Vårt badrum renoveras nu. Det innebär totalt kaos i lägenheten I FYRA VECKOR. Under den tiden får vi duscha på gymmet eller i ett gästrum som luktar fuktskada i ett hus några hundra meter bort. Toaletten går att använda (när hantverkarna inte är där, då) men själva stolen sitter inte fast i golvet. Så man får "sitta lite försiktigt så att den inte välter", som en av byggkillarna beskrev för mig. Bilden som målas upp i huvudet av dessa ord alltså. Ens ramlade kropp liggandes på kakelgolvet som nu är fyllt av skruvar, toalettstolen som vält bakom en varifrån det forsar ut avloppsvatten...
Jag tänker sitta jävligt försiktigt om man säger så.
Dessutom finns det ingen dörr till badrummet nu, bara genomskinlig plast med en uppskuren skåra i. A som knappt ens vill bajsa när jag är hemma i vanliga fall kommer nog få en rolig månad. Hehe. He.
Jag tänker sitta jävligt försiktigt om man säger så.
Dessutom finns det ingen dörr till badrummet nu, bara genomskinlig plast med en uppskuren skåra i. A som knappt ens vill bajsa när jag är hemma i vanliga fall kommer nog få en rolig månad. Hehe. He.
4 kommentarer:
Haha, det kanske är det han behöver för att komma över det?
Haha ja.
Ja gud, know the feeling. Dock tänkte jag hela tiden att "det här är som att svetsa ihop relationen genom att resa, fastän hemma liksom", och lite så är det ju. Som att backpacka i Indien. Utan allt det bra. Typ.
Men relationen stärks av allt, ju. Så det klarar ni fint!
Haha bra liknelse. Precis så! Men ja, klarar det gör man såklart. Lite segt bara att inte kunna duscha utan att först packa en liten väska och bege sig ner längs gatan...
Skicka en kommentar