Årslistan 2016

1. Hände något/gjorde du något i år som aldrig hänt förut? 

Skolade in barn på förskola. Budade på ett hus. Sprang 21 km. 

2. Höll du dina nyårslöften?

Träningslöftet höll jag under hela våren, sedan totalfalerade det. Skyller på förskoleförkylningar. 

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

2014 och 2015 var det ju massor, men det här året var nog ett mellanår? Livrädd att jag glömt någon nu, men nej, tror inte det. 

4. Dog någon som stod dig nära?
Nej. Så tacksam över det. 

5. Vilka länder besökte du? 
Tyskland (Berlin med jobbet), Portugal (Algarve och Lissabon) och Danmark (Skagen över dagen). 

6. Är det något du saknar år 2016 som du vill ha år 2017?
Hm, en go weekend till rolig europeisk storstad. Det fick jag ju iofs i våras med jobbet men tänker nu med Axel och Nils eller med vänner. Eller kanske med mamma? Det vore mysigt. 

7. Vilket datum från år 2016 kommer du alltid att minnas?
Kanske inga specifika datum men tusentals specifika ögonblick.

8. Vad var din största framgång 2016?

Att vi gått från föräldraledighetsfasen till båda jobbar heltid-fasen på ett oväntat smidigt vis. Det gjorde vi bra!

9. Största misstaget?
Vet inte faktiskt.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Förkyld hela hösten, typ, vilket varit hemskt. Nils har väl tagit hem virus från förskolan men inte varit alls mycket sjuk själv (skönt!) men jag har hostat i veckor i sträck. 

11. Bästa köpen?

Trådlösa hörlurar att träna med. COS sjukt sköna strechjeans med resår i midjan som min kollega tipsade mig om - känns som att gå till jobbet i mysbrallor.  

12. Vad spenderade du mest pengar på?

Hyra och mat antar jag. Och julklappar! Men enskild pryl? Vet faktiskt inte.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?

Ja, verkligen. Min familj gör mig fasen überglad varenda dag. Tänk att jag får ha dem! Så skojiga personer att leva ihop med. 

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2016?

Håkan Hellströms.

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Absolut glad, men svårt att säga om jag varit gladaRE. 2015 var ett jädra glatt år det med. 

16. Vad önskar du att du gjort mer?

Rest, kanske? Alltid det.

17. Vad önskar du att du gjort mindre?

Pillat med mobilen. Så himla mycket tid som spills i onödan där, när man slösurfar eller spelar two dots eller kollar insta. Kul men ibland ovärt. 

18. Hur tillbringade du julen 2016?

Den 23:e och på dagen på julafton var vi hos mina föräldrar med min familj. På eftermiddagen på julafton åkte vi vidare till Axels familj allihop och firade tillsammans där. Älskar att våra familjer firar tillsammans och målbilden för livet just nu är att ha ett hus nästa år och fira med allihop där. 

I mellandagarna var vi i Bexet som vanligt, också det väldigt mysigt. Ingen snö, men väl en storm!

19. Blev du kär i år?

Inte blev, men var. Hela tiden. 

20. Favoritprogram på TV?

SKAM är ju helt klart höstens tv-upplevelse, gud så bra. Utöver det många HBO- och Netflixserier.
Och på tv-tv: På Spåret. Jorden runt på sex steg. Osv.

21. Bästa boken du läst i år?

Så svårt att välja en bara men on top of my mind: Jag ger dig solen av Jandy Nelson och Alltid lite till som min kompis Malin Jonson skrivit! (En biografi om Frida Wallberg).

22. Största musikaliska upptäckten upplevelsen?

Bytte ut ordet upptäckten eftersom jag knappt upptäckt någon ny musik i år. Musikaliska upplevelser dock? Jorå! Till exempel Father John Misty på Trädgårn i maj, Håkan Hellström på ett fullsatt Ullevi i juni, och Goat på Pustervik i november.

23. Något du önskade dig och fick?

På det rent materialistiska planet: till exempel en fin ullkappa och härliga lyxiga lakan, i julklapp. En lång och fin sommar. 

24. Något du önskade dig men inte fick?

Ett hus. Men det kommer när det kommer. 

  
25. Vad gjorde du på din födelsedag 2016?

Vi var i Lissabon och det var sista dagen på Portugalresan. Hittade en supermysig restaurang i en gränd där vi åt massa ostar till middag och Nils gåtränade med stapplande steg på kullerstenarna intill. 

26. Finns det någonting som skulle ha gjort ditt år ännu bättre?

Att vi hade hittat drömhuset med planerat inflytt nån gång under 2017. Då hade vi kunnat njuta av stan ett tag till men ändå sluppit tänka mer på var ska vi bo?

