Et voila!

Förra helgen (ja, den när det var 21 grader och smällsol ute) stod jag inne hela dagarna och renoverade vår walk in closet, som överraskning till Axel. Jag slipade, spacklade, slipade, målade, slipade och målade. Och lade in en ryamatta som golv, som jag skar till med vass kniv för att den skulla passa perfekt längs alla vinklar och vrår. Träningsvärk, missad sol och färgfläckar i håret till trots: fan vad värt det var! Garderoben är nu ungefär vårt mysigaste rum. Fluffgolv, vilken grej.

Före:

Efter:

En dag på jobbet

"Så du hade en helikopter i källaren helt enkelt? Jaha. Vad tyckte grannarna om det då?"

Min kära vän tillika kontorskamrat J intervjuar i detta nu någon på telefon vid skrivbordet jämte mitt. Låter... intressant!

Fraktfartyget och Antwerpen

Å jag är så långsam/dålig. Skulle ju blogga om den fantastiskt roliga fartygsseglatsen till Antwerpen som jag och Linn gjorde i slutet av februari, och nu vips har det gått jättelång tid. Men eftersom det publicerades i dagens GP passar jag på att låtsas att denna timing var meningen. Här kommer nån form av snabbsummering av resan!

Det var skitskoj att vara på ett fraktfartyg. Roligt för att det är en miljö man inte vet något om. Vi fick vara med på allt, på brandövning, hänga upp på kommandobryggan, käka i mässen med besättningen. Alla fjorton var snälla men nästan alla pratade danska vilket ju inte direkt var superlätt att förstå. Mycket "le och nicka"-strategi för överlevnad. Men det gick vägen till slut.

En rolig sak vi lärde oss var att alla danska båtar har krav på att ha swimmingpool ombord, på taket (!). Denna används bara typ en gång varannat år, om havet är helt stilla och om lasten är lastad på ett bra sätt (eftersom vikten förändras så mycket om man fyller bassängen). Svenska båtar har istället krav på bastu. Lite smartare känns det som, möjligt att använda oftare om inte annat.

Två dygn efter att vi gått ombord klev vi av i Gent. Därifrån tog vi oss till Antwerpen, där vi stämt träff med några fantastiska övervintrade skandinaviska sjömän som hade jobbat på sjön i många decennier. De har bildat en förening och träffas regelbundet på en pub i sjömanskvarteren. Våra förhoppningar om att de skulle dela med sig av fantastiska berättelser från världshavet besannades med råge. Vi fick höra om pirater utanför Nigeria som motades bort med vattenslangar, om sand från Casablanca som letade sig in i varje vrå, om ett grishuvud som rullade rund i mässen under en seglats och om när Alf "Putte" Hovenäs närapå blev bortgift i Panama. Om när Agneta "Kockan" Söderman serverade smörgåsbord till "de rika" i Hollywood, när hon blev bundis med Ingeman Johansson på hans hotell i Florida och om när fartyget deras låg för ankar i persiska viken under något av krigen. Bland mycket, mycket annat. En rakt igenom fantastisk intervju, ville aldrig gå därifrån. Älskar gamla människor.

Vi tillbringade två nätter i Antwerpen, på ett hostel som låg på en båt, och hann således med lite turistande också. Antwerpen var mycket charmigare än jag hade väntat mig! Kullerstensgator, mysiga barer, små butiker. Vi hittade ett favvoställe, "Reis café", med världskartor och resehandböcker som inredning. Det var fint. Ungefär såhär såg allt ut:

Själva reportaget gick som sagt i GP:s helgbilaga idag, men man kommer också snart att kunna läsa det på min nya jobbhemsida när den blir klar. Jag och Johanna W har anlitat en webbdesigner som håller på och bygger sidor efter våra anvisningar, så jävla roligt! Längtar ihjäl mig efter att få den klar och kunna fylla med saker. Slippa skriva att sidan är "under omgörning" för att man skäms över den.. :)

Ha en go helg i solen!

Oh the joy

Vårt badrum renoveras nu. Det innebär totalt kaos i lägenheten I FYRA VECKOR. Under den tiden får vi duscha på gymmet eller i ett gästrum som luktar fuktskada i ett hus några hundra meter bort. Toaletten går att använda (när hantverkarna inte är där, då) men själva stolen sitter inte fast i golvet. Så man får "sitta lite försiktigt så att den inte välter", som en av byggkillarna beskrev för mig. Bilden som målas upp i huvudet av dessa ord alltså. Ens ramlade kropp liggandes på kakelgolvet som nu är fyllt av skruvar, toalettstolen som vält bakom en varifrån det forsar ut avloppsvatten...

