åtminstone verkar vara väl ihågkommen på GP. Hehe.

Grattis kära mor

Min fina mamma fyllde sextio i lördags och vi firade i Bexet. Det var årets första riktiga vårdag, så varmt att vi kunde äta frukost på altanen och när man lade sig ner på de solvarma brädorna blev kinderna alldeles varma av solen. Äntligen. Jag samlade fräknar och fick fyra stycken.
Vi gick en promenad i skogen och en gigantisk älg stövlade över vägen framför oss. Det är lustigt att de finns på riktigt de där djuren, kan verkligen förstå tyskarnas fascination. Sedan såg vi en hare, en trana och ett gäng rådjur, och en enorm humla som dansade runt i våryran och krockade med min haka.
Jag gick ut och sprang också, sprang och sprang med mina nya hörlurar med Obliqs nya skiva i öronen och sedan lade jag mig i det gula höet på Axelssons åker och tog igen mig. Mmm Bexet, sol och hölukt. Det blir kanske sommar i år med till slut. Vem kunde ana?
Pappa hade fixat smarrig middag till oss på fredagen med Amarone och kyckling med sås gjord på mynta och äppelcider. Och i lördags åt vi hos M och G-E, och åkte på konsert i Halmstad på kvällen. En med Beatleslåtar som var riktigt bra, för man älskar ju Beatles. Anders är på Europaturné som liveljudtekniker åt något band och skickade bilder och hälsningar från olika länder varje dag. Serbien, Montenegro, Kroatien. De verkar också ha det fint.

På söndagen, mitt i solgasset, fick jag ett hemskt tråkigt besked om att en stor sorg drabbat en nära vän till mig. Tänk vad ingenting i livet är självklart ändå. Man kan inte trolla fastän man önskar så att det gick ibland. 

Grattis på födelsedagen älskade mamma.

mvh geniet

När kommer den trådlösa datorladdaren? Känns så omodernt att behöva släpa med sig en sladd varenda dag. Samt koppla in den i väggen. Skulle föredra att bara klicka på en "ladda"-ikon någonstans på datorn till exempel.

(Vsg för tips alla teknikutvecklare!)

Såhär var Norge!

... eller, såhär var i alla fall en liten stund av Norge.

Herrå på en liten stund

Alldeles strax åker jag till Norge på jobbresa i fyra dagar, till en stad som heter Odda. Det blir fint! Min bror var på en ö inte så värst långt därifrån förra veckan och jobbade med en skivinspelning, och lyckades då på något vis få se tre stycken späckhuggare (!!).

Såatte. Kan nog bli gaaanska så najs detta (tänk tonfall "Nalle i Sällskapsresan 1"). (Inte för att jag tror att späckhuggarna är kvar eller att de tagit sig in i den lilla fjorden där vi ska hänga. Hehe. Men ändå, det kändes som en go uppladdning att bara höra om de där giganterna. Bara att de finns där.)

En påskhelg

Det här med att det varit sol v-a-r-j-e dag i flera veckor. I Göteborg, världens kanske regnigaste stad. Vad hände där? Förstås är det ju härligt och jag blir glad i hjärtat prick varje morgon, men eftersom det varit så himla kallt samtidigt går jag och oroar mig över att vi slösar bort årets soldagar på det här viset. Så kan vi inte ha det, vi behöver ju solen till den riktiga våren och till sommaren. Hör du det soljävel? Hang in there!
Och så plötsligt händer det. Idag är det soligt och liksom lite varmt samtidigt. Jag åt caféfrukost med familjen i Linné i förmiddags och vi satt visserligen inomhus men det var nästan nästan så att man hade kunnat sitta ute. Och det gör mig lycklig som en liten lärka kan jag be att få tala om. Det, och att allting känns så väldigt gött just nu. Det händer goa grejer mest hela tiden och jag hinner inte skriva ner dem ens. Fint så.

I alla fall. Första halvan av den här påskhelgen hängde jag i Bexet med mor och far. Vi gick många och långa promenader och åt sjukt mycket godis. Pappa gick lite på isen på sjön men sen började isen sjunga (?), det liksom dånade i den, och då förbjöd jag honom att kliva runt där ute.