27. Vad fick dig att må bra?

Att vara med familj och vänner. Och att ha egentid. Hehe.

28. Vad minns du tydligast ur nyhetsflödet det här året?
Att Trump vann det amerikanska valet över Hillary Clinton (skräcken). Syriska flyktingar och allt fruktansvärt de genomlider. IS terrordåd runt om i världen (Bryssel, Nice, Istanbul, Orlando, Berlin, osv). Zikavirus. Brexit. Den svåruppnådda freden i Colombia. Panamadokumenten. Och att koldioxidutsläppen slutade öka, äntligen, men att 2016 ändå blev det varmaste året i modern tid globalt sett. Så många obehagligheter. 

29. De bästa nya människorna du träffade? 
Finns säkert många, men den första jag kommer på: Lisa! Min nya kollega som är briljant. Känns märkligt att vi inte träffats förut i något sammanhang eftersom vi verkar ha typ samma liv (hon är till exempel också uppvuxen i Sävedalen och vi har många gemensamma vänner).

30. Vad har du för nyårslöften inför 2017?

Först ska vi se hur jag lyckades med förra årets. Löftena i kursiv text, resultaten inom parentes:

• Att träna tre gånger i veckan i snitt, det vill säga 156 pass totalt. Minst 100 pass på Sats. Att ställa upp i Lurs backyard ultra och springa minst tre varv, dvs en halvmara. (Lyckades snitta tre träningar i veckan fram till sommaren, sedan gick det brant nedåt pga lättja (under sommaren) och förkylningar (under hösten). Sprang dock tre varv på Lurs, 21 km!) 
• Lyssna mer på musik och aktivt leta efter ny musik. (Fail.)
• Läsa minst 30 böcker + Fokus varje vecka. Minst en bok måste vara på engelska. (Misslyckades här, läste 19 böcker, alla på svenska.)
• Att promenera till jobbet (eller cykla) som default, inte lat-hoppa på vagnen varje dag. (Lyckades! Har cyklat nästan hela tiden.)
• Att smörja in mig med body lotion ofta. Det är kladdigt och jävligt men så himla värt när det gått två dagar och benen är alldeles babylena istället för pluppiga. (Det här var kanske lite bagatellartat som nyårslöfte och jag tror inte riktigt att jag lyckats heller. Men tycker fortfarande att det är en bra målsättning att ha.)
• Och så fortsätter jag träget att sätta upp "göra fotoböcker av mina bilder" på listan. (Well fail. Men NÅN GÅNG HÄNDER DET.)

Och så årets. Inför 2017 lovar jag att:

• Snitta tre träningar i veckan. 
• Läsa minst 24 böcker. Ljudböcker räknas (har precis skaffat Storytel).

2016, du var ett fint år. Du gjorde min bebis till ett litet barn och gjorde mig rutinerad på mitt sprillans nya jobb och gav oss en underbar lång ledig sommar tillsammans. Sett ur ett världspolitiskt perspektiv var du en liten röv. Ser väldigt gärna en bättring på den fronten under 2017. 

Idag är det nyårsafton och vi har firat med lunch hos mina föräldrar. Nils har stannat kvar där över natten och ikväll ska jag och Axel på middag/fest hos Anders och Linnea. Först: lite seriemaraton i soffan. Mmmm. Hoppas ni alla får en fin kväll och ett alldeles smashing 2017! Gott nytt år! (Eller gott slut som alla riktiga vuxna säger såhär före tolvslaget).

Julen 2016

Jag har ju alltid älskat jul men alltså, med en snart tvååring i familjen har den ju tagit sig till helt nya nivåer av kul. Nån som tror på tomten igen liksom! Magin!

Vi började firandet hos mina föräldrar den 23:e, med min bror och hans tjej också. Alla sov över. Allt var väldigt härligt förutom att jag fick bihåleinflammation, otroligt oskönt. Men överlevde. När vi hade vaknat och kollat sista avsnittet av julkalendern med Nils (visst var den fin i år?) hade vi julbordsbrunch. Och sen kom tomten - pappa var världens finaste i vit päls och blev så varm att glasögonen immade igen. Nils tyckte att han var spännande och vågade sitta i knäet. Pratade mycket om detta sedan. Han fick så fina saker, till exempel tåg till sin tågbana och en fantastisk tröja som mamma stickat - igen! Blev så glad. Axel har beställt en likadan men med mörkare nyans till sig själv av mamma, jag längtar redan efter gullnivån som kommer uppstå när de kan ha sina tröjor samtidigt..! Mon dieu.

