Boken

Och plötsligt en vanlig dag i november gör vi det, jag och Erik, min fotografkollega och vän. Vi sätter igång med ett bokprojekt. Ett bokprojekt. Jag myser av bara ordet, drömmer, tänker på hur det ska bli att hålla den färdiga produkten i handen och känna lukten av nytryckt papper. Dra handen över sidorna och känna att det här har vi gjort, det här har allt arbete landat i. Om två år eller vad det kan ta, jag antar att det tar jättelångtid att göra en bok. 

Men en bok ska det bli hur som helst. En samling reportage och bilder om ett intressant och angeläget ämne, som kräver massor av research och ganska många vändor till destinationer i fjärran länder. En reportagebok av det slag jag alltid drömt om att göra. 

Förutom att spika ämne bland ett par intressanta förslag vi haft uppe, och löst börja planera ett upplägg, har vi också redan haft ett möte som nästan helt gått ut på att titta på snygga böcker och drömma om hur vår ska se ut. Rent fysiskt alltså. Om den ska ha hård pärm eller mjuk, vara i pocketstorlek eller stort coffetableformat eller kanske i någon innovativ form som ett tjockt inbundet magasin med matta blad. Hur pappret ska vara, blankt eller matt och hur tjockt, och hur vi ska lösa det så att bilderna får tala mest i vissa reportage och texten i andra. Hur långa texterna får vara, hur många bilder, vilken typ. Vilken ordning. När man gör en egen bok får man bestämma allt själva. Tror vi i alla fall. 

Och nu har vi börjat.