Vindruvspallning och sent-i-september-bad, i Genéve och Lausanne.

Igår kom Kalle hit från Bellinzona (en till innebandysvensk, Davids kompis) och drog med oss på en roadtrip till Genéve och Lausanne, och några småställen däremellan. "Oss" var mig och Linda, David var hemma och tvättade kläder och donade som en äkta hemmaman.

Roadtripen var mycket lyckad. Jag föreställde mig Genéve som väldigt steril, men det var helt fel. Snarare väldigt sydeuropeisk med gränder och kullersten, och väldigt glamourös. Hela vårt parkeringshus var fullt av så många fina dyra bilar att vi var helt säkra på att vi aldrig skulle ha råd att köra Kalles Mitsubishi därifrån igen.

Men det hade vi. Och det gjorde vi, efter att ha klättrat upp i tornet på en katedral och käkat dyr italiensk pizza på torget. På vägen till Lausanne såg vi massor av vinodlingar och stannade och pallade. Man vill ju att de ska vara godare än butiksdruvor och det var de också. Förmodligen spelade inbillningseffekten en roll, men vi bestämde oss för att det är såhär druvor ska ätas. Vi åt dem vid Genévesjön, och upptäckte snart att den nya sommarvärmen som kommit hit gjort vattnet varmt som under vilken högsommardag som helst. Jag lånade lite kläder av K, och sen hoppade vi i.

Lausanne blev kronan på verket. Hela befolkningen satt och drack vin i kvällssolen, 45-åriga män i kostym åkte sparkcykel längs den vackra hamnpromenaden och ungdomarna åkte en sorts miniskateboard: en liiten bräda med hjul under varje fot.

Det verkar inte som att det finns några direkt fula ställen i det här landet.