New York, vilken jäkla stad! Efter en vecka här förstår vi verkligen att alla älskar den, man kan ju inte göra annat. Skyskraporna, stämningen, maten, människorna, pulsen, neonet, det alternativa, det kommersiella, shoppingen, blandningen, igenkänningsfaktorn trots att man aldrig varit där förut... allt var nice. Allt var mycket.
Vi checkade in på vårt hostel för en vecka sedan och fick till vår lycka betala mindre än det stod när vi bokade. Kanon ju. Sen visade det sig att rummet var väldigt, väldigt litet. Det rymdes en säng, och sen var det en skollinjals avstånd till väggen på ena sidan, och kanske en kvadratmeter med golvyta nedanför sängen. Det var allt. Så när vi skulle gå in i rummet fick den ena med fördel lägga sig på sängen så att den andre skulle få plats att kliva in. Det är väl så det blir när så oerhört många människor vill bo på en enda ö, I guess!
Läget var dock alldeles perfekt, vi bodde i Chelsea mitt på Manhattan. Bögområdet nummer ett. Det var så mycket gay people där att de straighta nog var i minoritet. Eller som en New York-bo vi träffade uttryckte det: "Chelsea is gay, man. It so gay that gay people think it's to gay to party there". Men perfekta stället att bo på, trevligt och fint och mitt i smeten. Nära till allt, till trendiga Soho, till mysiga Greenwich Village, till Central Park, till posh Upper East Side, till neonspektaklet på Times Square och till allt annat denna galenskap till stad bjuckar på.
En kväll gick vi på världspremiären av Sex and the City 2 på bio! Det kändes sjukt glammigt, goodiebags och allt. Och i min goodiebag låg dessutom en vinstlott, fatta lyckan. Och entusiasmen! David bara garvade när jag fick springa fram till transan med stort grönt hår som ledde spektaklet för att få reda på att min stora vinst var... en gratis läsk. Ooouukej. Något utav ett antiklimax :) Filmen var dock underhållande och jag var överlycklig för alla gratiskrämer, nagellack och annat som jag redan fått. (Tro nu inte att det bara var jag som ville se Sex and the City 2, det hela var till och med Davids idé. Han var en av väldigt, väldigt, väldigt få heterokillar i publiken denna kväll...).
En väldigt rolig sak var att Daniel och Linda har varit i stan precis samma vecka som oss, så vi har hängt en hel del med dem! Picknickat i Central Park, sett Mary Poppins-föreställningen på Broadway och gått på stand up comedy på Lower East Side med Judah Friedlander. Bland mycket annat. Väldigt roligt! (Tack för en himla kul vecka hörrni.)
Vi har shoppat rätt mycket också som ni säkert förstår. Johanna har exempelvis köpt fyra par skor, enbart av den nödvändiga sorten. Mumma! Och vi gick till Body Shop också för jag ville handla mineralsmink som ju är så himlarns dyrt i Sverige. De hade turligt nog värsta superduperrean, så för 30 dollar fick jag smink som på svenska Body Shop hade kostat tusen spänn. Min plånbok bara log åt mig i ren glädje resten av dagen.
Men vi har varit lite finkulturella också. En dag var vi på Moderna museet, MoMA. Det var väldigt kul faktiskt, och lite konstigt. Till exempel tyckte vi att konstverket som gick ut på att besökarna skulle pressa sig mellan två nakna kvinnor som stod i en dörröppning var lite märkligt. Och filmen där samma konstnär, Abramovic från Balkan, drog köttet av sex tusen koben. Hon själv fanns på plats och lekte en form av arga leken med besökarna, fast utan skrattmomentet. Man skulle bara sitta på en stol och stirra på henne så länge som man önskade, och själv skulle hon sitta där och stirra på folk en i taget varje dag i två och en halv månad. Finns ju bättre sätt att tillbringa sin tid i the city that never sleeps kan man tycka. Men naturligtvis fanns det normal konst också, alltså tavlor. Av Picasso och Warhol och van Gogh och alla möjliga kända snubbar. Och en fotoutställning med kvinnliga fotografer (Karin F: Nan Goldin var med förstås. Och så hade de en hel avdelning med Fluxus. Det du!)
Nu levande kändisar har det däremot varit ont om, även om David i efterhand påstår sig ha sett Keanu Reeves i Central Park. Han såg en man som såg ut som Keanu, tänkte "det är ju inte han", men sedan hörde vi en tjej i en butik säga att hon sett honom. AHA, tänkte David då. Närmare Hollywoodstjärnorna än så har vi inte kommit, än. ;)
Nu har jag skrivit en himla lång harang och ändå har jag säkerligen glömt en massa saker jag hade tänkt berätta om. Men sammanfattningen är förstås att vi haft en väldigt rolig och innehållsrik vecka. Gött för oss. Hoppas solen skiner i Sverige med! Nu ska ni få kika på sisådär en miljon bilder. De kommer här. Herrå!
