2015 hade jag som mål att läsa minst tolv böcker, en i månaden, och som föräldraledig blev det rätt lätt att uppnå. 20 böcker blev det till slut, enligt min lista på Goodreads:
Roligaste överraskningen var den koreanska boken Hönan som drömde att hon kunde flyga. Kände mig djupt skeptisk till fabel-formen, undrade hur kul grejen med talade djur egentligen kunde bli. Jätte, insåg jag snabbt. Så gripande och fin berättelse. Grät till exempel.
Mesta tappa hakan-effekten: Martina Haag-boken. Jeez. Det är ju såklart uppenbart att den handlar om hennes egen skilsmässa och dramat kring den. Jag kände lika delar att Erik Haag verkar ha hanterat det hela som en röv (om Martinas ord stämmer någotsånär) och lika delar att det trots allt är lite konstigt att hon skrivit boken. Är det inte det, ändå? Liksom så hämndstyrt. Kände mig snaskig som läste. (Jag skulle av flera anledningar inte ge den här boken något toppbetyg, men det känns ju i alla fall som att hon skriver väldigt ärligt om sorgen. Vilket säkert inte var lätt.)
Mesta klassikern var Hur ska det gå för Pinnebergs? skriven 1932 i Tyskland. Förutom en fin skildring av två unga föräldrars vardagliga kamp med livet och föräldraskapet, var det intressant att läsa om nazismens framfart beskriven redan åren innan andra världskriget bröt ut.
Bästa reportagebok var Idag ska vi inte dö, dagboken från de två svenska journalisternas fångenskap i krigets Syrien. Ångesten ständigt närvarande magen; det har blivit så jävla farligt, mer än tidigare, för journalister i konfliktzoner. Skönt dock att under hela läsningen veta att Magnus Falkehed och Niclas Hammarström till slut tog sig levande därifrån. Kuriosa: Det var den här boken jag läste sista raden i bara sekunder innan vattnet gick.
Sammanfattningsvis...:
...har jag läst tjugo böcker och totalt 5741 sidor (enligt Goodreads). Tio av tjugo böcker är skrivna av svenska författare. Två av dem känner jag personligen, eller tre om definitionen av "känner personligen" är väldigt väldigt generös. Totalt kommer författarna från sju länder i fyra olika världsdelar (Sverige, USA, Storbritannien, Sydafrika, Sydkorea, Danmark och Tyskland). Jag läste ingen bok på ett annat språk än svenska. Ska tänka på det till nästa år och utnyttja chansen att hålla liv i språkkunskaperna. Av de nitton olika författarna är bara sju kvinnor, vilket förvånar mig och stör mig lite. Fyra av tjugo böcker är dokumentära, eller kanske sex av tjugo? Beror på hur jag räknar.
Mest glad är jag i alla fall över att läsglädjen är tillbaka, glömde bort den ett tag. Nu tänker jag inte släppa den igen!
Under 2016 har både jag och Axel som mål att läsa 30 böcker, alltså två och en halv i månaden. Minst en ska vara på ett annat språk än svenska.
- Stoner av John Williams
- Att föda: En barnmorskas tankar, råd och erfarenheter av Gudrun Abascal
- Idag ska vi inte dö: Fångar i krigets Syrien av Magnus Falkehed och Niclas Hammarström
- Eleanor & Park av Rainbow Rowell
- Förlossningen av Måns Wadensjö
- Löparens hjärta av Markus Torgeby
- Alla dessa vackra nederlag av Jess Walter
- Att föda ett barn av Kristina Sandberg
- Hönan som drömde att hon kunde flyga av Sun-mi Hwang
- Hur ska det gå för Pinnebergs? av Hans Fallada
- Joburg blues av Nthikeng Mohele
- Kvinnan i rummet (Avdelning Q #1) av Jussi Adler-Olsen
- Fasanjägarna (Avdelning Q #2) av Jussi Adler-Olsen
- Flaskpost från P (Avdelning Q #3) av Jussi Adler-Olsen
- Livet efter dig av Jojo Moyes
- Ett år av magiskt löpande av Kenneth Gysing
- Mellan Rummen av Alexander Mahmoud
- God Jul: En berättelse av Jonas Karlsson
- Det är något som inte stämmer av Martina Haag
- Djupa Ro av Lisa Bjärbo
Roligaste överraskningen var den koreanska boken Hönan som drömde att hon kunde flyga. Kände mig djupt skeptisk till fabel-formen, undrade hur kul grejen med talade djur egentligen kunde bli. Jätte, insåg jag snabbt. Så gripande och fin berättelse. Grät till exempel.
Mesta tappa hakan-effekten: Martina Haag-boken. Jeez. Det är ju såklart uppenbart att den handlar om hennes egen skilsmässa och dramat kring den. Jag kände lika delar att Erik Haag verkar ha hanterat det hela som en röv (om Martinas ord stämmer någotsånär) och lika delar att det trots allt är lite konstigt att hon skrivit boken. Är det inte det, ändå? Liksom så hämndstyrt. Kände mig snaskig som läste. (Jag skulle av flera anledningar inte ge den här boken något toppbetyg, men det känns ju i alla fall som att hon skriver väldigt ärligt om sorgen. Vilket säkert inte var lätt.)
Mesta klassikern var Hur ska det gå för Pinnebergs? skriven 1932 i Tyskland. Förutom en fin skildring av två unga föräldrars vardagliga kamp med livet och föräldraskapet, var det intressant att läsa om nazismens framfart beskriven redan åren innan andra världskriget bröt ut.
Bästa reportagebok var Idag ska vi inte dö, dagboken från de två svenska journalisternas fångenskap i krigets Syrien. Ångesten ständigt närvarande magen; det har blivit så jävla farligt, mer än tidigare, för journalister i konfliktzoner. Skönt dock att under hela läsningen veta att Magnus Falkehed och Niclas Hammarström till slut tog sig levande därifrån. Kuriosa: Det var den här boken jag läste sista raden i bara sekunder innan vattnet gick.
Sammanfattningsvis...:
...har jag läst tjugo böcker och totalt 5741 sidor (enligt Goodreads). Tio av tjugo böcker är skrivna av svenska författare. Två av dem känner jag personligen, eller tre om definitionen av "känner personligen" är väldigt väldigt generös. Totalt kommer författarna från sju länder i fyra olika världsdelar (Sverige, USA, Storbritannien, Sydafrika, Sydkorea, Danmark och Tyskland). Jag läste ingen bok på ett annat språk än svenska. Ska tänka på det till nästa år och utnyttja chansen att hålla liv i språkkunskaperna. Av de nitton olika författarna är bara sju kvinnor, vilket förvånar mig och stör mig lite. Fyra av tjugo böcker är dokumentära, eller kanske sex av tjugo? Beror på hur jag räknar.
Mest glad är jag i alla fall över att läsglädjen är tillbaka, glömde bort den ett tag. Nu tänker jag inte släppa den igen!
Under 2016 har både jag och Axel som mål att läsa 30 böcker, alltså två och en halv i månaden. Minst en ska vara på ett annat språk än svenska.
4 kommentarer:
Måste läsa Mellan rummen!
Ja! Gört!
Otroligt skönt när man hittar läslusten igen. Min uppstår bara i små suckar emellanåt när det är något lugnare på universitetet. Men jag ska också försöka öka läsandet i år!
Jag tycker det hjälper mycket att ha en app för det. Att lista lästa böcker, böcker jag vill läsa och få hjälp att hitta nya. Perfekt! Blir liksom roligare då.
Skicka en kommentar