Nytt med Obliq

Jag är inne i en såväl jobbmässigt som socialt ganska hysterisk (men kul!) period, därav det glesa bloggandet. Hoppas på att kunna förbättra mig angående det å det snaraste.

Tills vidare tipsar jag om att det finns två nya singlar med Obliq, min brors grymma band ni vet, på Spotify! In och lyssna med sig omedelbums!

Kolla dessutom vilket löjligt snyggt omslag basisten David Orebäck har gjort (den skäggige herrn i mitten är min brolla):

Gräv

Bild från när Linnea var på tidningen
Journalistens omslag 2011, då hon
intervjuades om hur man bedriver
grävande journalistik via sociala medier.

Ikväll uppmanar jag alla att hålla tummarna för duktiga duktiga Linnea Hambe (min brors tjej) som är nominerad till Guldspaden för sitt reportage "Språkanalyserna som avgör liv" i Kaliber i P1. Det handlar om migrationsverkets språktester och vilka konsekvenser dessa fått/får. Viktigt reportage!

Linnea och kollegan Markus Alfredsson får konkurrens av två andra nominerade bidrag, varav det ena är duon som avslöjade Saudiaffären.

Jävligt coolt ändå. Oavsett hur det går ikväll är jag en mycket stolt svägerska!

Tajmingen

Kul att Radiotjänst ändrar sina regler att omfatta även datorer och smartphones när jag för första gången i livet inte har något tv (ej hunnit köpa till nya lgh). Joråsåatte. Tack för den. Kände mig så jävla nöjd när jag helt ärligt kunde svara tanten nehej du, jag har faktiskt ingen tv, kollar bara på datorn och mobilen när hon ringde. Bom så fick jag en räkning hemskickad som ett brev på posten. Ja för det var ju ett brev på posten.

I alla fall känner jag nu att jag måste åka till Media Markt omedelbums och köpa en tv så att det hela blir värt.

PS. Jag tycker såklart att det rent principiellt är asbra med tv-licens pga jätteviktigt att det finns journalistik som ej är i beroendeställning till staten osv osv osv. Det är klart att jag tycker det. Dock att det är störigt att det reglerna ändras precis när jag hade läge att kunna slippa undan.

Söndagsmeny på Sthlmsg

Till frukost: (Många) avocados med fetaost. Lunch: Pannkakor från igår, med glass och varma hallon. Middag: Chips och semla.

Älskar att vara vuxen.

Avdelningen "så fort jag får tid ska jag..."

Herregud vad jag är sugen på att lära mig att spela gitarr igen. Kan ju klinka några ackord och så men det låter antagligen inte klokt. Vill kunna spela så att det låter fint. Mmmm gitarr. Spela gitarr och sjunga – varför gör jag aldrig det? Kanske världens härligaste grej ju. 

Vin, snuva och män i latexkalsonger

Trots att jag är smällförkyld - sådär så att det river i halsen och hela huvudet känns som fyrtio kilo tungt - är det här en himla go helg. En som känns helt ledig och oplanerad fast jag egentligen gjort en massa saker. I fredags var jag på en nagellacks-after work (ja, det är tydligen ett ord) med Nicole på Shelta, sen kollade vi på Davids match och efter det bjöd jag Nico o Martin och Sofia A på tapas och vin hos mig. Så härligt att bara prataprataprata.

Lördag morgon kom Sara och Johan och ungarna hit på pannkaksbrunch. Vill äta upp mina kusinbarn så fort jag ser dem, de är tamigfan helt underbara. Vi ritade monster i glada färger, läste en bok om en räv och sen ville Klara måla naglarna och valde ur gömman av gamla nagellack i min garderob ett mörkrosa till fingrarna och ett ljusrosa till tårna.

På kvällen var jag och Linn på wrestlinggala på Trädgårn, vilket kom sig av att vi för några veckor sedan intervjuade en tjej som är med och arrangerar det. Wrestling är ju inte min grej (!) men det var kul att betrakta som fenomen. Var mycket mycket mer teater över det hela än vad jag hade fattat. Och bara väldigt väldigt konstigt. Jag undrade väldigt mycket vilka som var där ironiskt och vilka som var där på riktigt – inte så lätt att avgöra faktiskt.
Sen mötte jag upp Johanna och Martina för ett glas på stan och när vi skulle hem var en spårvagn inställd och jag och Johanna blev apatiska av kölden. Jag vet att det varit soligt och så i veckan men nu får det faktiskt fan gärna bli lite varmt också.

