Surf's up dude!

... and bali belly.

Nu ar vi pa Bali, Indonesien och har mott upp med Nicole och Martin! Otroligt skoj att motas upp efter var maratonresa fran Malapascua. Pa formiddagen innan vi flog fran Cebu fick jag lite feber i ett par timmar eftersom saret pa min fot (japps, det var min fot ni sag pa bilden) blivit infekterat. Men doktor Johan pillade i saret med en nal och spritade det, sa efter 3-4 timmar forsvann bade infektion och feber. Saret ar snart lakt och har inte varit till mer besvar. Vi flog till Manila, och vidare darifran till Jakarta, dar vi tillbringade natten utomordentligt bekvamt sovandes pa en bank utanfor flygplatsen.. Pa formiddagen i tisdags flog vi fran Java till Bali och har ar vi alltsa nu.

Veckan har hittills mestadels agnats at surfing, helt sjukt roligt. Utvecklingen har sett ut ungefar som foljer:

Dag 1: Vi hade lite problem med att bara bradan (Johan valte en vykortsstallning och jag mejade nastan ner en 5-aring pa trottoaren) I vattnet lyckades alla sta upp pa bradan, dock bara pa the white wash, dvs pa vagor som redan brutit. Det ar inte jattesvart.
Dag 2: Vi borjade bli ganska duktiga pa att bara bradan utan att sla ihjal folk. Dessutom satte vi ett par blue waves var, Johan och Martin lyckades med det redan pa morgonen men sen pa eftermiddagen satte Johanna (yes, jag skriver om mig sjalv i tredje person for att det ska lata tufft) den storsta vagen for dagen och var omattligt lycklig. Och en smula stolt.
Dag 3: Vi ar alla sjukt bra pa att bara bradan. Sjukt bra. Ingen mejas ner. Dessutom har vi forstatt (eller ja, lart oss utav vara nya australiensiska surfproffs-vanner) att man maste ligga platt som fan forst och sen svanka upp nar vagen grabbar tag i en, sa att inte tippen skar ner i vattnet innan man hinner stalla sig upp. Framsteg framsteg.

Nicole har tyvarr inte hunnit surfa sa mkt annu da hon drabbats av lite feber och den o-kanda (o med tva prickar) "Bali Belly", som var och varannan backpacker har har akt pa. Martin akte pa densamma i torsdags kvall, och var saledes sjuk den tredje midsommaraftonen i rad.

Midsommaraftonen blev dock for oss friska en skon tillstallning med poolparty och Bintang. Vi har hangt ratt mycket med ett gang aussies pa 6 personer varav en ar en svensk tjej som bor i Sydney. Totalt var vi alltsa 5 svenskar, 5 australiensare, 1 amerikan och 1 balines (Ketut) pa midsommarfirandet. Ingen sill, ingen midsommarstang, ingen nubbe, inga snapsvisor, inga blomsterkransar och ingen Pripps bla. Som substitut hade vi istallet:

sill - Pringles och chips med sjogras-smak
stang att dansa runt - pool att dansa i
nubbe - arak
krans - blomma bakom orat
pripps bla - bintang

Nicole akte till sjukhus pa lordagsmorgonen och fick hora att det kan vara Tyfoid feber, men nastan med en gang efter det blev hon battre och nu ar bade hon och martin friska igen. Vi har kopt Toififee-choklad till Nicole och letat efter Tofu-glass, for att driva lite med situationen.
Igar akte vi ivag till Ubud, en liten stad uppe i bergen och dar lekte vi med apor i regnskogen, sag massa vackra risfalt, kopte lite hantverksprylar, hoppade ner i en avloppsbrunn (jag saklart) och besokte Bali Zoo som faktiskt var grymt. Se pics av den morrande tigern och enorma gorillan!

