Kolla! Ett förskolebarn!!

I måndags vaknade vi upp som föräldrar till ett förskolebarn. Stort! Det ingav allt en liten milstolpskänsla att promenera till förskolan ihop med denne lille på morgonen (med pauser för att plaska i fontänen, plocka fallfrukt och slänga grus – det ska bli intressant att göra samma promenad under vanliga stressade vardagsmorgnar, hehe). Jag är i alla fall glad att Nils hann lära sig gå ordentligt innan starten så att han inte blir helt nermejad av de stora barnen (lika mycket). 

Det är 1-5-åringar i gruppen och det verkar han tycka är svinroligt. Barnen vi träffat hittills är ohyggligt rara, personalen verkar go och bra och gården (som ligger på baksidan av Kafé Kringlan och därför doftar nybakat, true story) grön och lummig. Skulle verkligen säga att inskolningen går finfint hittills, men då har vi i och för sig inte lämnat än eftersom jag är med hela tiden de första dagarna. Så den vanskligaste biten återstår. Hoppas väldigt mycket att han ska vara helt cool med att vara kvar där själv på fredag för hur sjutton löser man annars att gå därifrån?

Men ja. Nu är det bara att sitta och vänta på ett kommande vabb-maraton va? (En av pedagogerna berättade till exempel ingående idag om en hemskt elak halsfluss som två tvillingar nyss hade haft och som hon hoppades att de var helt friska ifrån. Jorå. Bara att vara beredd!)

Och hur som helst: Tack alla skattebetalare som gör att vi får allt det här superba varje månad för en fullt överkomlig peng. Det är faktiskt fantastiskt ju!