Nu är det söndag och jag har inga spikade planer för dagen. Bästa utgångsläget, älskar sådana dagar! Äter frukost och läser Två Dagar. Toppar med överblivna chips från i fredags. Tänker ha mysbrallor hela dagen. Mmm söndag. 

Pallar, någon?

Jag har bara två stolar i min lägga och så kan vi ju inte ha det. Måste köpa pallar så att jag kan bjuda flera folk på middag samtidigt. Hence: snygga pallar som går att stapla på varann, var köper man det? Helst riktig affär pga orkar inte med frakt/att vänta etc.

Har kollat Lagerhaus samt Åhléns, men vill ha fler alternativ. Någon pallexpert out there?

Stockholm noch einmal

Jag tog en helg i Stockholm igen. Hälsade på S eftersom det är lite extra gött att ha varann just nu. Varann och harmonin som infinner sig när vi ses. Så fort jag anlänt gick vi en kort sväng till Daglivs för att köpa det nödvändigaste och kom hem med glass, chips, dip, godis, naturgodis och läsk. Och sjukt god mat. Vi är bra på den grejen! Sen hade vi hemmakväll och åt brunch på Bankomat vid Odenplan dagen därpå, som var asgod och som varade i treochenhalvtimme. Bästa grejen, brunch. Middag på lokal är ju också bra men det är ju trevligt även hemma liksom. Brunch på lokal är så oerhört mycket mer nice än att äta brunch hemma, alltså måste det vara det procentuellt smartaste målet att äta ute. Kom vi på. Så det ska jag göra oftare.

Och så gick vi på läkarfest och det var kul och alla jag snackade med verkade lite lättade över att jag var en utböling som kunde prata om något annat än nyliga tentor och kroppsdelar på latin och så. Lite senare mötte jag upp Emma och Johan och Johanna och Anton och några till på Under bron, ett ställe som låg under en bro, surprise surprise, och sen blev det söndag och Sofia skulle upp och gå jour och rädda livet på folk och sånt och jag åt brunch (sa ju att jag ska göra det mer!) med Pelle, min barndomsvän. Han hade en fin ny lägenhet och en fin ny tjej också, sen vi sågs senast, men tjejen hann jag inte se den här gången. Bara lägenheten.

Och slutligen satte jag mig på en buss hem som tog sju timmar och undrade stilla hela vägen varför jag inte bokat ett tåg. Men det var ju för att tåg kostade tre gånger mer. Och för att jag "gillar" att åka buss. Well. Inte när jag sitter framför två småtjejer som äter osande köttbullemackor och snackar gällt med varann hela vägen gillar jag det inte. Så kan vi väl säga.

Men på det hela taget, jävla bra helg. Det är med sorg i ögat jag tänker på att Sofia inte kommer att vara i Stockholm igen på länge nu. Det är ju ett sånt bra ställe att hälsa på henne på.

Soffan - återuppståndelsen

Okej så jag köpte en soffa på blocket. Den var inte exakt som jag ville ha den, men den var billig och tillgänglig och jag behövde ju en soffa liksom nu. Kollade på bilden i annonsen ganska många gånger, men det var ändå först när jag såg den i verkligheten, när vi bar ut den till släpkärran, som jag kom på att den var bekant på något vis.

För det visade sig vara exakt en sån soffa som jag och D haft på Eklandagatan. Den jag flyttade ifrån för tre veckor sedan och som vi varit ganska trötta på på grund av smuts på armstöden och en märklig insjunknad i mitten. Och den här versionen av soffan – min nya – har naturligtvis precis samma antydan till armstödssmuts, på precis samma ställen, och är lite insjunken i mitten på just samma sätt. (Känsla på den grejen?: WTF!!)

Men i alla fall, nu sitter jag här med en ny soffa som kanske inte känns så sprillans eftersom jag redan vet allt om den. Men den är i alla fall sittvänlig och lagom stor och ganska fin och nu har jag ett hem med en soffa i. Och det ser hemtrevligt ut och den passar ändå in här på något sätt. Och med DET är jag särdeles nöjd i alla fall. Över det och över att slippa leta soffa mer på ett tag.