När Nils sov middag hade vi utdelning av resten av klapparna. Det kändes som att alla blev väldigt nöjda och glada - jag blev det i alla fall verkligen. Vi borde ju kanske egentligen skala ner på julklappar mellan oss vuxna i denna antimaterialistiska tidsålder men det ÄR JU SÅ ROLIGT också. Det är ju det. Mitt i allt dök också min bästis Sofia in en sväng som hon brukar med ett jättelass julgodis.

Efter Kalle Anka åkte Anders och Linnea vidare till hennes föräldrar, och då åkte vi andra till Axels familj. Det är tredje året i rad våra föräldrar/familjer firar ihop på julafton och det känns himla lylligt för oss att de vill göra det.

Vi sov kvar på Paradisgatan och den 25:e var det dags för dag tre i den här julraketen: fir med Axels bror med familj. Nils hade dösköj med sina kusiner, sprang runt med sexåringen Gustavs Pokemon-tröja som klänning och hade fnissfest i soffan med Lilly. Även här var det paketbonanza utan dess like, känner mig mycket bortskämd. (Tack <3 p="">

Sen var det mellandagar och vi åkte till Bexet. Det var ingen snö. Men stormen Urd kom ju med regn och blåst och gjorde det extra gott att sitta inomhus och kura vid brasan. Vi somnade på soffan i omgångar, sådär ledighetsdäckade som man bara blir på semestern. Nils kastade stenar i sjön och ville som alltid vara nära - nej i - vattnet och började prata en himla massa mer än tidigare. I hela långa meningar plötsligt. Och så gick han och lade sig på rygg i sängen bredvid sin morfar, drog upp täcket till hakan och började låtsassnarka.
(Observera den mammastickade tröjan på bild två nedan (så fin!))

Nu är vi hemma igen. Igår hade vi en storhandla-städa-dag, det var väl inte svinroligt direkt men behövligt. Jag tänker mig alltid inför helger eller annan ledighet att vi ska ha tid att göra en massa utflykter och sånt hela dagarna så när jag i stället går omkring på Coop Sisjön och letar efter nån röd pesto som inte går att hitta, ihop med tusen andra nyårshandlande människor, är jag kanske inte helt i mitt esse. Men men. Nu är det gjort!

Ikväll ska vi på barnfritt för-nyårsfirande med ett gäng kompisar - middag och sån där mordgåta. Jag är ju sämst på att agera i karaktär men det kanske man inte måste så mycket. Hoppas inte. Hoppas på att vara den som blir mördad och sen kunna gå runt och fnissa åt de andras teorier.
Och i morrn är det nytt år och galej hos Andy och Linnet.

Så, det var julen det. Den kändes helt ostressig på ett oväntat sätt och det uppskattade jag mycket. 

Sista timmen på jobbet

39 nummer av Två Dagar har vi gjort under 2016 – nu tar vi jullov! Fan så skönt det ska bli. Men först lite champagne för byrån jag jobbar för fick just in ett superstort globlat uppdrag som min chef för några veckor sedan bedömde att vi hade fem procents chans att få (i konkurrens med flera stora internationella byråer). Heja mina kollegor!

Förresten - vilka tycker ni att vi ska ha som porträttpersoner (alltså vilka vi ska djupintervjua) under 2017?

Vad jag inte kan få ur mina tankar idag

Det här barnets skrik.

Och de här barnens tystnad.

Glöm inte att köpa en extra julklapp, eller två, från någon av alla organisationer som gör något för att hjälpa. Till exempel här eller här eller här. 

Nils 20 månader

Oj, skrev för ett litet tag sedan men glömt lägga upp. 

Hej lelle rumpnisse!

Nu har det redan blivit december, du är 20 månader och lite till. Vi kom just in från en kall och solig långpromenad i Slottsskogen, vi har tittat på både pingvinerna och sälarna och älgarna och hästarna. Nu ligger du och sover middag.

Det är roligt att det snart är jul! Förra året var du ju för liten för att förstå så mycket, men nu uppskattar du myset. När vi hängde upp adventsstjärnor häromdagen blev du helt till dig och sprang mellan köket och vardagsrummet och pekade på dem. Snart är det luciafirande på förskolan också, då ska du nog vara pepparkaka i en liten dress du ärvt av Klara och Linnea. Vi märker att ni övat på lussesånger för du sitter och sjunger ”tipp tapp tipp tapp” här hemma med små pekfingrar i luften.

I förrgår började julkalendern på tv också så nu bänkar vi oss i soffan på morgnarna kvart över sju för att titta på den med ett täcke runt oss. Sånt himla mys. Selmas saga heter den i år, du sitter och tittar med andakt. Sen öppnar vi julkalendrarna: du har en med Pixiböcker, jag en med jättegod choklad som Axel köpt till mig och han själv har en trisskalender (som iofs jag också öppnar/skrapar, om det är vardag och han hunnit cykla till jobbet redan).

