Zanzibar var otroligt vackert. Vi hade ett gäng riktigt sköna dagar där, vi solade, promenerade längs kritvita stränder, simmade i klart vatten och käkade massor och åter massor av fisk. King fish, dorado, tuna, blue marlin, vadhelst de lokala fiskarna fått upp för dagen.
Någon gång köpte vi och ett gäng britter vi hängde med fisk direkt från en av fiskargubbarna och bad en liten lokal restaurang, som låg i ett skjul, att tillaga den till oss på kvällen. Det var sjukt gott. Till middagen fick vi öl och små enportionspåsar i plast med gin eller vodka, som kostade två kronor styck och gick utmärkt att blanda med exempelvis Stoney Tangawizi, ingefärsläsk.
En annan dag var vi ute och snorklade utanför en mindre ö på östsidan. Ett gäng från Sofias universitet råkade vara på Zanzibar samtidigt som oss, de hade läst en kurs i global hälsa i Dar es Salaam och gjorde oss sällskap på snorklingen. Bäst på hela dagen var färden tillbaka, då vår kapten spände upp ett stort segel i kokospalms-masten och seglade oss hem. Vi låg på trätaket i flera timmar och njöt av gunget och eftermiddagssolen.
Rummet vi bodde i var som en trädkoja med en trappa upp, mörkt trägolv och fina mönstrade textilier upphängda över papperstunna myggnätsväggar.
Sista dagen åkte vi tillbaka till Stone Town och tog en liten träbåt till Prison Island en bit utanför. Där bodde gigantiska sköldpaddor varav vissa var nästan 200 år gamla. De måste ju vara bland de äldsta nu levande varelserna på hela jorden. Ballt. Vill också vara en sköldpadda.
Och sen sa jag och S hejdå till Nicole och några av dem vi hängt med och tog färjan till Dar es Salaam (N skulle flyga direkt från Zanzibar). Där hade vi stämt träff med en koreansk kille som jobbar på Samsung och som vi snackat med i Stone Town. Han hämtade oss med sin privatchaufför (yey praktiskt) och tog oss med till en restaurang med fantastiska skaldjur medan våra många och tunga väskor väntade tryggt och säkert i hans bil. Jag och S gjorde mental high five så fort våra blickar möttes, gött att lyckas göra något av våra åtta timmar i Dar es Salaam istället för att direkt dra till flygplatsen och sitta där och glo.
Kvällen avslutades med en öl på takbaren på Dars finaste hotell, där Barack Obama ska bo om två veckor – vakterna sökte igenom bilen efter bomber. Vi satt där på taket och såg vattnet och glittret från staden i någon sorts konstig aura av flärd efter en tids betydligt mer primitivt leverne och det hela kändes som en knäpp men härlig avslutning på resan.
03.35 lyfte planet hemåt och innan vi landade konstaterade S att vi borde resa mer ihop, för precis allting löser sig så himla smidigt och bra när vi gör det.
Liten tanzanisk ordlista med ord vi använt/hört triljarder gånger dagligen:
Jambo - hej
Mambo (eller mambo vipi, eller salama) - hur är läget?
Poa poa (eller mambo fresh, eller salama) - bra bra
Karibu sana - välkommen
Ahsante sana - tack så mycket
Pole pole - sakta sakta
Någon gång köpte vi och ett gäng britter vi hängde med fisk direkt från en av fiskargubbarna och bad en liten lokal restaurang, som låg i ett skjul, att tillaga den till oss på kvällen. Det var sjukt gott. Till middagen fick vi öl och små enportionspåsar i plast med gin eller vodka, som kostade två kronor styck och gick utmärkt att blanda med exempelvis Stoney Tangawizi, ingefärsläsk.
En annan dag var vi ute och snorklade utanför en mindre ö på östsidan. Ett gäng från Sofias universitet råkade vara på Zanzibar samtidigt som oss, de hade läst en kurs i global hälsa i Dar es Salaam och gjorde oss sällskap på snorklingen. Bäst på hela dagen var färden tillbaka, då vår kapten spände upp ett stort segel i kokospalms-masten och seglade oss hem. Vi låg på trätaket i flera timmar och njöt av gunget och eftermiddagssolen.
Rummet vi bodde i var som en trädkoja med en trappa upp, mörkt trägolv och fina mönstrade textilier upphängda över papperstunna myggnätsväggar.
Sista dagen åkte vi tillbaka till Stone Town och tog en liten träbåt till Prison Island en bit utanför. Där bodde gigantiska sköldpaddor varav vissa var nästan 200 år gamla. De måste ju vara bland de äldsta nu levande varelserna på hela jorden. Ballt. Vill också vara en sköldpadda.
Och sen sa jag och S hejdå till Nicole och några av dem vi hängt med och tog färjan till Dar es Salaam (N skulle flyga direkt från Zanzibar). Där hade vi stämt träff med en koreansk kille som jobbar på Samsung och som vi snackat med i Stone Town. Han hämtade oss med sin privatchaufför (yey praktiskt) och tog oss med till en restaurang med fantastiska skaldjur medan våra många och tunga väskor väntade tryggt och säkert i hans bil. Jag och S gjorde mental high five så fort våra blickar möttes, gött att lyckas göra något av våra åtta timmar i Dar es Salaam istället för att direkt dra till flygplatsen och sitta där och glo.
03.35 lyfte planet hemåt och innan vi landade konstaterade S att vi borde resa mer ihop, för precis allting löser sig så himla smidigt och bra när vi gör det.
Liten tanzanisk ordlista med ord vi använt/hört triljarder gånger dagligen:
Jambo - hej
Mambo (eller mambo vipi, eller salama) - hur är läget?
Poa poa (eller mambo fresh, eller salama) - bra bra
Karibu sana - välkommen
Ahsante sana - tack så mycket
Pole pole - sakta sakta
6 kommentarer:
Vilken resa du gjort o fantastiska bilder! Kram
Åh herregud! Jag måste åka dit, det ser helt underbart ut, och dina bilder alltså, DU ÄR SÅ BRA! <3
Vilka bilder!! Verkligen som en paradisplats!
Ja herregud vilka bilder, vilken resa, Tack för att du delar med dig!!!
Samma som ovan. Fantastiska foton! Och shit vad du ser solbränd frisk och härlig ut <3
<3!
Skicka en kommentar