Gamla nyheter

Å.

Hittade just bloggen Gamla nyheter och nu kan jag inte sluta le. Så fin. Den handlar om 80-årige Olle som känner sig illa till mods över att inte ha någon att diskutera morgontidningens nyheter med, om 77-åriga Lillemor som vill dofta lavendel när hon dör och om 86-åriga Sonja som gråtit i tre veckor eftersom hon mist sin katt. Om 83-åriga Gunnel och 79-årige Rune som raggade på varann på en fest för 40 år sedan, om 75-åriga Mai som vill bada vid Amalfikusten och om 87-årige Gertrud som säger att det "inte gör något att hon inte vacker, för hon ser ut som hon gör" (och hon är vacker).

Och så handlar den om Bertil, 74 år, som säger att hans hjärta snart slår ihjäl sig. 

Läs nu!

Tips!

OBS. Bild snodd från Linn Bergbrants
instagram!

Nya restaurangen Spisa Matbar på Övre Husargatan. Mycket bra. Jag och Linn var där igår och käkade grillad havsabborre på bädd av mangold, gnocchi med kantareller, fransk pizza med sardeller och massa massa ost. Magiskt. Slut på tips.

(Förresten träffade jag på Josefine och MikeBike där, de satt cirka två meter ifrån oss men eftersom jag är en blind människa såg jag inte detta förrän alla andra gått och vi var de enda två sällskapen i hela den delen av restaurangen. Hur som helst, mkt trevliga människor det där! Med världens roligaste bloggar. Läs dem. Slut på tips nummer två.)

Medielogik

Häromdagen pratades det om Västsahara i P3:s morgonpasset. Jättebra! Västsahara som ju är Afrikas sista koloni, illegalt ockuperad av Marocko sedan 1975, och som det trots detta snackas väldigt lite om i medier överlag.

I radioprogrammet sades det att man vet väldigt lite om hur det är i Västsahara eftersom journalister och observatörer inte tillåts åka dit (det är något enklare att åka till flyktinglägren i Algeriet där majoriteten västsaharier bor sedan deceinnier tillbaka), och det kommenterades att bland andra Jonas Sjöstedt stoppats när han försökt komma in i Västsahara. Det är helt sant att många stoppas, att Marocko försöker dölja vad de håller på med, och detta är ju upprörande.

Men upprörande är också att svenska medier slentrianmässigt säger att "man ingenting vet om situationen i Västsahara eftersom ingen lyckats sig in". Jag och Erik var i Västsahara 2011. Vi skrev för svenska medier (Sydsvenskan, Amnesty Press och Journalisten), men både DN, SvD och GP tackade nej till reportage därifrån. DN skrev bara några veckor senare i en notis den där klassiska frasen om att inga journalister varit där och att det därför är okänt hur situationen är för tillfället. En gnutta provocerande.

Det är helt på sin plats att klaga på underrapporteringen av Västsahara, det är definitivt befogat, men inte om man samtidigt inte tar chansen att publicera informationen när den väl finns. Så, slut på ryt.

(Och till er som redan såg inlägget om detta på facebook, ursäkta upprepningen!).
____________________

Uppdatering: Men det är klart, man kan ju inte skriva om ockupationen av Västsahara bara sådär, när det finns SÅHÄR viktiga nyheter som måste ut till allmänheten! (Pojke hittade Läkerol i Zoopåse)

Maskeraden och drömmen om att skaffa lugg

Förra helgen fyllde de här fina gamla godingarna 30 år, och firade med stor maskerad på Skansen Lejonet för ungefär tusen pers (alltså 70 eller så).

Temat: att klä ut sig till en artist. Sådana teman framkallar ju ofta grov ångest för alla inblandade på förhand, men är väldigt väldigt roliga när man väl befinner sig på festen. Stoffe var Tina Turner. Hanna var Lady Gaga, bättre än orginalet till och med. Rasmus Danny i Grease, Lisa var Madonna och Johan "hela bandet queen". Till exempel.

Jag, Sofia och Nico bestämde oss för att likt klassresan i sjätte klass vara Spice Girls. Det var mest för att det var det enda band vi kom på som har fem medlemmar (det kanske finns NÅGOT mer sådant i världen, men ändå). Erik och Axel skulle ju vara med också och man vill ju helst vara en grupp och slippa komma på något eget och så vidare.

Såhär fina var vi strax innan vi lämnade min lägenhet för att möta förbipasserande människors blickar av djupt förakt under den ganska korta promenaden till festen. Man hade ju kunnat tro att omgivningen i det läget skulle le och bara Vad kul! Det där gänget ska på maskerad! Men nej.

På bilden syns tyvärr inte S som Baby Spice (hon var bäst av alla) eller A som Sporty Spice, för han kom sent till festen. På bilden syns inte heller min peruks lugg, som var helt fantastisk och som jag hela tiden ville dra fram men som N och S tvångsfäste med hårnålar för att "Posh aldrig hade lugg faktiskt!". Bah.

Spot on

Ni vet det där om att vi ska cykla till Paris? Nu är ett viktigt inköp gjort, en GPS, för vi måste ju liksom veta vart vi ska och hur sjutton man kommer dit. På kartongens framsida finns bilden nedan. Gillar att GPS:en redan såhär på förhand förstått vart den ska ta oss!

Berlin

I helgen var jag i Berlin för att göra ett reportage och passade såklart på att hälsa på Karin. Det var härligt. Vi drack öl, var på en spelning, hängde med Karins vänner, rände runt stan på cykel och åt koreansk mat på Markthalle i Kreutzberg. Och fotade oss i fotoautomat som blinkade av när man inte var beredd. Jag avundades Karins målade brädgolv, alla loppisar och sköna barer. Inte lika mycket den fuktiga iskalla inomhusluften.

Just det, tips! Om ni ska till Berlin, bo här. Retrohusvagnar i en gammal industrilokal. Jag bodde ju hos K och kan inte recensera madrassernas komfortnivå och sådär, men allt såg fantastiskt ut!