Du gillar Bolibompa på SVT också, som du får titta på ibland, och du älskar att göra alla rörelserna till Drakens dans i slutet av varje avsnitt. Den låten är nog den som jag och Axel oftast har på hjärnan och går och nynnar på, tror jag. ”Så häng nu med, på Drakens dans, skaka rumpan och vifta med din svans. Och klappa händerna och stampa takten…”.

Livet är fullt av en massa roliga små ögonblick – som i morse när du stod på en stol och ”diskade” medan jag dukade av frukosten och sjöng med till radion. Plötsligt släppte du alla roliga vattenfyllda kastruller och spelade luftgitarr istället, med en liten virvlande högerhand, och ackompanjerade mig. Det där luftgitarrspelandet kommer nästan direkt när du hör musik och i bilen sitter du gärna och headbangar i takt. (Och du har fått en riktig liten minigitarr av Anders! Eller det kanske är en ukulele?).

Jag tänker hela tiden att jag måste skriva ner allt som händer för det är förbi så snabbt på något vis. Vill komma ihåg hur roligt du rullar med ögonen på ett såsom pappa lärt dig att Vildingarna gör i boken. Hur du bygger kojor och smyger och säger ”schhh” med fingret för munnen, för att sedan hoppa fram och skrämmas. Hur du springer och gömmer dig bakom dörrar eller bestämmer att vi ska byta plats med varann vid köksbordet så att jag får sitta på din tripptrappstol. Hur du har stenkoll på namnen på alla barn och lärare och vikarier på förskolan, och hur vi kan bli väckta på morgonen när du sovit mellan oss av ett HEJ HEJ en centimeter bort och en blöt liten puss, med eller utan förkylningsvirus i.

Din pappa tjatar om att få ta alla läggningar nu för ni har så mysigt på kvällarna när ni läser böcker. Sen får jag gå in och väcka honom för han somnar alltid som en sten där intill dig. Just nu somnar du på fem minuter med Axel, men lever rövare och vill aaaaaldrig släcka lampan när jag lägger dig. (Fast jag är bättre på att då dig att somna om på morgnarna, vilket är mycket praktiskt!)

Det är så roligt med ditt prat också och det utvecklas hela tiden. Dagens fras: ”Godissss! Meer!”. Vet inte vem som lärt dig detta men kanske Gustav och Lilly? Och så kan du räkna till fem! (Eller egentligen bara till tre, för du hoppar oftast över fyra.) Det var kul när du bara kunde räkna till ett:

Nils, ska vi räkna träden därborta?

Ja! Eeett! (Och så höll du upp ett finger. Sedan total tystnad).

Det är lätt att skriva milslångt om allt detta som händer i det lilla, här i vår lilla värld. I den stora världen händer också saker förstås. I USA valdes Donald Trump till president för några veckor sedan. Jag hoppas att du inte har så bra koll på honom när du är vuxen och läser detta, för det skulle ju kanske kunna betyda att han aldrig lyckades ställa till med så mycket elände som vi befarar att han kan göra. Hillary Clinton som förlorade mot honom hade blivit USA:s första kvinnliga president om hon hade vunnit.

Det är fortfarande krig i Syrien och dåligt säkerhetsläge i många andra länder. Sverige tar emot många flyktingar men skickar också tillbaka en del till sina hemländer där de riskerar att fara illa. En del av dem är din pappas elever. Det är overkligt hur privilegierade vi är och hur utsatta andra människor är. Jag har blivit (ännu) mer känslig för det sedan du kom.

Men glöm aldrig att världen också är en magisk plats! Med spännande människor och storslagen natur och pulserande städer och en massa fantastiska saker. Jag hoppas så att du ska få uppleva precis allt du vill i livet. (När du är 20 och vill resa jorden runt och vi nojjar ihjäl oss över att det ska hända dig något får du påminna oss om det! Världen är din Nils. Din din din.)

Som tur är är det ett bra tag kvar tills dina 20 månader blir 20 år. Och nu väntar oss en massa goa grejer. Som jullov! Och tomten! Och snö! (Well det finns ju inga garantier för snö i den här stan... men hoppas!)

Pussar och kramar och nosgos.

Din Mamma.

Friyay

Alla gör en fredagslista idag så då gör jag också en fredagslista.

Sämst i veckan hittills:

När Nils ramlade in i något (jag såg inte ens) igår morse och slog upp läppen på insidan så att det kom massa blod när vi skulle gå till förskolan. Buhu.

