Det är kul hur man varenda år blir exakt lika fascinerad/chockad/exalterad när våren äntligen slår till. Hur alla kommenterar hur fint det är att knopparna äntligen brister och kolla björkarna! och skynda skynda vända ansiktet mot solen.
Men det är ju så himla himla härligt när det äntligen blir lite varmt, speciellt när det som i helgen blir inte bara vår utan full sommar på en gång. Här har man frusit lite i sin jeansjacka på cykeln om morgnarna och så är det plötsligt någon form av juli-sommar. 25 grader och sol, barfota hela dagarna, dyka från bryggan om och om igen-sommar. Äta alla mål på altanen-sommar. Springa i trädgården och få tusen fräknar-sommar. Va? Helvete vad härligt! Och på en långhelg dessutom, fin tajming vädret. Vi var i Bergsvik, och Axel och Nils hade ju åkt några dagar i förväg så jag längtade ihjäl mig i torsdags när jag tog bussen upp vid lunchtid. Och när jag äntligen kom fram firade Nils med att ta sina första steg! Yey! Jag är iofs lite osäker på om de räknas, det var liksom två små steg som han snubblade fram från Axels famn till min. Men ändå. Sedan har han fortsatt att promenera omkring (eller springa) med ett stadigt grepp om någons finger, little mister Play it safe. Lilly fyllde två år och fick blåsa tårtljus och öppna paket. Gurra jagade såpbubblor och döpte den nya robotgräsklipparen till Elliott, och Nils pekade efter Elliott och gjorde brumljud med läpparna. Åt en skopa sand på stranden och lärde sig känna på lena stenar genom att stryka dem mot kinden. Erik hade ont i sin nyopererade axel, Axel blev pollenallergisk. Men ändå, idyllen. Totalt ljuvligt med lite sommaridyll. (I morrn går jag till jobbet med salt kvar i håret, bara en sån sak.)
Men det är ju så himla himla härligt när det äntligen blir lite varmt, speciellt när det som i helgen blir inte bara vår utan full sommar på en gång. Här har man frusit lite i sin jeansjacka på cykeln om morgnarna och så är det plötsligt någon form av juli-sommar. 25 grader och sol, barfota hela dagarna, dyka från bryggan om och om igen-sommar. Äta alla mål på altanen-sommar. Springa i trädgården och få tusen fräknar-sommar. Va? Helvete vad härligt! Och på en långhelg dessutom, fin tajming vädret. Vi var i Bergsvik, och Axel och Nils hade ju åkt några dagar i förväg så jag längtade ihjäl mig i torsdags när jag tog bussen upp vid lunchtid. Och när jag äntligen kom fram firade Nils med att ta sina första steg! Yey! Jag är iofs lite osäker på om de räknas, det var liksom två små steg som han snubblade fram från Axels famn till min. Men ändå. Sedan har han fortsatt att promenera omkring (eller springa) med ett stadigt grepp om någons finger, little mister Play it safe. Lilly fyllde två år och fick blåsa tårtljus och öppna paket. Gurra jagade såpbubblor och döpte den nya robotgräsklipparen till Elliott, och Nils pekade efter Elliott och gjorde brumljud med läpparna. Åt en skopa sand på stranden och lärde sig känna på lena stenar genom att stryka dem mot kinden. Erik hade ont i sin nyopererade axel, Axel blev pollenallergisk. Men ändå, idyllen. Totalt ljuvligt med lite sommaridyll. (I morrn går jag till jobbet med salt kvar i håret, bara en sån sak.)
2 kommentarer:
Ser underbart ut! Älskar att chockas av hur sommaren slår till på det här sättet!
Heja Nils!
Skicka en kommentar