(Extratack till världens bästa pappa som kom och hjälpte mig och i princip bar hela soffan själv uppför trappan eftersom det visade sig att jag är världens kanske klenaste människa).

Om tajming, möjligheter och att välja rätt fast det kan vara svårt

Idag tackade jag, efter ett ganska stort mått huvudbry, nej till ett jobb på en stor och välrenommerad redaktion i Stockholm. Ett som jag inte hade sökt, men som jag fick ändå eftersom de ringde upp och sa att de ville att jag skulle jobba där i sommar. För att de "kände att de behövde någon med kunskap på området" (utrikesjournalistik). Alltså overklighetskänslan att bli uppringd och erbjuden jobb, ett creddigt inom det område jag gillar allra mest? Väldigt stor. 

Jag blev glad och smickrad och glad igen, men fick också genast beslutsångest. Förstås. Men det fanns så himla många olika anledningar till att jag behöver vara i Göteborg den här sommaren, så jag lät de anledningarna bestämma. Och jag tror att det var rätt, för allt har sin tid och nya saker måste ha sin rätta timing. Annars får de vänta ett slag!
Det kommer bli en sån fin sommar tror jag. Jag ska jobba på gp utland igen (vilket jag ju älskar så det känns briljant) och S och N kommer vara här båda två och vi ska hänga i min nya fina lägenhet och göra saker på kvällarna även fast vi jobbar. Grilla och bada och cykla. Dricka vin och skratta och ta vara på att befinna oss i samma stad en hel sommar för första gången på... evigheter? Den här sommaren kommer jag att kunna finnas här för dem som behöver mig just nu, och Göteborg kommer finnas för mig för jag behöver den, och alla i den, just nu. 

Så jag ringde och förklarade detta, något mer kortfattat men med samma andemening, och fick tillbaka ett "Förstår! Och du det här är ju inte världshistoriens sista sommar, du kan väl ha oss i åtanke nästa år? Vi hörs då!" Att folk kan vara så förstående och anpassningsbara och vettiga gör mig så glad, livet blir så lätt och rätt då.

Jippijey

Det finns ju effektiva sätt att råda bot på den där trött på vintern-känslan jag skrev om häromdagen, det gör det ju. I vår fyller min mamma jämnt och det har vi bestämt att vi ska fira med en solresa. Så i eftermiddags hade jag hela familjen här på pannkaksfika och reseplaneringsmöte (note to self: måste köpa klappstolar till läggan. Jättesvårt att ha fyra middagsgäster och bara två stolar!). I alla fall, valet angående resan föll på Grekland och på det här stället, som ser så himla himla tjusigt ut. Det ligger i en liten fiskeby i den sydöstra hörnan av Kreta. Och alltså, jag vill så HIMLA mycket att det ska bli maj ungefär NU!

(OBS bilder stulna från Ving.se. Men alla eventuella Vingmänniskor som ser detta: det vore otaktiskt av er att bli arga! Tänk på reklamen!)

Okej det är klyschigt att längta efter våren men jag GÖR DET

Att det är så jävvla jävvla kallt. Det gör mig helt galen. Jag tränar inte, för det är för kallt att gå till gymet. Jag går inte och handlar om det inte är på vägen från jobbet, för det är för kallt att gå till affärn. Fan jag går knappt till jobbet ens för att det är för kallt att gå till spårvagnen. Överväger att jobba hemifrån i morrn pga vidrigt att lämna lägenhetens varma mysiga vrå.

Också har mina tulpaner vissnat. 

Scrapcooking

Igår bjöd Linn in till scrap-cooking hemma hos sig. Alla tog med två random ingredienser var (en grej man redan hade i kylen och en köpt av något man inte köper så ofta) och så lagade vi ihop en middag av det. Genialisk idé. Det hade ju kunnat bli lite hur som helst, till exempel att alla tog med samma saker eller så, men det blev svinbra. Och jättegott. Haloumi och guacamole och en jättegod pumpa/potatisröra, och rödbetor med chêvre i ugn och portobellosvamp fyllda med chêvre och tomat.