Att vi haft många strider med barnet av typen "Nils vill ha en ny blöja men ABSOLUT INTE ta av sig pyjamasen" (svårt att byta blöja då), "Nils vill bara äta dadlar med kärnan kvar i" etc, osv, mm. Aldrig känns väl ens tålamod mer ändligt än i dessa små stunder. 

Och att vårt badrum för några timmar sedan började stinka enormt äckligt. Trodde först att antingen Axel eller vår kompis M som han nu gått på konsert med var mer än lovligt risig i magen. Men det måste ha blivit stopp i avloppet på något vis? Min lust att gå och fixa detta innan jag kör ner mina små labbar i godisskålen: nollkommanoll. 

Bäst i veckan hittills:

Att jag hade en sån jädra go liten pratstund om förskolan med min unge på läggningen nyss. Känns som att mycket av pratet kommer nu, det var som att han blev förvånad själv av allt han kunde säga. Hjärtemoji på den!

Att jag fick finluncha idag med Johanna, Malin och Emma. Inte precis varje dag den här kvartetten är samlad.

Att vi skickat in ÅRETS SISTA NUMMER av Två Dagar. 39 nummer, ett i veckan, paus en enda lördag förutom sommaren. Nu är vi skikkelig värda ett jullov ass.

På bäst-listan skickar jag även in påsen från Lakritsbutiken som Axel köpt till mig ikväll för att han skulle bort. Han köper alltid någon genomtänkt gotta till mig när han ska bort, vilket är så mycket fint, och jag vill verkligen göra detsamma men brukar väldigt ofta glömma det. Men jag kanske är bra på något annat? (Hoppas!)

Hur jag trodde att veckan skulle bli:

Träningsintensiv. Trodde att jag skulle träna fyra gånger (HAHA! Det var inte igår jag fick till fyra träningar på en vecka, direkt). Istället fick jag ont i halsen igen. Jaja. 

Det här tänker jag på:

Allt fruktansvärt som sker i Aleppo. Och på hus med stora härliga vardagsrum med plats för ett långt matbord och många människor. Sen tänker jag på hur privilegierad jag är som har möjlighet att tänka på hus med fina vardagsrum, och på julklappar, och som bara kan stänga av världens elände när jag "inte orkar ta in mer". Alla kan ju inte det precis. 

Känns också som höjden av menlöshet att sitta och reflektera över hur "privilegierad men maktlös" man är i detta, för det hjälper ju inte (!)

Det här klär jag mig i:

Under vabbdagarna i början av veckan körde jag nog mest mina grå mysbrallor som jag är glad över att ha hittat igen. På jobbet tors-fre har jag dock haft riktiga kläder på mig. 

Till helgen ser jag fram emot:

Hänga med min lilla familj. Få handlat lite julklappar för att känna att allt är på banan. 

Det här är planen för helgen:

Ikväll ska jag ligga kvar här i soffan där jag just kollat några avsnitt Skam och läst ut min bok ("Alltid lite till" om boxaren Frida Wallberg som min kompis Malin skrivit. SÅ HIMLA stark bok. Förstår verkligen varför hon blivit så hyllad av alla recensenter. Tips till er alla.)

I morrn ska jag och Nils åka till Nicole och hänga med henne och Ella på förmiddagen. Sen har vi en helt oplanerad kväll. (Eller, vi har planerat att ägna lördagskvällen åt att "ha fredagskväll", det vill säga äta chèvrepizza och kolla På Spåret.)

På söndag ska jag handla julklappar med mor min på stan, sedan ska vi möta upp pappa, Nils och Axel och gå på Jul på Liseberg. Är sjukt peppad på detta! Julen, nu kan du få välla in över mig. 

I lurarna:

Alla möjliga poddar, som vanligt. Denna veckan några avsnitt Alex och Sigges podcast som jag faktiskt aldrig lyssnat på förut, podden Alla våra ligg, ett par (gamla) avsnitt Värvet och p3 Dokumentär om Carema-skandalen. (Herregud kom på nu att jag glömt lyssna på USA-valpodden i flera veckor, för den görs väl fortfarande? Hurra, kommer ha flera avsnitt att lyssna in!)

På tv:n:

SKAM! Hela tiden! (Okej inte så mycket på tv:n men på datorn. Älskade säsong 2 och Noora. Som Onekligen skrev: Stil- och livsförebild. Är nu i början av säsong 3, på NRK.)

Midnattssol. 

Jorden runt på sex steg. 

The affair s3. 

Det här dricker jag:

Just i denna stund: Nån limited edition julversion av Ginger Joe. God! I övrigt: mjölk, vatten och julmust. 

Det här äter jag:

Blir ju ett rättså långt svar om det ska täcka in hela veckan.. Men jo, det har blivit en del ihopsvängda pastor i veckan. Och paj x3! 

