Alla gör ju den här listan om skola och jobb just nu, så jag rättar mig i ledet och gör en likadan.
Vad ville du bli när du var liten?
Arkeolog först tror jag, mest för att pappa var så pepp på det och inspirerade mig. Sen var det journalist som gällde från rättså tidig ålder. Det har alltid känts självklart att jobba med text.
Vad trodde du att du skulle bli när du var tonåring?
Journalist. Alternativt ha någon form av rädda världen-jobb (hehehe ungdomens naivitet osv).
Gick du någon nishad gymnasielinje?
Nej, natur. Mest för att det var "lika bra" för att det gav behörighet till allt. Jag hade väldigt lätt för mig i skolan men var inte intresserad av naturämnena egentligen, så på det viset var det väl ett ologiskt val. Men jag trivdes. Blev dock provocerad när mina klasskompisar tyckte att kemi var superspännande minns jag, och bara hallå det måste ju ändå vara mer intressant med ämnen som handlar om MÄNNISKOR.
Vad hade du för betyg?
MVG i det allra mesta, och något VG (i Matte D och något mer tror jag... kanske Fysik B? Minns inte riktigt längre). Hade 19,4 av 20 i snitt.
Vilka var dina bästa och sämsta ämnen?
Bästa: svenska, engelska, spanska, samhällskunskap, geografi, sådana ämnen. Gillade matte också! Kemi och fysik tyckte jag var meget meget trist.
Utbildade du dig efter gymnasiet?
Japp (fast jobbade och reste i två år först). På universitetet läste jag först Utveckling och Internationellt Samarbete, UIS, i ett år. Sen Journalisthögskolan på JMG i Göteborg (examen 2009). Efter det har jag läst en massa distanskurser på olika universitet, som franska, fred- och konfliktvetenskap, Latinamerikas sociala och politiska processer och digital bildbehandling.
Vilket var ditt allra första jobb?
Jag sorterade videofilmer på AV-Media som låg i bottenvåningen i huset där min pappa jobbade. AV-Media var de som lånade ut videofilmer till skolor, så varje helg kom det in hundratals filmer med typ tiosiffriga nummer på som skulle sorteras in i arkiven. Det gjorde jag på lördagsförmiddagar för 53 kronor i timmen. Med radion på ashög volym eftersom jag var ensam i hela kontorsbyggnaden. Tror jag gick i sjuan.
Vad har du mer haft för yrken?
Jobbat på fantastiska Ågrenska med barn med olika former av funktionsnedsättning (detta gjorde jag massor av somrar och även på helger från ålder 17 till kanske 24?), sen som personlig assistent åt världens roligaste lilla kille med OI, medfödd benskörhet. (Han fyllde nio precis när jag började, och i år blir han 22. Har fortfarande kontakt med familjen). Jag har också jobbat i köket på ett hotell i Bern.
Mitt första journalistjobb var ett sommarvik innan jag var klar med utbildningen, då jag var programledare för ett morgonprogram i P4. Jag och min programledarkollega (som också var min kille då, hehe) gjorde allt i produktionen: självkörde det tekniska, planerade allt innehåll (fyra timmar sändning varje dag), bjöd in gäster, gjorde inslag, hittade på tävlingar, HF:ade från olika grejer osv. Asroligt och asläskigt. Sen har jag jobbat på vik på GP och DN i massa olika omgångar. Frilansat i några år och varit redaktör för dokumentationer om sällsynta sjukdomar och syndrom, för tidigare nämnda Ågrenska. Har också varit redaktör på samhällsmagasinet Re:public.
När hamnade du på den banan du är i idag?
Har som sagt nästan alltid vetat att jag vill bli journalist, men helt givet blev det väl när jag väl sökte till journalisthögskolan. Bokade om min hemresa från Sydamerika för att göra antagningsprovet i början av december 2005.
Vilken är stunden då du liksom visste att du är på rätt väg?
När jag gjorde min första kortpraktik på GP Utland och chefen sa "jamen skriv om något i världen som intresserar dig" och jag insåg att jag var fri att berätta om typ vad som helst i hela världen för hundratusentals (nåja) läsare. Den känslan. Kan man ha ett bättre jobb? (Tror jag skrev om abortlagstiftning i Nicaragua efter det samtalet).
Vad brukar du få höra att du är bra på i ditt jobb?
