Jag och Nils har varit i Stockholm i några dagar och nu är vi på väg hem med tåget. Detta oerhörda hände just: Barnvagnen fick plats på tåget utan att plockas isär, och sätena i närheten inkl samtliga fyra säten runt ett bord var lediga. Tror knappt det är sant. Nils var först skitnöjd över att få sitta i egen stol, sedan somnade han innan vi ens hann ut ur Stockholm så nu sitter jag här och har EGENTID. Ska äta mitt godis, dricka min läsk och läsa min bok medan jag bara har min egen kropp att hålla koll på!
För övrigt "lite" skillnad mot tågresan till Sthlm, då det var fullt överallt så att vagnen inte fick plats, snubben i bistron skällde ut mig och sa att jag absolut inte fick sitta med barnvagn där no matter what (det fanns hur mycket plats som helst), och vi till slut fick placera vagnchassit i en tågvagn, liggdelen i en annan, väskan på ett tredje ställe. Nils satt i mitt knä men leksakerna, blöjor och annat som kanske kunnat vara bra att ha låg såklart i någon av väskorna någon helt annan stans än där vi satt. Mot slutet spred sig en härlig doft i tågvagnen..
Jaja, vi överlevde i alla fall. Fick hjälp av en underbar kvinna som skällde tillbaka på bistro-snubben och spydigt rättade honom när han uttalade ordet "premisser" fel. Det var kul!
Grejer vi gjort i Stockholm, i kronologisk ordning:
1. Hälsat på min fina kompis E, som har hjärtesorg. Det var fint att få krama om henne, dricka vin och prata hela kvällen, men hemskt att se henne ledsen. There sure are douches out there, tyvärr.
2. Hälsat på Johan och Lisa och barnen i Huddinge. (Johan är mitt ex från förr, numera mycket god vän). Vidar och Ruben tyckte att Nils var "en gullig och jätteliten bebis". Nils tyckte att de var jättecoola och jättespännande stora barn, (förutom när han fick en feberdipp under eftermiddagen och varken ville somna eller äta. Jag kände mig helt ställd eftersom han aldrig haft feber förut. Men när han väl lyckades ta sig en powernap efter 40 (!) minuters nattande återfick han krafterna, och när vi var på väg in till stan igen en stund senare spanade han in pendeltågen med förtjusta rop: )
3. Vi har också hängt med Linneorna. Ena Linnean är min brors tjej, den andra är Axels syster. De är båda fantastiska och gillar dessutom varann, bingo. (Min brolla var dock i Göteborg). Vi lagade vietnamesiska vårrullar med jordnötssås och nuoc cham och nu vill jag aldrig äta något annat.
Jag och barnet tog sovmorgon. Kanske den kornigaste bild jag någonsin lagt upp men kolla hur jämn min tandrad ser ut!
4. De två sista dagarna har vi varit med på produktionsveckan för nästa nummer av Re:public, resans huvudanledning. Nils närvaro må ha minskat min jobbeffektivitet en aning men han var bra på att sprida god stämning. Framför allt ville vi ju ändå mest fika och hänga med det ljuvliga redaktionskollektivet. (Väljer att blunda för det sorgliga att jag ju inte kommer vara med och göra Re:public på ett tag framöver pga nya jobbet.)
Det var det! Nu längtar vi båda väldigt mycket efter Axel som väntar på perrongen när vi kommer fram. Såklart försenade, det är ju SJ vi snackar om. Men värre saker har ju hänt.
För övrigt "lite" skillnad mot tågresan till Sthlm, då det var fullt överallt så att vagnen inte fick plats, snubben i bistron skällde ut mig och sa att jag absolut inte fick sitta med barnvagn där no matter what (det fanns hur mycket plats som helst), och vi till slut fick placera vagnchassit i en tågvagn, liggdelen i en annan, väskan på ett tredje ställe. Nils satt i mitt knä men leksakerna, blöjor och annat som kanske kunnat vara bra att ha låg såklart i någon av väskorna någon helt annan stans än där vi satt. Mot slutet spred sig en härlig doft i tågvagnen..
Jaja, vi överlevde i alla fall. Fick hjälp av en underbar kvinna som skällde tillbaka på bistro-snubben och spydigt rättade honom när han uttalade ordet "premisser" fel. Det var kul!
 |
| Här ser vi ju tämligen harmoniska ut men det var rätt svettigt irl. |
1. Hälsat på min fina kompis E, som har hjärtesorg. Det var fint att få krama om henne, dricka vin och prata hela kvällen, men hemskt att se henne ledsen. There sure are douches out there, tyvärr.
2. Hälsat på Johan och Lisa och barnen i Huddinge. (Johan är mitt ex från förr, numera mycket god vän). Vidar och Ruben tyckte att Nils var "en gullig och jätteliten bebis". Nils tyckte att de var jättecoola och jättespännande stora barn, (förutom när han fick en feberdipp under eftermiddagen och varken ville somna eller äta. Jag kände mig helt ställd eftersom han aldrig haft feber förut. Men när han väl lyckades ta sig en powernap efter 40 (!) minuters nattande återfick han krafterna, och när vi var på väg in till stan igen en stund senare spanade han in pendeltågen med förtjusta rop: )
3. Vi har också hängt med Linneorna. Ena Linnean är min brors tjej, den andra är Axels syster. De är båda fantastiska och gillar dessutom varann, bingo. (Min brolla var dock i Göteborg). Vi lagade vietnamesiska vårrullar med jordnötssås och nuoc cham och nu vill jag aldrig äta något annat.
Jag och barnet tog sovmorgon. Kanske den kornigaste bild jag någonsin lagt upp men kolla hur jämn min tandrad ser ut!
4. De två sista dagarna har vi varit med på produktionsveckan för nästa nummer av Re:public, resans huvudanledning. Nils närvaro må ha minskat min jobbeffektivitet en aning men han var bra på att sprida god stämning. Framför allt ville vi ju ändå mest fika och hänga med det ljuvliga redaktionskollektivet. (Väljer att blunda för det sorgliga att jag ju inte kommer vara med och göra Re:public på ett tag framöver pga nya jobbet.)
Det var det! Nu längtar vi båda väldigt mycket efter Axel som väntar på perrongen när vi kommer fram. Såklart försenade, det är ju SJ vi snackar om. Men värre saker har ju hänt.
5 kommentarer:
Vad fint ni ser ut att ha! Första gången jag åkte tåg själv med båda barnen blev jag också utskälld i bistron. För att jag värmde ersättningsvatten i micron. Började gråta, då mjuknade bistrotanten.
Men vad är det med dem? Kan de inte bara fatta att det inte är assmidigt att åka tåg med barn/barnvagn och UNDERLÄTTA lite för en?
Usch vilken dum bistroman, men grym kvinna! På vilket sätt uttalade han premisser? Måste få veta! :D
Haha! När kvinnan försvarade mig och bara "det är ju helt SJUKT att du inte låter dem sitta här" sa han "jag talar bara om permisserna!". Hon: "fnys, det heter P-R-E-M-I-S-S-E-R". Hehe.
Då hade jag alltså varit på perrongen 30 min innan avgång, bett personalen hjälpa mig med att visa var vagnen kunde stå, men ändå inte fått hjälp.. Nåja, allt löser sig ju alltid och hemresan var GULD.
Skicka en kommentar