Mest av allt önskar jag mig:

Bra idéer till julklappar. Ett långt jullov. 

Dåligt och bra

Mitt senaste track record: Två p-böter på samma helg nyligen på grund av att vi helt enkelt glömde betala. Och så har jag nu även glömt lämna in kvitton för friskvårdsbidraget i tid på jobbet. Loosar totalt 3800 kronor på dessa fadäser. Jomensåatt, känner oflytet just nu. (Eller oflyt och oflyt, har ju enbart mig själv att skylla.)

JAJA livet går vidare. En go grej är dock det här som pågår i detta nu: Axel är på jobbet, mamma hänger med Nils en stund och jag har satt mig på en nästan helt tom bar med min dator och wifi och ett glas vin. Bara sådär! Själv! På en onsdag! Sån lyxlirskänsla ändå. 

Tre punkter

Vabbar igen, mini har feber. Vi gick till förskolan ändå en sväng igår eftermiddag för vi KUNDE ju bara inte missa Nils första luciafirande (obs, han mådde alltså ganska bra, var feberfri osv). Nils var pepparkaka och alla barnen sjöng så fint jag smällde av av gull. Och så hade jag glömt trycka till korken på termosen så att vi spillde kaffe över halva förskolehallen inklusive min kamera mitt bland alla miljoner barn- och föräldrafötter. Det var inte riktigt lika härligt. Jaja.

Vad som mer hänt i veckan är att jag blivit besatt av Skam. Är snart klar med säsong två på NRK och vill aldrig att det ska ta slut. Det har också fått mig att börja prata norska (eller låtsasnorska) här hemma, för det är ju ett sånt vansinnigt härligt språk, ikke sant? Jag går och upprepar olika fraser för mig själv, tror det kanske är Bergen-dialekten som är härligast?

Och punkt tre i nyhetsflödet från Landsvägsgatan är att jag äntligen kunnat börja träna igen efter maratonförkylningen. Gick ut och sprang en kväll med mina nya trådlösa hörlurar som Axel tipsade mig om att fynda på Black Friday och han vet fasen alltid vad jag behöver. "Jag behöver la inga nya hörlurar?" sa jag och sedan visade de sig vara det bästa jag köpt på evigheter. Sprang några kilometer och var beredd på att känna mig svag svag svag, men kände mig bara lycklig. Hörde inte ens flåset mitt (norsk ordföljd, neppe en tilfeldighet da!). Sprang nästa dag också (fast på löpband, så att jag kunde kolla på Skam samtidigt, förstår ni vilken win?). Och nästa dag. Känner mig obeskrivligt träningspepp nu, såsom bara en maratonlång förkylning kan få en att känna. Sjunk till botten så att du kan spjärna emot uppåt igen. Äntligen. Tänker aldrig mer bli förkyld nu.

Portugal del II - Lissabon

Oj, nu är ju året snart slut, kanske ska blogga klart om sommarsemestern då? Här kommer andra halvan av Portugalresan vi gjorde i juni. Del ett finns här.  

De sista dagarna av Portugalresan åkte vi vidare till Lissabon. Detta hade jag litegrann tjatat till mig eftersom jag velat åka dit jättelänge och kände att jag omöjligt kunde åka till Portugal utan att också besöka denna stad. Och även om Axel egentligen var Team Blir det inte lite krångligt ändå? så lät han mitt Team Näj det kommer bli AWESOME! vinna. Det älskar jag honom för.

I alla fall. Vi tog tåget från Algarvekusten. Just för att undvika osmidigheter hade vi kollat upp dagen innan hur tågen skulle gå, att vi bara behövde byta en gång och att vi kunde betala biljetten ombord på tåget. Och det kunde man ju också. Om man hade cash. Det hade vi såklart inte. Satt där och viftade med varsitt Visa när konduktören suckandes förklarade att vi, ju, var tvungna att betala för biljetten men att han verkligen inte tog kort. Vi hade nästan kontanter nog till biljetter till staden där vi skulle byta tåg, sånär som på några eurocent som konduktören fick bjucka på, men han varnade för att vi nog inte skulle hinna ta ut pengar och köpa nya biljetter vid bytet utan i stället bli fast på en perrong halva dagen. Sköj! Inte.
Så vi gjorde oss redo för en sprint utan dess like, jag med vagnen och Nils på väg mot biljettfönstret – Axel med alla väskor i nävarna på väg mot bankomaten. Men konduktörens oro visade sig abnormt överdriven för stationen var ungefär 1 centimeter stor, och nästa tåg avgick från samma spår. Vi hann, alltså! Triumfkänslan i kupén var påtaglig.