Tyvarr har det ocksa hant nagot riktigt surt. I morse nar jag vaknade insag jag att min ocean pack, med BADA mina kameror, min mp3 med (nastan) alla bilder, minneskort, kortlasare, cameracase, en del kontanter osv var stulen. Den stod jamte mitt huvud jamte sangen i natt och nagon har alltsa tagit sig in i vart rum nar vi sov och stulit allt dar inne som var viktigt for mig. Utan att vi ens vaknade. Ni som kant mig mer an 5 minuter vet att forlora kameran nog ar det enda som kan sla ner mig. Javla mupp. Flera andra pa hotellet hade rakat ut for samma sak. Vi polisanmalde och fyra skona polissnubbar hangde pa hotellet under formiddagen och gjorde sig mkt proffsiga "utredning" av arendet. oh well. Vardet pa allt jag blev av med ar over 25.000 SEK.
Men jag forsoker tappert att le at situationen. What else can you do? Forsakringen tacker en del av det och yada yada...

I morrn aker vi vidare till Gili Islands utanfor Lombok... sma pluttiga vackra paradisoar med bra snorkling, hoppas vi. Ska bli jatteroligt!

Mabuhai och MANTA!!

Inlagget nedan finns aven att lasa med bilder ...har!

Malapascua har varit helt fantastiskt. Just nu sitter jag i Cebu City pa Cebu och i eftermiddag flyger vi vidare. Forst Manila, sen Jakarta, sen till Bali i morrn bitti.

Vi lamnade on igar tillsammans med Paul, en ny kompis fran Toronto, och vi lyckades nastan overtala honom att dra med oss till Bali. Men han har bara 5 dar kvar pa semester och hembiljett harifran so it didnt really make sense =) Tillsammans med honom och ett gang skona manniskor fran england, usa, australien och irland har vi tillbringat dagarna med sol och bad, chokladmilkshake under palmerna, backgammon, hangmattor och red horse-ol pa stranden. Localsen ar valdigt fortjusta i Bon Jovi, sa jag har hort Living on a prayer i minst 3 olika versioner, minst 10 ganger (det ni Tysklandsganget! har tankt pa er varenda gang och sjungt med sa hogt att jag blivit tvungen att forklara mig efterat pga sneglande blickar fran vara nya vanner =))

DYKNINGEN har dock varit det vi sysslat med allra mest, och den har varit helt fantastisk. 3 dyk om dan i 3 dagar. Pa dykbaten fanns Johan, jag, ibland nan mer av vara vanner, och inte mindre an sex personer som utgjorde "personalen". Eftermiddagsdyket dag 2 slog allt jag tidigare sett. Vi lag pa 23 meters djup pa toppen av ett undervattensberg och vantade pa att fa se manta rays, en av mitt livs allra storsta drommar. Efter en stund borjade vi simma vidare, och plotsligt borjar Ken, var DM, banka pa tanken, skrika i regulatorn och vifta som en tok. Vi vande oss om, och bara ett par meter bakom oss hade den simmat fram utan att vi markt det. En ENORM manta ray, som seglade fram i vattnet alldeles intill oss. Tank er en 5-6 meter bred filt som flyger fram som en fagel i vattnet, langsamt och harmoniskt. Jag dog av lycka. Mantan stannade med oss i 15 minuter.. fullkomligt obeskrivligt haftigt! (nu maste ni klicka har om ni inte har koll pa hur en manta ser ut: http://www.divetrip.com/photos/mantabay4.jpg)
Dessutom sag vi delfiner fran baten! De var alldeles alldeles intill oss, och hoppade sa hogt att de var ovanfor ytan i tva sekunder i taget. Fantastiskt vackra djur.

Alla var jatteexcalterade nar de fick hora om mantorna och Paul stannade en extra dag for att hanga med oss for att dyka dagen efter. och da sag vi mantor igen! Tva stycken! whoaa..... jag blir helt matt av excitement.
De andra dyken bjod pa ascoola stora hajar (!), mandarinfiskar som parade sig i skymningen, blackfiskar som andrade farg, sjohastar och massa andra tuffa saker.

