Soffan - återuppståndelsen

Okej så jag köpte en soffa på blocket. Den var inte exakt som jag ville ha den, men den var billig och tillgänglig och jag behövde ju en soffa liksom nu. Kollade på bilden i annonsen ganska många gånger, men det var ändå först när jag såg den i verkligheten, när vi bar ut den till släpkärran, som jag kom på att den var bekant på något vis.

För det visade sig vara exakt en sån soffa som jag och D haft på Eklandagatan. Den jag flyttade ifrån för tre veckor sedan och som vi varit ganska trötta på på grund av smuts på armstöden och en märklig insjunknad i mitten. Och den här versionen av soffan – min nya – har naturligtvis precis samma antydan till armstödssmuts, på precis samma ställen, och är lite insjunken i mitten på just samma sätt. (Känsla på den grejen?: WTF!!)

Men i alla fall, nu sitter jag här med en ny soffa som kanske inte känns så sprillans eftersom jag redan vet allt om den. Men den är i alla fall sittvänlig och lagom stor och ganska fin och nu har jag ett hem med en soffa i. Och det ser hemtrevligt ut och den passar ändå in här på något sätt. Och med DET är jag särdeles nöjd i alla fall. Över det och över att slippa leta soffa mer på ett tag.

(Extratack till världens bästa pappa som kom och hjälpte mig och i princip bar hela soffan själv uppför trappan eftersom det visade sig att jag är världens kanske klenaste människa).