Ibland förstår jag verkligen att folk väljer bil framför kollektivtrafik. Vissa dagar kan ALLT gå fel. Som när jag åkte till jobbet igår kväll för att jobba natt.
Jag satt på ettans spårvagn. Läste lite, smsade några vänner och skrev ner några ideer till en artikel jag håller på med. Då ringde en kille från Ordfront och erbjöd mig en billig årsprenumeration samt 4 gratis böcker, vilket såklart lät intressant. Jag snackade med honom, tittade ut genom rutan men märkte inte att vi passerade Marklandsgatan där jag skulle byta till buss 82. Suck. Jag hoppade av en hållplats senare, och fick rusa tillbaka, i hopp om att hinna med bussen. Sprang andfådd längs spårvagnsrälsen, försökte gena över en knagglig gräsmatta, upp och ner genom buskar och allmän terräng. Tog mig även över stängsel, med laptopen tungt hängandes på axeln.
Väl tillbaka på Marklandsgatan kom lyckligtvis buss 82, precis i rätt tid, och jag steg på, nöjd. Bussen körde och något kändes fel. Så vid Frölunda Torg frågade jag för säkerhets skull om den verkligen gick till Brottkärr.
"Nej", svarade chauffören.
"Men jag SÅG att det stod 82 på den!" sa jag lite dumt.
"Ja, men det gjorde det också." Mr. Chaufför gav mig ett stort leende. "Jag kom som en 82a, men sedan switchade jag om till 94 innan vi fortsatte!"
Eh, jaha? Switchade om?
Fick hur som helst lov att ta spårvagenen tillbaka till Marklandsgatan, IGEN! Kom fram och såg 82an stå där; YES! Försäkrade mig om att den gick mot Skintebo och jajjamän, det skulle den göra. Men, insåg jag efter en stund, den gick inte till min hållplats utan stannade en halvtimmes promenad därifrån. Eftersom bara varannan bussjävel går ner till Ågrenska där jag jobbar.
Jag trodde inte att det var sant. Började promenera på den lilla slingriga väg som leder ner till havet, och när en snäll kvinna körde förbi slängde jag upp en tumme utifallatt. Och hon stannade! Samt körde mig HELA vägen ner till havet, över till Lilla Amundön, genom grinden och ner till parkeringen. Underbara människa.
Jag kom in till mina arbetskamrater, endast 6 minuter sen, och talade om att "Jag liftade med kvinnan som bor i ladan mittemot busshållplatsen".
"Det är ju ICA-Stigs fru! Du vet, Stig i ICA-reklamerna!"
... och så plötsligt förvandlades en enormt störig kollektivtrafiksresa till en rätt kul anekdot. ICA-stigs fru, liksom. Jag är nog nästan lite känd nu.
tisdag 13 februari 2007
ICA-Stigs fru
skrev Johanna klockan 14:40
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Å, vilken underbar vardagsmagihistoria!
Även om jag tycker chauffören var rätt fräck som bytte ut bussnumret utan att tala om det. En gissning är att han inte var nöjd med sitt jobb och därför måste låta sin citronsyrade verklighet pysa över på oskyldiga också...
bte. Klart att du är känd!
thanks maria! ;)
hahaha ja skratta så ja grät,när ja läste det där =) men men på talomingenting, så härigud ica stig är inte alls sådär glad som i reklamen ja försökte när han va hos handla hos mig på ica maxi stormarknad i högsbo o han skulle ha kyckling va riktigt sur o otrevlig sa inte ens tack,när ja hjälpte han ;D (intresseklubben antecknar säg himmla suris =)
Det där var lite mysigt... Ha ha!
Å, ja visst e du lite känd... snart kommer man ju kunna läsa din signatur lite här och var i mediavärlden - promise!
Är hemma idag och skriver hemtenta (eller ja...hmm... surfar i pyjamasbyxor på golvet fast jag borde sitta vid köksbordet och plugga). Hoppas allt rullar på finfint för dig!
Pöss pöss på Alla Hjärtans Dag!
Coolt. Det är minsann inte alla som får lift av kändisars fruar till jobbet. Och det där strulandet med bussarna var också lite coolt. På sitt sätt.
(Även om jag tvivlar på att du håller med om det sistnämnda.)
haha ja. "coolt" var kanske inte det ord som snabbast poppade upp i huvudet när jag för TREDJE gången fick ta mig till marklandsgatan.
Men Ica-Stigs fru var ju coolt, där får jag allt hålla med dig!
Aah, jag älskar såna där vardagshistorier. Särskilt som det piggar upp mig att det inte bara är jag som råkar ut för dem. Fast det ordnar sig ju riktigt bra för dig :)
Så kan det gå när inte haspen är på! Det kanske visar på att vi borde lämna det olåst lite oftare, man vet aldrig vem som vil göra inbrott :)
Skicka en kommentar