Så blev det december också. I skrivande stund singlar det Bullerbysnö utanför fönstret, trädgården är alldeles vit och det är sådär tyst när man går ut. Så otroligt mycket vackrare än när allt bara ser vinterkalt och rörigt ut, hoppas kylan håller i sig. Nils sa i morse att det var fint att det glittrade i snön och det var det.
Det var en sån fin helg som gick också. Vi skickade barnet på pepparkaksbak och övernattning hos farmor och farfar tillsammans med sina kusiner, och hade därmed barnfri lördag och söndagmorgon. En timme innan vi skulle åka konstaterade jag att herregud, alla är friska, detta kommer att bli av. Fem minuter senare ringde Axels bror och sa att L hade fått ögoninflammation. Såklart. Vi valde ändå strategi: gamble, så jag misstänker att vi har en ögoninflammerad vecka att vänta oss. Men det får det vara värt. Barnet var överlyckligt och stod i hallen med sin packade uggleryggsäck på, det var inte som att vi hade hjärta att ställa in direkt.
Jag och Axel fick dessutom tillbringa hela eftermiddagen och kvällen med hans bror och fru på stan, åt middag på Natur och det var ju mighty fine. Åkte hem sen och tänkte kolla serier halva natten på grund av den stundande sovmorgonen, men somnade väl båda två typ 30 minuter in i ett avsnitt av The Deuce. Jaja.
Hämtade upp en toknöjd unge söndag morgon och åkte till jul på Liseberg. Nils tyckte till sina föräldrars glädje att alla åkattraktioner var JÄTTE-LOLIGA!! och JÄTTE-KUUL! och gick JÄTTE-FORT! Han blev också mycket förtjust när han fick en kram av en Lisebergskanin samt när han hörde någon av de luciasånger han lärt sig på förskolan. Övar varje dag hemma inför luciatåget på onsdag och finns det något gulligare än en tvååring med sina små "tipptapp"-pekfingrar i luften? Nej, det gör det inte. Måtte inte ögoninflammationen ta oss innan onsdag!
Jag har julpeppat sen början av november eller så, har nog gått på jullov mentalt. På fredag tänkte vi köpa gran och jag längtar ihjäl mig. Att svänga förbi macken och haffa en känns ungefär lika drömskt idylliskt som det gjorde för Rudolf i Sunes Jul att gå ut och hugga en i skogen.
En kväll (ja, förstås sent den sista november, när annars?) pysslade jag ihop en adventskalender med 24 påsar, som jag hängt under köksön (kändes otroligt osmart först men nu har barnet faktiskt köpt konceptet bara öppna en om dagen!), och band en krans till dörren. Ja ni hör ju, husligheten vet uppenbarligen inga gränser nu när vi ska fira jul i vårt hus för första gången.
What else? Jag har spräckt både min och Axels iphoneskärm. Sålt av en massa möbler på Blocket. Fyndat några nya. Förra helgen var vi på ett barnkalas och två glöggkalas. Det var mysigt! Sen blev vi magsjuka. Det var inte mysigt.
Har förresten upptäckt en sjukt bra utflykt: att promenera med Nils ner till det lilla kaféet Sjöboa som ligger ute på klipporna vid havet typ tio minuter från oss. Det är öppet varje dag, året runt. Överväger nu ett pit stop där under promenaden på julafton. Man får liksom denna utsikt:
2 kommentarer:
Åh vad alltihopa låter mysigt. Natur har vi fortfarande inte varit på så dit måste vi gå. Blev ju också sugen på det där lilla caféet!
Å ja, jag kan rekommendera både Natur och Sjöboa :)
Hade inte heller varit på Natur tidigare men Bord 27 är ju kanon. Nu har samma gäng öppnat en tredje restaurang också, tror den heter Totale. Men det känns som att du och M är så himla bra på uteätande, ni har säkert hunnit testa redan!
Skicka en kommentar