Dagboken: en Bexethelg

Nu är vi i Bergsvik, men som vanligt släpar inläggen efter en aning. Men ja: first up förra helgen.

Det var sjukt härligt att komma ner till Bexet på fredagkvällen med Johanna och Emely. Mans-sextetten bestående av tre ettåringar och tre pappor hade ju redan varit där i två dagar och de hade haft det så himla bra. Eldat och gjort utflykter, varit på badhuset och badat, åkt till Ullared och shoppat typ rengöringsmedel och leksaker samt köpt sig rutiga ha på landet-skjortor på Lantmännen i Hylte – likadana fast olika. Som de hade på sig när vi kom.

Sen hade vi en trångbodd men mysig helg. Det blir ju rätt kaosartat när man ska få plats nio människor i en liten stuga, och vi hade inte direkt supertur med vädret (det snöade rätt mycket först och sen blev det plusgrader och snön tungblöt), men det gick ändå över förväntan. Mat, vin, blöjbyten och vedhämtning och frukostar och spel-spelande om vartannat.
För att aktivera oss på lördagen efter att vi promenerat så långt (kort) vädret tillät åkte in till Hylte och gick på loppis. Hittade en fin svart skjorta i bra kvalitet för fem spänn. Fanns också böcker för en krona, skivor för tre, barnkläder tio kronor plagget. Varför går man någonsin på loppis i stan när det finns sådana här på landet-loppisar!?

Det var fint att få hänga en hel helg allihop. Efter helgen fick Nils sin första ordentliga förkylning, ganska ounvikligt efter att alla barnen snorat på varann i flera dagar, men det fick det ju helt klart vara värt.

Och så tog jag en bild på kiddona genom fönstret som jag tyckte blev förjädra gullig.

Sugarjunkie

Åhå, bokreaonsdag! Gick upp i ottan i morse för att knalla bort till Akademibokhandeln och Bokreans öppning. Rev till mig en kundkorg och gick loss - tolv böcker. Mycket nöjd. (Det går förresten än så länge sådär med målet att läsa 30 böcker i år. Jag är hittills på den tredje och månad två av tolv går mot sitt slut. Men finns det tid finns det hopp.)

En grej jag stör mig på just nu (apropå ingenting) är mitt sockerberoende. Herregud, jag tänker knappt klart om jag inte har något godis framför mig att sitta och goffa med. Verkligen inte okej, måste detoxa. Om det inte vore för att det är så himla tråkigt att detoxa. Åh du problematiska värld.  Oklart hur jag ska lösa detta olösliga problem.

Ikväll ska vi i alla fall på spelning på Pustervik och se bandet med det bästa namnet: King Gizard and the Lizard Wizard. Det blir bra!

Snodd bild.

Veckans roligaste läsning

Typ det roligaste jag läst:

http://blogg.djungeltrumman.se/denlillaoron/vi-maste-prata-om-casper-i-arvingarna/

(PS förlåt för ful länk men fattar inte hur man bäddar in på mobilen). 

En fredag i februari

Bild från nån form av lördags-nap nyligen.

Av allt jag hade tänkt hinna under mina två egentids-kvällar hann jag kanske.... 20 procent. Eller så. Måste bli lite mer rimlig i min planering. Men hur som helst var det väldigt skönt med lite slappartid och med helt ostörd sömn.
Fast en konstig grej: jag vaknar ungefär hundra gånger tröttare när jag vaknar själv istället för av en liten hand som rotar runt i mitt ansikte och säger "där! där! där!". Var jättetrött i morse. Brukar inte vara det. Ganska ologiskt ändå?

Nu jobbar jag i alla fall klart veckans sista. Om en liten stund hämtar Johanna och Emely mig och så drar vi till de småländska skogarna och resten av våra familjer. Peppen inför helgen, mycket hög!

Oh la - metime

Aah, just nu pågår detta mycket ovanliga: jag är ensam hemma! I två dygn!

Axel och Nils har tagit med sig Gunnar och Theodor och deras pappor och åkt till Bexet. Där sitter de och eldar i öppna spisen och går promenader och åker till badhus och Ullared på utflykt, enligt rapporterna jag fått. Jag, andra Johannan och Emely ska roadtrippa ner efter jobbet i morgon, och så stannar vi alla över helgen. Så himla bra idé faktiskt.

Blir nästan stressad av tanken på att ha två egentidskvällar i rad här, för det är ju evinnerligt mycket jag tänkt att jag ska hinna med. Totalt orimligt mycket. Igår ägnade jag kvällen åt mat och vin på Hagabion med kära vänner. Högg en skjorta på stan i bara farten på väg hem från jobbet bara för att jag ju inte hade bråttom hem.

Ikväll är det dock bara jag och läggan som gäller. Jag, läggan och egentiden. (Varje gång jag hör det ordet tänker jag på Louise Hallin som säger att hon inte förstår varför moderna föräldrar pratar om egentid. Alltså. Vad är det människan inte fattar?)