Det ar inte alls manga turister pa on, det ar vart lilla gang och nagra till bara. Lokalbefolkningen pa on ar makalost mysiga... vi hyrde en moppe en dag och akte till fyren pa andra sidan on och sag solnedgangen darifran. Kandes som att man akte rakt igenom manniskors vardagsrum. Sista kvallen var det ordentlig fest, localsen hade ett enormt disco pa byns basketplan dar vi rockade loss i natten. Alla barn var supersota och dansade som gudar. Vi korde limbo med dem. De vann.
Pa filippinerna behover man inte satta ut alkoholhalten pa ol. Vi samtliga vasterlanningar pa on, vill gemensamt varna for "red horse beer". Herre min gud. Det ar nog inte 4,5:or, om man sager sa. Och de kommer i 1l-flaskor. Bakfylla ar verkligen bara fornamnet...haha.

Sista dan kom massa poliser och ett "demilishon-team" som borjade riva allt som ar byggt mindre an 20 m fran stranden. Helt galet. Enligt en lag fran 1948 far man inte bygga sa nara, sa efter en strid som pagatt i 2 ar kom nu "the government" och borjade riva allt. Sad. Men det blir nog bra i slutandan med en bredare strand.

Igar em kom vi hit till smatt o-charmiga Cebu city, och sag den annu mindre charmiga "fantastic four" pa bio. Intressant med filippino-cinema om inte annat. Kostade 7 kr. Nu ska jag vacka J, kaka frulle och sen shoppa lite innan vi aker till der flugplatz.

TACK TACK ni som skrivit har och/eller skickat mail!

Kissing bugs, goodbye Si och filipino-flaskpost

Inlagget nedan finns -med bilder- att lasa HAR.

Hej igen!

Nu ar vi pa Malapascua, en filippinsk o som verkligen definierar ordet paradis. Vi dyker, ligger i hangmattan, ater god mat, hanger med localsen och tar det otroooligt lugnt.. jatteskont!

Ok, kronologi coming up..! Maste beratta om sista dagarna i Hongkong forst. I mandags lunchade vi i TST med Martina (min barndomsvan fran bastad) och hennes kompis Elin. Mycket trevligt att rakas sahar pa andra sidan jorden! Efter lunchen drog de vidare mot Shanghai och nar Si gick pa en jobbintervju shoppade Johan och jag i Kowloon och Tsim Sha Tsui, Ladies market. Johanna tyckte "aaah, vad skoj!". Johan tyckte "ah, vad kul att johanna har skoj". =) Alla glada, med andra ord! ;)

Framat kvallen akte vi over till Central pa HK island (skylinen ni kanner igen fran bilder) dar vi motte upp med Si, Judith and Philip (foraldrarna).. och blev bjudna pa fantastisk middag med bland annat Peking Duck, det godaste jag vet. Lovely.
Efter middagen akte vi det lilla taget upp till Victoria Peak for att se utsikten over havet av skyskrapor. Si hade inte varit dar pa over 15 ar.. konstigt hur hemmablind man blir. Tyvarr var det lite dimmigt sa vi sag inte sa langt som man kan gora, men roligt anda.

I tisdags fm var Simon pa intervju igen (han blev erbjuden ett grymt valbetalt jobb pa ett recruitment company called ambition..way to go!) och Johan o jag akte till Tai Po Market. Det ar en ett omrade med massa sma butiker, valdigt mycket Kina och inga turister alls. Judith skrattade at mig nar jag kom tillbaka och hade hittat massor av fina klader. "HOW did you do that dear?". Det handlar om teknik, det dar.
Eftermiddagen tillbringade vi pa the countryside, Si korde bilen och tog oss med till nord-ostra delen av Hongkong. Det ar otroligt vackert och vi korde genom ett naturreservat och at fantastisk Thaimat pa Simons favoritrestaurang. Vi stannade har och dar och sag over vattnet till Kina och jag fotade skalbaggar som pussades.
The last supper blev "Hot Pot", med Si och Luke. Man sitter runt ett runt bord med en gryta med kokande sas i mitten. Sen far man all mat som man bestallt ra, och sa ploppar man sjalv ner den i grytan och plockar upp bitarna med pinnar. Supergott. Lagom svart att plocka upp glassnoodles med chopsticks vill jag lova. Rakorna levde fortfarande nar de spetsats pa pinnarna och vi tyckte alla lite synd om den och tittade bort nar de dodsryckte da vi lade ner dem i kokande vatska. Sen at vi dem och njot. Manniskan ar elak. Rakan ar tasty.
Efter att jag kutat ner och fotat Skylinen lite korde Si oss till flygplatsen, och inte forran han lamnat oss vid gaten kom nagra tarar. (Karin, jag vet att du forstar mig ;)). Hongkong har varit grymt. Thank you thank you thank you Simon!

