söndag 9 juni 2013

The island who put the zan in Tanzania

Vårt sista dygn i Kampala var kul men lite kaotiskt. Det var fest på hostelet och Sofias ugandiske läkarkollega från sjukhuset blev gripen av polisen för att ha kört hem en mzungo sent på kvällen. Vad det nu är för brott. Det hela var ganska obegripligt men det är ofta polisens agerande här. Vi undrade länge vad som hänt Phillip och först sent nästa eftermiddag, när vi redan lämnat Kampala, fick vi veta att han hade hållits kvar i häktet till klockan tio följande eftermiddag. Han hade åtminstone inte blivit misshandlad. 

När vi kom till flygplatsen var flyget inställt (but of course). Men vi lyckades bokas om och flyga via Kenya istället. På flighten hade vi en fantastisk flygvärd som gav oss ca 50 påsar nötter istället för en var (han tog fram två spypåsar och fyllde dessa) och sedan kom han med tre muggar till bredden fyllda med Baileys just innan vi klev av. Vi fyllde en vattenflaska med den och detta förgyllde vår mellanlandning kan man säga. Den var full av fniss och övertrötthet och ingen som helst oro över att Nicole just messat att nya regler säger att man måste fixa visum till Tanzania innan man kommer dit. (Vilket vi inte gjort, men också det löste sig. Saker löser sig alltid.)


Stonetown var grymt. Vackert med tusen smala gränder och gamla snidade trädörrar överallt. Vi knallade runt, gick vilse i gränderna och lyckades på något vis alltid gå västerut vilket håll vi än siktade på. På dagen fikade vi flera gånger på ett fik som blev vårt favvo och på kvällen köpte vi grillad king fish, dorado och masalakryddad hummer från nattmarknaden vid hamnen.


Dagen därefter kom Nicole och gjorde vår trio komplett! Vi åkte direkt ut till östkusten, till en strand som heter Paje där vi nästan var de enda turisterna. Lugnt och skönt, sol och bad och slappa stunder i bungalowen. Och massor av jävligt god fisk. Typ såhär:


Nu har vi åkt vidare till Kendwa i Nungwi på norra Zanzibar, där det är lite mer folk. Internettet är minst sagt begränsat så nästa inlägg dröjer ett par dagar. Nu ska jag läsa bok i solen och gräva ner tårna i potatismjölssand, häj, häj!

8 kommentarer:

Anna sa...

Herregu vicken resa!!

Anna Granström sa...

Åååh! Och bilderna... Dör en smula!

Anonym sa...

Hej!

Först och främst, vilka fantastiska bilder och välskrivna texter! Jag hittade hit när jag googlade efter tips på boende Bern i Schweiz. Ska (förhoppningsvis!) få chansen att bo i Bern under ett par månader i höst och är på jakt efter någon liten lägenhet. Har du något tips på var man kan vända sig för att hitta någon?

Förstår om du inte kan/ vill/har tid att svara men det kostar ju inget att fråga:-)

Ha en härlig måndagkväll!

Vänliga Hälsningar
Cecilia

Johanna sa...

Anna 1: Det var himla härligt!
Anna 2: Tack!
Cecilia: Tack så mycket! Vad kul med Bern! Du kommer gilla stan tror jag, den är mysig och har mycket charm. Jag har dessvärre inte alls bra koll på lägenhetsuthyrare eller dylikt, vi fick hjälp att skaffa lgh och bodde i samma under hela vår tid i Schweiz. Hoppas det löser sig ändå! Hojta om du undrar något annat om Bern så ska jag försöka svara!

Anonym sa...

Tack snälla för ditt svar! Jag får jaga vidare efter lägenhet:-)

mammas machete sa...

Jag dör också! Helt underbart, förutom det du berättade i början om polisen. Fråga: Varför gör dom så?

Miss Baglady sa...

Oj vilken resa. Vilka minnen!

Johanna sa...

Julia: Ja du, jag vet inte riktigt. Ofta för att kräva pengar, antar jag. Ibland för att demonstrera sin makt. Då och då bara för att de kan. Ungefär så tror jag.