Att jag är bra på själva hantverket, på att bygga en text. När jag jobbade med utrikesjournalistik sa flera personer att jag plockade fram oväntade nyheter som inte brukade få så mycket svenskt medieutrymme, vilket gjorde mig väldigt glad! Jag kommer bäst till min rätt när jag får skriva långt tror jag, och har också haft turen att alltid få göra det (alltså längre reportage, personporträtt och nyhetsfördjupningar snarare än korta nyhetsartiklar). Och så ger jag aldrig upp även om saker börjar krångla. En väldigt användbar egenskap i det här jobbet.
Vilka är dina sämsta sidor på arbetet?
Jag blir lätt väldigt splittrad i huvudet om jag har för många olika saker att göra på samma gång. Det kan göra mig ineffektiv eftersom jag då duttjobbar med allting samtidigt.
Vad går ditt nuvarande jobb ut på?
Jag är redaktör för Göteborgs-Postens helgmagasin Två Dagar. Gick i vintras ifrån att frilansa till att vara anställd av en byrå som gör GP:s bilagor (och en massa annat, olika former av tidnings- och tv-produktion).
Som redaktör bestämmer jag och min redaktörskollega vilka reportage och ämnen vi ska ha (vi får in förslag från frilansar men hittar också på egna grejer), vilka porträttpersoner vi ska intervjua, beställer frilansmaterial och lägger ut jobben, textredigerar och bearbetar, pratar om formen med vår formgivare, osv osv osv. Det är högt tempo och jag får tusen mail om dagen känns det som, men det är otroligt roligt.
Tre saker du är extra stolt över att du gjort i ditt jobb?
1. Precis när jag skulle börja frilansa blev jag erbjuden ett reportervik som skulle övergå i en fast tjänst. Jag var verkligen inställd på att börja frilansa då, och fick därför ångest av erbjudandet. Visste att många hade sökt tjänsten och kände mig som en otacksam idiot som inte blev glad. Jag ringde mina föräldrar och nästangrät i panik, från London där jag var med en fotografkollega på en av mina första frilansresor. Mina kloka föräldrar sa "men du vill ju inte ha det här jobbet, tacka nej då!".
Och det gjorde jag, och började frilansa som jag hade tänkt. Bästa valet ever, ångrade mig inte en sekund en enda gång. Är stolt över att jag vågade lita på att det skulle gå.
2. Att min första reportageresa som frilans gick till ockuperade Västsahara. Det är inte precis världens lättaste plats att jobba på som journalist. Men lika bra att köra hårt direkt tänkte jag, och det var det ju!
3. Att jag lyckats se till att bara ha jobb som jag verkligen gillar. Jag identifierar mig mycket med min yrkesroll och har jättesvårt att föreställa mig att ha det på ett annat sätt. Känns som en total ynnest att få tycka om sitt jobb så mycket, ett privilegium som jag har vett att uppskatta!
Vad skulle du vilja jobba med om du inte gjorde det du gör nu?
Om jag inte var journalist skulle jag kanske ha jobbat på någon stor organisation som jobbar med utvecklingssamarbete i någon form. Tror det hade varit spännande. Har förresten också en hemlig dröm om att bli möbelsnickare! Den är dock helt orealistisk (kan ingenting såndant, alls) och helt baserad på en romantiserad bild jag har, bara. Men det verkar ju lite magiskt, gör det inte? (Ja, jag tänker på dig här, Apple Dear).
Vad tror du skulle vara det sämsta jobbet för dig?
Något som kändes menlöst. Ska man ägna något åtta timmar om dagen måste det kännas som att man gör något vettigt (och roligt) av tiden.
Vad gör du om fem år?
Är journalist och gillar det jag gör (men exakt vad är svårt att säga pga väldigt oförutsägbar bransch). Jobbar på en reportagebok vid sidan om de vanliga uppdragen.
Vad gör du när du är 60 år?
Förhoppningsvis känner jag mig fortfarande stimulerad av det jag håller på med och stolt över vad jag åstadkommit när jag blickar tillbaka. Jag börjar antagligen dagdrömma lite om tillvaron som pensio som börjar skönjas vid horisonten. Älskar ju som sagt att jobba, men älskar ännu mer att vara ledig. (Vem gör inte det!?)
Vad skulle det stå på ditt visitkort om du fick drömma?
Kanske skrivande chefredaktör för ett utrikespolitiskt nyhetsmagasin.