Vi landade pa Cebu, Filippinerna, 03.15 pa natten, och tog en taxi till norra busstationen, dar det redan runt 5 gick en buss mot norra anden av on. Vi insag nar vi vantade att vi inte vet nanting om Filippinerna. Spannande. Framat 9tiden, efter en vansinnigt skumpig resa genom den filippinska landsbygden nadde vi den norra tippen, och darifran tog en liten fiskebat oss ut till Malapascua, en liten o dar vi alltsa befinner oss nu. Redan vid halv 10 igar lag vi och plaskade i det turkosa vattnet och sag kokospalmerna vaja ovanfor oss. Effective travelling!

Nu orkar ni inte lasa mer sa jag ska beratta allt om den har on i nasta inlagg. Men ungefar sahar: det ar nastan inga turister, bara vi och nagra stycken till pa hela on. Localsen ar hur skona som helst, verkligen underbara manniskor, och det kanns som att man landat rakt in i deras vardagsliv. Harpunfiskare simmar omkring en bit ut och fangar fisken vi ater pa kvallen. Det ar varmt och makalost vackert. Vykortsvackert.
Vi har dykt tre dyk idag och ska dyka totalt sex till de kommande tva dagarna. I dag har vi sett flera stora hajar (weeiii!), cuttlefish, nudie branches och massa annat coolt, samt dykt i grottor. Grymt som fan. Berattar mer pa sondag eller nat nar vi aker harifran for att ta oss vidare. Nu ska jag ga ner till stranden och dricka en ol i solnedgangen, och fa massage en timme for 40 spann.

Puss sa lange!

J

Fran Super-Si till Singapore

Jag ar ju ute och reser igen nu och foljande har jag bara kopierat fran var resedagbok. Ni far leva med det. Forhoppningsvis kommer jag hinna/kunna/orka blogga pa vanligt vis ocksa under de har veckorna.
(DAGBOKEN GAR OCKSA ATT LASA HAR, DAR DET AVEN FINNS BILDER OCH ANNAT)
_________
Aterforening med Super-Si!

Vi ar nu i Hongkong som nastan alla av er vet, och det ar skitkul att vara har. (Snabb update for er utan koll: jag och johan ska resa runt lite kors och tvars i sydostasien i 6 veckor; vi borjar i Hongkong, sen Filippinerna, Indonesien och sist men inte minst, eller jo kanske minst ocksa vid narmare eftertanke, Singapore)

Vi akte i torsdags efter nagra valdigt stressiga dagar hemma och hade en oforskamt bekvam resa hit. Flyg till London, 4 timmar dar och sen 13 timmar hit. Vi sag pa film hela vagen och vill MER an varmt rekommendera Qantas underhallningsmaskin de utrustat planen med! Johan tyckte att det var sa roligt att han hade kunnat aka 12 timmar hit och sen till baka igen, just for fun.

Nar vi kom fram hade vi fatt en alldeles eminent beskrivning av Simon over hur vi skulle ta oss till hans hus, eller hans foraldrars hus, har i New Territorries, norra delen av Hongkong. Det gick som smort. Huset ligger i ett fint skyddat inhangnat omrade med jattemanga likadana vita hus. Runt omkring ar det hoga, intensivt grona berg at alla hall, med moln som virar in topparna och gor landskapet helt magiskt. Vi stirrar och forundras konstant, medan familjen Hoare (japps, det uttalas faktiskt precis exakt sa roligt som ni hoppas pa) ar helt vana vid att bo pa detta otroligt coola stalle.
(Okej, manga torra forklaringar har nu, men for er som tappat bort er redan; Jag traffade Simon i centralamerika nar han hakade pa mig, karin och sara och reste med oss i 4 veckor. Vi blev jattebra vanner och nu ar jag o johan har och halsar pa.. Si har bott i Hongkong sen han var 6 ar och hans foraldrar ar britter.)