Vi kom fram till ett soligt (naturligtvis) Lissabon någon gång framåt eftermiddagen och medan vi väntade på att vår AirBnb-lägga skulle bli redo för oss satt vi på ett torg och käkade hamburgare och drack cervejas och herregud vad jag älskar den stunden. Den när man just kommit fram till en ny stad, man bara hamnar på någon plats och vet ingenting alls om den men får luta sig tillbaka och titta på folk och börja klura på vad man vill göra av tiden där. Mitt bästa.

Nils hade ju varit lite sjuk (tredagarsfeber) och var nog trött efter tågresan. Framåt eftermiddagen blev han otröstlig och vi fick stanna i lägenheten ett par timmar istället för att ge oss ut på upptäcksfärd. Kände oss totalt maktlösa för det är himla sällan (aldrig?) som Nils är sådär ledsen utan att man fattar varför och att det inte hjälper att trösta. Det var hemskt. Resterande dagar mådde han bättre men var fortsatt matt, satt mest i vagnen. Kommer ihåg det när jag ser bilderna, han ser ju helt apatisk ut det lille trollet.

Lägenheten visade sig hur som helst vara precis så magisk som jag hoppades på när jag bokade. Även här hade min visionära sida helt konkurrerat ut den praktiska för läggan låg på översta (sjätte?) våningen i ett gammalt hus med smal trapp och ingen hiss. Detta hade jag sett på förhand men ignorerat på grund av den fantastiska utsikten. Och det gjorde jag rätt i! Det var jobbigt att kånka vagn och väskor upp och ner för den där trappen i flera dagar, det var det, men herregud vad lägenheten vägde upp för det omaket. Vi hade ett vardagsrum med tre dubbeldörrar ut mot en (sjukt smal, men fin) balkong och utsikt över kullarna med taknockar, slottet och havet. Eftersom vi insåg att vi på grund av den lille ettåringen i gänget skulle hänga en hel del i lägenheten på kvällarna kändes det extra värt att hyra ett ställe där vi kände det som att hela världen var vår, snarare än att vi var instängda.

Så på balkongen dukade vi upp ostar och vin på kvällarna. Satt och såg skymningen över staden, läste ut en massa böcker.

På dagarna gick vi mest omkring. Betade av en stadsdel i taget, Alfama, Bairro Alto, Chiado, Baixa osv. Älskade förstås alla små gränder och hak och gamla kvinnor som tjoade med Nils tills han tjöt av skratt. Alltså vart man än kommer brukar ju folk gulla med ens medhavda småbarn, men här var det helt sjukt. Nils blev kompis med ALLA tanter i hela staden. Jag fick prata spanska och var mycket nöjd med detta, förstod portugisiskan hyfsat.

Våra två heldagar i staden sammanföll också med våra två födelsedagar, Axels trettioförsta och min trettioandra. (Eller ja, trettioandra och trettiotredje blir det ju om man också räknar med dagen man föds på, men så petig är väl ingen?) Det blev så av en slump men var ju väldigt vältajmat.
Min föllsemiddag avnjöts med mina två killar i likadana vita skjortor på ett supermysigt ställe som låg inklämt i i en liten gränd. Den hade en vresig servitör men jättegoda caipirinhas och en fantastisk tapasmeny, vi åt nästan bara ost. Och lite starka korvar som den vresige kom och flamberade vid bordet till Nils förtjusning.

Jag älskade Lissabon. Stan hade allt. Okej vi testade inte allt, klubblivet kan vi till exempel inte yttra oss om, men jag misstänker att det också är bra. Det var fint, och lagom stort för att promenera nästan överallt, snygga roof top bars och och och. Inte världens smidigaste stan med barnvagn ska sägas, men allt går med lite vilja.

Hit kommer vi absolut tillbaka!

"Tips för bild-backup" eller "Kärleken till Google Drive" eller "Hur man döper om många filer samtidigt med Automator"

För ganska längesen fick jag en fråga på facebook av Linnea i USA om att blogga om bild-backup, så nu tänkte jag ta och göra det. (Vänligare gå vidare i livet om detta inte intresserar dig - det här kan mycket väl bli riktigt riktigt torrt.) Observera också att jag v-e-h-e-r-k-l-i-g-e-n inte är någon expert på det här, snarare motsatsen, men jag delar gärna med mig av de små slutsatser jag dragit efter att jag ringt mitt ex J och bara "Du vet hur jag inte hade backat upp mina bilder när vi bodde ihop för tio år sedan? Jag har FORTFARANDE inte gjort det ordentligt! Hilfe!". För som tur är fick jag bra tips!