Vad ville du bli när du var liten?
Arkeolog först tror jag, mest för att pappa var så pepp på det och inspirerade mig. Sen var det journalist som gällde från rättså tidig ålder. Det har alltid känts självklart att jobba med text.
Vad trodde du att du skulle bli när du var tonåring?
Journalist. Alternativt ha någon form av rädda världen-jobb (hehehe ungdomens naivitet osv).
Gick du någon nishad gymnasielinje?
Nej, natur. Mest för att det var "lika bra" för att det gav behörighet till allt. Jag hade väldigt lätt för mig i skolan men var inte intresserad av naturämnena egentligen, så på det viset var det väl ett ologiskt val. Men jag trivdes. Blev dock provocerad när mina klasskompisar tyckte att kemi var superspännande minns jag, och bara hallå det måste ju ändå vara mer intressant med ämnen som handlar om MÄNNISKOR.
Vad hade du för betyg?
MVG i det allra mesta, och något VG (i Matte D och något mer tror jag... kanske Fysik B? Minns inte riktigt längre). Hade 19,4 av 20 i snitt.
Vilka var dina bästa och sämsta ämnen?
Bästa: svenska, engelska, spanska, samhällskunskap, geografi, sådana ämnen. Gillade matte också! Kemi och fysik tyckte jag var meget meget trist.
Utbildade du dig efter gymnasiet?
Japp (fast jobbade och reste i två år först). På universitetet läste jag först Utveckling och Internationellt Samarbete, UIS, i ett år. Sen Journalisthögskolan på JMG i Göteborg (examen 2009). Efter det har jag läst en massa distanskurser på olika universitet, som franska, fred- och konfliktvetenskap, Latinamerikas sociala och politiska processer och digital bildbehandling.
Vilket var ditt allra första jobb?
Jag sorterade videofilmer på AV-Media som låg i bottenvåningen i huset där min pappa jobbade. AV-Media var de som lånade ut videofilmer till skolor, så varje helg kom det in hundratals filmer med typ tiosiffriga nummer på som skulle sorteras in i arkiven. Det gjorde jag på lördagsförmiddagar för 53 kronor i timmen. Med radion på ashög volym eftersom jag var ensam i hela kontorsbyggnaden. Tror jag gick i sjuan.
Vad har du mer haft för yrken?
Jobbat på fantastiska Ågrenska med barn med olika former av funktionsnedsättning (detta gjorde jag massor av somrar och även på helger från ålder 17 till kanske 24?), sen som personlig assistent åt världens roligaste lilla kille med OI, medfödd benskörhet. (Han fyllde nio precis när jag började, och i år blir han 22. Har fortfarande kontakt med familjen). Jag har också jobbat i köket på ett hotell i Bern.
Mitt första journalistjobb var ett sommarvik innan jag var klar med utbildningen, då jag var programledare för ett morgonprogram i P4. Jag och min programledarkollega (som också var min kille då, hehe) gjorde allt i produktionen: självkörde det tekniska, planerade allt innehåll (fyra timmar sändning varje dag), bjöd in gäster, gjorde inslag, hittade på tävlingar, HF:ade från olika grejer osv. Asroligt och asläskigt. Sen har jag jobbat på vik på GP och DN i massa olika omgångar. Frilansat i några år och varit redaktör för dokumentationer om sällsynta sjukdomar och syndrom, för tidigare nämnda Ågrenska. Har också varit redaktör på samhällsmagasinet Re:public.
När hamnade du på den banan du är i idag?
Har som sagt nästan alltid vetat att jag vill bli journalist, men helt givet blev det väl när jag väl sökte till journalisthögskolan. Bokade om min hemresa från Sydamerika för att göra antagningsprovet i början av december 2005.
Vilken är stunden då du liksom visste att du är på rätt väg?
När jag gjorde min första kortpraktik på GP Utland och chefen sa "jamen skriv om något i världen som intresserar dig" och jag insåg att jag var fri att berätta om typ vad som helst i hela världen för hundratusentals (nåja) läsare. Den känslan. Kan man ha ett bättre jobb? (Tror jag skrev om abortlagstiftning i Nicaragua efter det samtalet).
Vad brukar du få höra att du är bra på i ditt jobb?