Vi har blivit fantastiskt val omhandertagna! Alla i familjen var pa jobbet nar vi kom i fredags morse, sa 'the maid' Erlinda och tre stiliga hundar tog emot oss nar vi anlande. Si hade lagt fram sin pappas mobil till oss som vi far anvanda hela veckan, bussbiljetter och hemnycklar, kartor mm. Kandes lite som en skattjakt nar vi kom fram med hjalp av beskrivningen, fick lite nya prylar och lappar och gav oss ut i 7-miljonersstaden direkt.
Vi akte in till Kowloon och Tsim Sha Thui dar vi gick omkring ett par timmar, shoppade litegrann och bara hanfordes av alla skyskrapor och neonljus overallt. Det ar EXAKT som pa alla kort. HongKong Islands Skyline is to die for. Minst. Maktigt, with two dots.

Vi tog farjan over till andra sidan och dar, mitt bland de allra hogsta skyskraporna, motte vi Si nar han slutat jobbet. Fantastiskt roligt att ses igen!! Det kandes verkligen som att det var en vecka sedan, vilket ju ar ett stralande tecken. Vi korde en snygg 'springa emot varann fran varsin sida av ett litet torg'-motet, otroligt filmiskt och harligt.

Dagarna har sedan gatt fort, vi har traffat och hangt med alla Si's vanner, festat hart och mycket och haft jatteroligt hela tiden. Simon pratar otroligt nog inte cantonese efter att ha bott har i 20 ar, utan alla han och familjen umgas med pratar engelska. Jag borjar nu efter ett par dar har forsta hur det hanger ihop, man klarar sig bra utan att prata kinesiska, aven om det kanns sjukt markligt att de ar britter och har vuxit upp har, men anda inte kan spraket.
Det har varit superroligt att traffa Simons vanner, alla ar grymma. Forsta kvallen var vi pa en comedy-club med nagra av englands basta sta-upp-komiker som ar har och upptrader en gang i manaden... bra timing! Sen gick vi ut nanstans nara Central, pa Hongkong Island, mitt i all neon.
Annu hardare var det i gar kvall da vi kom hem kvart over sex och gick upp 2 h senare. Vi var 'tvungna', eftersom vi hela dagen idag har glassat omkring pa en enorm lyxbat som Si hyrt av sin mammas foretag (for 300 kronor totalt, for en heldag inklusive speedboat, wakeboard mm OCH personal. HELT sjukt verkligen.) Sa vi har tillbringat dagen pa den, 15 personer, och akt omkring mellan oarna utanfor Hongkong Island. Tema: slappa, aka doughnut, bada, lira poker och dricka ol all day long.

Det har regnat ratt mycket alla dagarna, fran och till, men det gor ingenting. I dag regnade det pa fm men sedan blev det bra pa eftermiddagen nar vi akte doughnut efter speedboaten, vilket var alldeles vansinnigt roligt.

Ja, det ar ungefar det vi pysslar med har. Ska ladda lite bilder ocksa sa ha garna en titt, som man sager. Eller ta garna en titt, som man ocksa sager. ;)

Ha det bast darhemma! kommentarer mtotas med ett hurraa och en liten sang.. Det ar jattekul att hora fran er ALLA!

Muah!
J o J

Citat Johan: 'ah ska du skriva resedagbok? skriv 'vi har det kanon har'
Nu fick ni liite mer info an sa, aven om jag sakert glomt halften. Stort Tack ska du ha om du last sahar langt!

Im out of heeere, med Arnold-tonfall.