Jag tänker sitta jävligt försiktigt om man säger så.

Dessutom finns det ingen dörr till badrummet nu, bara genomskinlig plast med en uppskuren skåra i. A som knappt ens vill bajsa när jag är hemma i vanliga fall kommer nog få en rolig månad. Hehe. He.

Drömmiddagen

Glömde säga att vi en av kvällarna i helgen åt ost till middag. Bara ost. Och surdegsbröd och surdegsknäcke. Friterad chevrette, grillad haloumi, morbier med mera med mera med mera "för Johanna gillar ju ost så mycket".

Mycket bra anledning. 

Påsken - en liten solskenshistoria

Det kom verkligen regn i torsdags som förutspått, enorma mängder, men A cyklade trots detta till Bergsvik som planerat. Kall, blöt och lycklig, tillsammans med en aningens slutkörd storebror, klev han in på den inglasade altanen tolv mil, fyra och en halv timme efter starten i Göteborg.

Sen kom solen - sommaren! - resten av tiden och påskhelgen 2014 var bannemej alldeles magisk. Vi gick barfota hela dagarna. Fick fräknar på näsan och gräs mellan tårna. Vi drack vin, åt kakor och cyklade. Promenerade en mil. Såg hav av vitsippor och hörde hur knopparna brast på träden. Okej vi hörde det inte men vi såg. Alldeles ljusgrönt blev det. Vi fiskade utan att få napp, läste böcker vid brasa.  Åt jättegod mat som Leif hade planerat minutiöst i minst en vecka. Elsa sprang utan koppel och vände nosen mot solen och blundade. A:s syster som börjat på nån form av military fitness körde bootcamp med oss andra i trädgården. Bredbent och iförd solglajjor domderade hon like a boss. Spring snabbare gör burpees planka jägarvila komigen ni orkar lite till. Sedan vilade vi. Solade. Slappade. Fikade. Gurra spelade kula i gruset och det satt ett stort smultron på smultronplantan vi tagit med och jag jobbade inte en enda sekund. Jag tänkte inte ens på jobb en enda sekund. Har kanske aldrig behövt den pausen så mycket som nu.

Vi såg en huggorm också! Ungefär en kvart efter att jag sagt att jag inte sett en huggorm sedan jag var typ sju år och orienterade med pappa och lillebror i skogen hemma. Den här gången kändes ormen tio gånger mindre, men det är kanske bara jag som blivit större. På söndagen, mammas födelsedag, kom hon och pappa också upp till Bergsvik. Mina och A:s föräldrar är så lika och gillar varann så mycket, det känns härligt i hjärtat.

Och så badade vi. Jag och Axel tog varann i hand och hoppade rakt ut i havet. Det var kallt, åtta grader eller så. Men mest härligt! Detta var inte "påsken som var som sommar". Detta var påsken som VAR sommar. En liten skärva sommar mitt i april, så jävla välkommet.

Och, som om detta inte var nog, har jag fått en till kompisbebis! På långfredagen föddes Harry, Sofias och Andreas lille pojk. En till jag längtar ihjäl mig efter att få lära känna.

En skärtorsdag

För nästan precis ett år sedan fick jag ett sms av min kompis M. Han berättade att han och hans tjej fått ett barn, ett alldeles fantastiskt barn, men att hon var sjuk och lämnade dem efter bara fyra dagar. Det var overkligt, ofattbart och så oerhört ledsamt och fel. Jag var i Bexet när jag fick meddelandet och jag satte mig på trappen ner mot sjön med tårarna sprutandes.

Några veckor senare satt M i min soffa och vi pratade pratade och han undrade lite om de skulle våga försöka igen. Orkar man? Vågar man?

Idag fick jag ett nytt sms. Jag satt på café med Nicole när jag såg det, och den här gången rann tårarna redan vid förhandsvisningen på skärmen. Men nu av lättnad och stor glädje: Igår fick de en liten kille och allt har gått fint! Såklart ersätter han inte lillan som dog, men jag är så lycklig att ett barn till – ett barn som får finnas kvar längre än hon fick – också har fått dessa fina människor som föräldrar.

Välkommen lille E, jag ser så himla mycket fram emot att lära känna dig!

10 mm, moahahaha

I helgen ska vi åka till Axels land vid Gullmarsfjorden med hans familj. Det ska bli så jävla underbart, bara vara ledig (försöker i alla fall bli klar med allt innan så jag slipper jobba där), äta god mat (och godis!) i ungefär tusen år (torsdag till måndag).