Att jag är bra på själva hantverket, på att bygga en text. När jag jobbade med utrikesjournalistik sa flera personer att jag plockade fram oväntade nyheter som inte brukade få så mycket svenskt medieutrymme, vilket gjorde mig väldigt glad! Jag kommer bäst till min rätt när jag får skriva långt tror jag, och har också haft turen att alltid få göra det (alltså längre reportage, personporträtt och nyhetsfördjupningar snarare än korta nyhetsartiklar). Och så ger jag aldrig upp även om saker börjar krångla. En väldigt användbar egenskap i det här jobbet.
Vilka är dina sämsta sidor på arbetet?
Jag blir lätt väldigt splittrad i huvudet om jag har för många olika saker att göra på samma gång. Det kan göra mig ineffektiv eftersom jag då duttjobbar med allting samtidigt.
Vad går ditt nuvarande jobb ut på?
Jag är redaktör för Göteborgs-Postens helgmagasin Två Dagar. Gick i vintras ifrån att frilansa till att vara anställd av en byrå som gör GP:s bilagor (och en massa annat, olika former av tidnings- och tv-produktion).
Som redaktör bestämmer jag och min redaktörskollega vilka reportage och ämnen vi ska ha (vi får in förslag från frilansar men hittar också på egna grejer), vilka porträttpersoner vi ska intervjua, beställer frilansmaterial och lägger ut jobben, textredigerar och bearbetar, pratar om formen med vår formgivare, osv osv osv. Det är högt tempo och jag får tusen mail om dagen känns det som, men det är otroligt roligt.
Tre saker du är extra stolt över att du gjort i ditt jobb?
1. Precis när jag skulle börja frilansa blev jag erbjuden ett reportervik som skulle övergå i en fast tjänst. Jag var verkligen inställd på att börja frilansa då, och fick därför ångest av erbjudandet. Visste att många hade sökt tjänsten och kände mig som en otacksam idiot som inte blev glad. Jag ringde mina föräldrar och nästangrät i panik, från London där jag var med en fotografkollega på en av mina första frilansresor. Mina kloka föräldrar sa "men du vill ju inte ha det här jobbet, tacka nej då!".
Och det gjorde jag, och började frilansa som jag hade tänkt. Bästa valet ever, ångrade mig inte en sekund en enda gång. Är stolt över att jag vågade lita på att det skulle gå.
2. Att min första reportageresa som frilans gick till ockuperade Västsahara. Det är inte precis världens lättaste plats att jobba på som journalist. Men lika bra att köra hårt direkt tänkte jag, och det var det ju!
3. Att jag lyckats se till att bara ha jobb som jag verkligen gillar. Jag identifierar mig mycket med min yrkesroll och har jättesvårt att föreställa mig att ha det på ett annat sätt. Känns som en total ynnest att få tycka om sitt jobb så mycket, ett privilegium som jag har vett att uppskatta!
Vad skulle du vilja jobba med om du inte gjorde det du gör nu?
Om jag inte var journalist skulle jag kanske ha jobbat på någon stor organisation som jobbar med utvecklingssamarbete i någon form. Tror det hade varit spännande. Har förresten också en hemlig dröm om att bli möbelsnickare! Den är dock helt orealistisk (kan ingenting såndant, alls) och helt baserad på en romantiserad bild jag har, bara. Men det verkar ju lite magiskt, gör det inte? (Ja, jag tänker på dig här, Apple Dear).
Vad tror du skulle vara det sämsta jobbet för dig?
Något som kändes menlöst. Ska man ägna något åtta timmar om dagen måste det kännas som att man gör något vettigt (och roligt) av tiden.
Vad gör du om fem år?
Är journalist och gillar det jag gör (men exakt vad är svårt att säga pga väldigt oförutsägbar bransch). Jobbar på en reportagebok vid sidan om de vanliga uppdragen.
Förhoppningsvis känner jag mig fortfarande stimulerad av det jag håller på med och stolt över vad jag åstadkommit när jag blickar tillbaka. Jag börjar antagligen dagdrömma lite om tillvaron som pensio som börjar skönjas vid horisonten. Älskar ju som sagt att jobba, men älskar ännu mer att vara ledig. (Vem gör inte det!?)
Kanske skrivande chefredaktör för ett utrikespolitiskt nyhetsmagasin.
1 kommentar:
Västsahara territorium inte upptagen. Vi är suveräna söder Marocko sedan 1975. Vi är trötta på de vanföreställningar och manövrar i algeriet agenter i Sverige. Tack
Skicka en kommentar