Tentan gick bra i går, festen efterråt var alldeles strålande härlig och nu är det bara två timmar kvar tills vi lämnar lägenheten och åker till Landvetter. Hongkong, Filippinerna, Indonesien och Singapore ska besökas under de kommande sex veckorna. Detta är den bästa känslan som finns. Strax på väg!

Bloggen tar dock inte semester. Den hälsar att den vill och kommer uppdateras ungefär som vanligt.

Inlåsta!

Det här är verkligen en sån sak som inte händer på riktigt. En äkta, reell konkretisering av en sån där "tänk om..."-historia som man tänker på ibland. Följande hände mig igår;

Efter helgens kalasande och avsaknad av tentapluggande kände jag att det var en bra idé att åka till skolan och läsa lite igår kväll. Flera hade pluggat i skolan under dagen men på kvällen var det bara jag och D som satt där. Vi tragglade pressetiska problem, kommunallagen, förvaltningsbesvär och kommunfullmäktiges befogenheter och det gick bra. Våning två is the shit. Vid ettiden var det läge att ge sig och åka hem, så vi packade ihop våra böcker och gick till dörren. Den var låst. Jag tryckte ganska många gånger på den blå nyckel-knappen [samt försökte forcera dörren med "kraft" vilket väckte hysteriska skrattattacker från D]
- Haha, du ser väl att vi är inlåsta! sa han ganska snabbt och skrattade. Logiken säger att även de andra dörrarna kommer vara låsta.
- Meh, klart vi inte är, log jag. Ut kommer man alltid såklart! Sen provade jag nästa dörr. Och nästa. Och nästa. De var låsta. Den blå knappen hjälpte inte och inte ens när vi kunde ta hissen ner till ytterdörren i A-delen av huset gick det att komma ut. Där stod vi, med händerna mot den glasruta som fanns mellan oss och den söndagskvällslugna Vasagatan utanför. Och hur absurt det än kändes så var det precis så; det var faktiskt omöjligt att ta sig ut.

Tillbaka uppe på tvåan hittade vi en skylt med texten: "Inlåsta?/Går larmet? Ring xxxxxxxx"
Då kan man lätt tro att någon ska svara och tala om vad man ska göra. Men oh no, claro que no. Inget svar första gången. Inget svar andra gången. Inget svar femte gången heller. Bara signaler i all evighet.

Så vi fick helt enkelt övernatta i skolan. Bland det märkligaste och mest komiska jag någonsin varit med om. Vi skrattade åt det väldigt, väldigt länge. Sov totalt nån timme, kanske. Max. Tur att skolan har stora fönster; vi fick ju uppleva vad som händer i den änden av Vasagatan under en vanlig söndagnatt i juni. Det är få förunnat ska jag säga. (Det är ganska många taxibilar, och en och annan person som promenerar.) Natten blev till dag och så småningom kom människor och låste upp. Jag stannade kvar hela dagen idag också och tentapluggade, så nu har jag dygnat i skolan. Vore ju själva fan om man inte sätter high score på tentan då ;)

Anekdotvärdet på den här storyn känns rätt högt, faktiskt. Det ska man inte glömma bort! =) Någonstans var det ju definitivt värt det, på nåt sätt.

Hurra hurra hurra hurra

Idag fyller min pappa 60 år och det firade vi i helgen. Massor av släkt och vänner samlades i trädgården i lördags vid vår sommarstuga och Småland bjöd på sol och glittrande vatten.

Jag höll tal. Lyckades vara lite rolig samt hålla mig från tårar ända till sista meningarna. Starkt jobbat, karininezjohannalagerfors. Bror sjöng 3 sånger så rysligt fint. Vår pappa är nog världens allra bästa, så det var synnerligen lätt att hitta saker att berätta om och berömma.

Det blev en supermysig kväll på världens vackraste plats. Sverige besegrade Danmark i den märkligaste fotbollsmatchen i mannaminne, och vi spelade gitarr och sjöng på bryggan när stjärnorna lyste. Allt var som en Pripps Blå-reklam.

Hallon och blåbär