Axel aka hurtbullen ska såklart cykla upp. Det är tolv mil. Det jag skrattat mest åt på hela dagen idag är den här väderprognosen. Det är alltså - naturligtvis - torsdag efter lunch som A tänkt hojja upp.

Cykeläventyret: en stor dag

En milstolpe i min "cykelkarriär" skedde i helgen. Minsann. Nämligen den att jag nu har införskaffat ett par cykeltights. Alltså inga vanliga träningstights utan ett par cykelbyxor med hängslen och inbyggd sittdyna ni vet. Nivån av blöjkänsla på den där dynan alltså. Som att man bajsat på sig, struntat i det och knallat vidare tills man bajsat på sig igen, ungefär. Jättehärlig känsla. 

Aten - drinkar dödsmetall och en gnutta utbrändhet

Det var bra dagar i Aten. Bäst var att det var soligt och varmt på torsdagen och fredagen när jag var själv, innan Erik kom. Jag hade en stor balkong att jobba på i hotellrummet och på eftermiddagen gick jag till takbaren A for Athens och satt där och läste bok, jobbade på datorn, åt god middag och drack en somrig drink. Kände mig som en "härlig människa". Det var fint. Helt klart underskattat att sitta på lokal och jobba/gotta sig mol allena. Faktiskt!

Ska komma ihåg det och göra det hemma också. Jag hittade även drömfina skinnsandaler, sådana jag letat efter i två år typ, för 14 euro. Kände den där ljuva tillfredsställelsen som bara ett materialistiskt inköp kan inbringa. Ah, fyndet. Solen. Allt var gött.

Balkongen! M-y-c-k-e-t nöjd tjej.

DET HÄR VAR ALLTSÅ MITT KONTOR!!

På gatan gick jag förbi några gulliga fåglar som såg ut att ha det väldigt trångt. 

Sen kom Erik och det blev mer intensivt jobbande. (Och regn och blåst, bu.) Att följa ett death metal-band på turné innebar ganska mycket öl samt sena kvällar/nätter och var väldigt väldigt skojigt skulle det visa sig. Med fans som hängde i hotellfoajen och sånt. Och snälla och roliga bandmedlemmar. Vi gjorde några andra reportage också, bland annat ett par olika om eurokrisens baksidor. Till ett av dem intervjuade vi några hemlösa människor som förlorat precis allt, och bara en stund senare gjorde vi en intervju med Elena Paparizou på en tjusig restaurang med utsikt över hela stan. Kontraster, minst sagt.

Jag hade med mig kameran men använde den visst inte, så det hela får sammanfattas med dessa mobilbilder. 

På flyget hem insåg jag att jag är ganska utarbetad just nu. Sådär så att man vill trycka på pausknappen, som att man behöver det för att vara på rimligt avstånd från den där berömda väggen. Erik som varit utbränd en gång tittade på mig och sa några varningens ord. Jag insåg att han hade rätt. A bad mig ta en dag ledigt när jag kom hem, "man kan inte jobba HUR många dagar som helst i sträck" och jag visste att han hade rätt han också. Men det är så svårt att ta en ledig dag när man är stressad över allt som behöver göras ju! Som att man inte har tid att ta det lugnt. Ironin i det. Och alltså det var inte resan i sig som fick mig att känna sådär - tvärtom är jag ju van vid att jag och Erik alltid jobbar röven av oss på jobbresor, och älskar det - men mer att det varit väldigt mycket jobb nu under väldigt lång tid. Man måste hinna andas emellan också. Det hinner inte jag just nu. Så när jag morgonen efter hemkomst satt på en spårvagn och glömde hoppa av på rätt hållplats för att jag var så disträ lyssnade jag på allt det där och åkte hem och sov flera timmar mitt på dagen. Bästa valet på länge. 

Kommer bli jääävligt sur om det regnar

I helgen ska jag och Erik (min fotografkollega) till Aten för att göra en drös reportage, bland annat hänga lite med death metal-bandet Dark Tranquility som är på världsturné. Sköj!

Bäst av allt är dock att jag har varit något av ett geni. Erik åker på fredag och kommer fram fredag kväll. MEN JAG HAR BOKAT FLYG REDAN I MORRN, TORSDAG KLOCKAN 06.55. Jag kommer alltså till Aten vid lunch och har sedan ett helt dygn, eller mer faktiskt, då jag bara ska umgås med mig själv och sitta och skriva i solen på trevliga fik. Ta ett glas vin på lunchen och ha sommar medan jag jobbar. Istället för att sitta på kontoret som vanligt. För varför inte?

Längtar så mycket och är så orimligt jävla nöjd med den här planen.