Förutsättningarna var att jag ville backupa på internet, med minst 1 tb utrymme, och att det ändå skulle vara smidigt att komma åt mapparna för att redigera/sortera bilder när som helst. Jag ville inte behöva koppla in en extern hårddisk varje gång.
Valet stod mellan Google Drive och Dropbox, och jag minns inte längre exakt vad som skiljde dem åt, men de är hur som helst väldigt lika och kostar ungefär 1000 spänn om året båda två.

Jag valde Google Drive. Det synkar ju på ett väldigt härligt sätt med min gmail, det går svinlätt att navigera mellan alla mappar i Google Drive-appen och det är lätt att dela mappar med andra om man vill det. Det är plussen jag hittat. Och det känns onekligen som en hel revolution att ha tillgång till ALLA bilder och filer direkt i mobilen. Jag använder detta jämt nu! När jag plötsligt kommer att tänka på någon skojig bild jag tog på nån resa för tio år sedan är den bilden två sekunders mobilblippande bort. Den och alla andra bilder jag någonsin tagit. Fattar ni lyckan? Det gör ju alla bilder hundra procent mer värda, eftersom de nu faktiskt går att hitta/se på och inte bara förpassas till en hårddisk i en garderob.

All good so far, men det finns ju några minus också, även med Google Drive. Först och främst: i varje enskild mapp går det inte att sortera bilderna kronologiskt efter datum då de togs, utan bara i bokstavsordning (eller efter senast ändrad/öppnad/uppdaterad, men det är ju meningslöst). Detta stör mitt ordningssinne OÄNDLIGT mycket. Det är lätt att byta namn på filerna en och en, men det är ju omänskligt om det gäller många bilder. Och det gör det ju alltid. För mig uppstod problemet till exempel i mappar med bilder från mer än en kamera (som alltså hade olika filnamn) eller där flera filer fått samma namn, till exempel om man under en och samma resa laddat över minneskortet många gånger.

Lösningen är såklart att sortera bilderna efter datum på datorn, för att sedan ge dem nya namn i den ordningen, och SEN ladda upp dem på Driven. Men det enkla steget att byta namn på många filer i taget på datorn, är inte alls så lätt som det låter visade det sig. Inte ens i närheten. Efter en del googlande och youtubeande hittade jag dock det ganska användar-ovänliga men briljanta programmet Automator som finns som default på alla mac:ar (tror jag).

Och med det gör du såhär för att byta namn på filerna!

1. Öppna Automator. 
2. Välj "Workflow" i fönstret som kommer upp.
3. Välj "Files and Folders" i spalten till vänster. 
4. Välj "Ask for Finder items" längst upp i nästa spalt som dyker upp, dra den och släpp den i workflowrutan till höger. 
5. Scrolla sedan ner i samma spalt som du nyss var, och välj "Rename Finder items" och dra även den till work-flowrutan till höger. 
6. Lägg filerna du ska döpa om i en mapp någonstans, förslagsvis på skrivbordet. 
7. I översta rutan i workflowet, under "start at", väljer du sedan den mappen. 
8. Välj sedan "files" i nästa rad om det är filerna du vill döpa om, och klicka i "allow multiple selection" för att kunna byta namn på alla filer i mappen. 
9. I nästa ruta, längre ner alltså, väljer du sedan förutsättningarna för namnbytet. Här kan du till exempel numrera dem, lägga numreringen före eller efter resten av namnet, lägga till datum i namnet osv osv osv. SUPERBRA. 
10. Sen klickar du "run" längst uppe till höger och voila - filerna heter det du vill att de ska heta. 

Blev en väldigt, väldigt lycklig människa när jag hittade det här.

När det här var löst sorterade jag alla bilder efter år och händelse (med datumet först i mappnamnet, så att mapparna hamnar kronologiskt). Jag är inte riktigt klar än, men målet är att bilder från livets alla år ska ligga där förr eller senare. Tänk att ha hela mitt liv på ett enda ställe, med alla bilder i ordning? Drömmen.

Och så en grej till: Om man som jag vill kunna greja lite med nyinlagda bilder innan man låter dem lämna datorn for good så kan man göra en eller flera mappar som delas med datorn. Jag har två, den ena heter "nyinlagt", den andra "att redigera". De filer som ligger i någon av de mapparna tar då upp hårddiskutrymme även på datorn, men fördelen är ju att bilderna inte behöver laddas ner till datorn om man vill fixa med dem, för sedan laddas upp igen. I stället kan man göra det direkt. När jag är klar med ett gäng bilder flyttar jag dem sedan från den mappen till det övriga mappsystemet.

Om ni läst ända hit: hoppas att ni förstått i alla fall något av allt det här blajet. Känner att jag säkert bara skrivit sådant som alla redan vet, men men. Hur backupar ni? Kör ni webbaserat eller någon form av hårddisk eller en sån där NAS som folk med koll snackar om? Är ni nöjda?