Nu har jag i alla fall tränat (= helt död). Ska strax lägga mig i badet och kolla ett serieavsnitt. Sen ska jag äta sötpotatisfries, citronmarinerad lax med fetaost och pärltomater. Dricka ett glas vin. Läsa lite, och sannolikt (dvs garanterat) "greja med datorn" (dvs redigera/sortera/greja med bilder) för det är det bästa jag vet. Och så ska jag längta lite efter kiddot.

Okej hej!

Igår stod jag i hallen och försökte snygga mig mitt
allra bästa (i nya skjortan) på en bild jag skulle skicka till A. 

Och så en hälsning från stugan! 

Grejer vi gjort på sistone

När jag halkar efter med bloggandet tar jag mest ikapp med en massa uppdateringsinlägg med grejer vi hittat på lately. Men så får det väl bli.

Förra helgen till exempel, hade vi följande eminenta upplägg: att Axel och Erik och Koffe (som alla är föräldralediga nu) skulle förbereda lite öl, vin och after work-mat hemma hos oss, och så skulle vi arbetande mammor ansluta efter jobbet. Och senare efter läggning skulle männen få fortsätta kvällen med öl på lokal. Briljant plan de funderat ut faktiskt. Och det blev också en briljant kväll, även om ni säkert förstår att verkligheten bjöd på fler logistiska twistar än så. Tex blev vi ytterligare fyra vuxna och två bebisar (det var alltså FEM ettåriga barn och tio föräldrar i vår trea..teeerrånngggt), maten blev jättegod men inte klar förrän vi som jobbat typ dog av hunger och ett barn ramlade på sin läpp så att det kom blod. Totalt kaos men ett väldigt härligt, familjärt sådant. Älskade det. (Förutom onda läppen, såklart).

En annan helg åkte vi till Björn och Malin i nya huset, med Johanna och Erik. Och igen: alla bebisar. Som knappt är bebisar längre, utan små, små barn. Och ett av dem har lärt sig att gå! Det kändes stort.

Filip har också varit här och kollat på Babblarna. (Älskar nya Babblarnalåten med berg-och-dal-banan. Det är liksom på riktigt rätt bra? Eller är jag bara småbarnsskadad?)

Och så har Ella varit här med sina föräldrar. Hon pekade på Nils och sa "En beeebiss!" kanske 400 gånger. Tog honom i handen vid matbordet. Det är ju något visst med att se sin unge få kompisar alltså. Så fin grej att få vara med om. 

Viola beach

Men NÄE. Hörde i morse på radion om det där unga brittiska bandet som omkommit i en olycka vid en broöppning någonstans i Sverige. Att de störtade mot vattnet och alla dog. Hela bandet plus managern. Reagerade inte så jättemycket (sådär som man hemskt nog inte gör av nyheter eftersom världen är hemsk hela tiden) förrän min lillebror ringde och sa att bandet hade spelat före honom och Pale Honey på samma festival bara några timmar innan olyckan. Att de hade varit supersnälla och skitglada och gett honom en tisha. Tydligen deras första utlandsspelning, peppen hade varit total. Det var liksom omöjligt att inte dra paralleller till när min bror själv var typ 22 och han och hans band Obliq gav sig ut i Europa på turné. Tänk om något hade hänt dem då. Tänk om någon hade ringt och sagt att det hade hänt dem något. Vänder sig i magen av att bara tänka på att flera familjer fått exakt det samtalet nu. Buäh.

Alla hjärtans helg

Den här veckan går inte till historien som världens roligaste. Jo, den började väldigt kul för Dante och Maria kom och hälsade på från Stockholm söndag till tisdag, men sen regnade och blåste det i flera dagar, både jag och Axel blev förkylda och Nils fick tand nummer sju och åtta på samma gång vilket gjorde honom känslig i humöret samt osugen på att äta. Det var sådär.

Men sen blev det helg! Då blev vi friska igen, det kom snö och sol och Nils började äta fint igen när tänderna poppat fram. Onekligen roligare att mata då...
Vi hade inget planerat på hela den här helgen, så gött. Var på väg att bjuda över några vänner på middag igår men sen orkade vi inte det, istället grejade vi hemma. Jag sorterade min garderob och hittade kläder jag inte ens sett sen jag var gravid. Hehe. Nivån av kaos det var därinne alltså. Sen gick vi ner på stan och handlade mat och så lagade Axel världens godaste trerätters. Panerad chêvre med tomatmarmelad till förrätt, kräft- och musselpasta med persilja, citron och smör till huvudrätt (som han för övrigt bjöd mig på första gången han bjöd hem mig på middag, tror det var andra gången vi sågs) och sen panacotta med hallon. Det var härligt att dricka vin och äta lååångsam middag. I köket, inte vid tv:n. Hinna prata ordentligt.
Jag är så väldigt kär. Herregud, har ju fått världens bästa människa att leva med. Och så barnet – att ha helg med de två är bäst.

Nu är Axel ute och springer med Nils i löpvagnen och jag går omkring hemma själv och grejar, och ska ner på stan en sväng (SJÄLV, utan att behöva knixa in hund eller barnvagn överallt i rulltrappor i hissar, tjoho!) och sen ska vi äta middag hos mina föräldrar. But first the obvious: äta resterna från igår.